Polisens register – Struktur, datalagring och gallringsregler

Granskad: Juni 2026

Polismyndigheten hanterar en omfattande mängd personuppgifter och digital information i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott samt upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Denna databehandling regleras strikt av svensk lagstiftning, främst polisdatalagen (2010:361) och dataskyddsförordningen (GDPR), för att säkerställa en balans mellan effektiv brottsbekämpning och skyddet för den personliga integriteten.

Inom myndigheten existerar flera olika register och databaser. Vilka uppgifter som sparas, och hur länge de lagras, beror helt på syftet med registret och individens rättsliga status i en utredning.

1. Belastningsregistret – Officiella domar och påföljder

Belastningsregistret är det mest kända av polisens register. Det innehåller uppgifter om personer som har dömts för brott eller ålagts andra rättsliga påföljder.

Registret omfattar bland annat:

• Domar meddelade av tingsrätter, hovrätter eller Högsta domstolen.
• Godkända strafförelägganden utfärdade av åklagare (vilket har samma rättsverkan som en dom).
• Godkända ordningsbötessummor utfärdade av polis på plats.
• Beslut om åtalsunderlåtelse, vilket innebär att åklagaren fastställt att ett brott begåtts men väljer att inte väcka åtal.

Gallringsregler (När försvinner uppgifterna?)

Uppgifter i belastningsregistret ligger inte kvar permanent, utan raderas automatiskt efter fastställda tidsfrister, vilket kallas gallring. Tiden baseras på påföljdens allvar:

• Penningböter och dagsböter: Gallras 5 år efter domen eller beslutet.
• Villkorlig dom och skyddstillsyn: Gallras 10 år efter domen (eller 5 år om personen var under 18 år vid brottstillfället).
• Fängelsestraff: Gallras 10 år efter att straffet har avtjänats och personen frigivits.

Om en person begår ett nytt brott innan en gammal uppgift har gallrats, förlängs lagringstiden för den äldre uppgiften. Den absoluta maxgränsen för hur länge en uppgift om ett tidsbestämt straff kan ligga kvar är dock 20 år.

2. Misstankeregistret – Individer under pågående utredning

Till skillnad från belastningsregistret innehåller misstankeregistret uppgifter om personer som ännu inte är dömda, men som är föremål för en pågående brottsutredning.

Registret innehåller uppgifter om individer som är:

• Skäligen misstänkta för brott i en inledd förundersökning.
• Föremål för en begäran om utlämning till ett annat land på grund av brottsmisstanke.

Gallringsregler

Eftersom misstankeregistret endast ska spegla aktuella utmaningar, raderas uppgifter mycket snabbt så snart den rättsliga statusen förändras:

• Uppgiften gallras omedelbart om förundersökningen läggs ner utan att åtal väcks.
• Uppgiften gallras om åklagaren beslutar att inte väcka åtal (åtalsunderlåtelse) eller om domstolen meddelar en friande eller fällande dom (i det senare fallet flyttas informationen till belastningsregistret).

3. Allmänna spaningsregistret (ASP) och kriminalunderrättelseregister

Allmänna spaningsregistret och polisens kriminalunderrättelseregister används för strategiskt och operativt arbete mot organiserad brottslighet och allvarlig kriminalitet.

Här registreras information om personer som inte nödvändigtvis är formellt misstänkta för ett specifikt brott i en förundersökning, men där det finns objektiva skäl att anta att de bedriver eller kommer att bedriva allvarlig brottslig verksamhet (exempelvis nätverkskriminalitet eller terrorism).

• Vad sparas? Observationer, kopplingar till andra individer, fordonsspecifikationer, signalement och information från hemliga tvångsmedel eller tips.
• Gallringsregler: Lagringen i underrättelseregister är strikt tidsbegränsad. Uppgifter som inte har kunnat verifieras eller som inte längre är relevanta för att förhindra brott ska gallras löpande, och det görs regelbundna omprövningar av lagringens laglighet (ofta efter 1 till 3 år beroende på registertyp).

4. PMR – Polisens multifunktionella registersystem

PMR (tidigare känt som bland annat RAR) är polisens interna verksamhetsregister för anmälningar och förundersökningar. Varje gång en brottsanmälan upprättas – till exempel om en stulen cykel eller ett inbrott – registreras händelsen i detta system.

I PMR sparas:

• Brottsanmälningar och tillhörande målnummer.
• Uppgifter om målsägande (brottsoffer), vittnen, anmälare och misstänkta.
• Förundersökningsprotokoll, förhörsanteckningar och beslagsprotokoll.

Uppgifterna i förundersökningssystemet gallras i regel efter att preskriptionstiden för det aktuella brottet har löpt ut, vilket kan variera från 2 år upp till 25 år (eller aldrig gallras vid brott som mord och folkmord).

5. Rätt till insyn och registerutdrag

Enligt både polisdatalagen och dataskyddsförordningen har medborgare en lagstadgad rätt till insyn i hur myndigheter hanterar deras personuppgifter.

• Utdrag för eget bruk: Du har rätt att kostnadsfritt begära ut ett registerutdrag från belastningsregistret för att kontrollera vilka uppgifter som finns sparade om dig.
• Registerkontroll vid anställning: Inom vissa yrkesområden, främst arbete med barn (skola/förskola), psykiatrisk vård eller säkerhetsklassade tjänster, kräver lagstiftningen att arbetsgivaren gör en registerkontroll innan anställning kan medges.
• Rättelse: Om det visar sig att polisen har registrerat felaktiga eller lagstridiga uppgifter i något av sina system, har den enskilde rätt att begära att uppgifterna korrigeras eller raderas omedelbart genom en anmälan till Polismyndigheten eller Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Sammanfattning

Polismyndighetens register är strikt uppdelade utifrån juridiska syften och individers misstankegrad. Belastningsregistret arkiverar fastställda domar och påföljder under en tidsbestämd period före automatisk gallring, medan misstankeregistret uteslutande hanterar personer under pågående förundersökning. För underrättelsearbete tillämpas särskilda spaningsregister med hårda krav på löpande relevansbedömning. Hela strukturen kontrolleras av externa tillsynsmyndigheter för att säkerställa att lagringen sker i enlighet med gällande dataskyddsbestämmelser och att medborgarnas rätt till insyn och rättelse respekteras.

👉 Registerutdrag – Regler för belastningsregistret och arbetsmarknaden
👉 Förundersökning – Vad är det och hur går utredningen till?
👉 Ökad övervakning och utökade befogenheter – När trygghet möter integritet