Lexbase, Mrkoll och din gamla dom – Så får du bort den från nätet
Granskad: Juni 2026
Pricken i polisens belastningsregister försvann för flera år sedan. Du har sonat ditt brott, gått vidare i livet, utbildat dig och söker nu ditt drömjobb. Men när din framtida chef (eller en ny partner) googlar ditt namn ligger domen där – högst upp i sökresultatet på sajter som Lexbase, Krimfup eller Mrkoll.
Hur är detta ens möjligt i ett modernt land med extremt strikta dataskyddslagar (GDPR)? Får privata, vinstdrivande företag verkligen hänga ut människors förflutna hur som helst? Här reder vi ut hur nätets kontroversiella brottsdatabaser fungerar, varför de just nu desperat försöker byta skepnad i domstolarna, och viktigast av allt: Hur du rent praktiskt kan få bort länkarna till ditt namn.
Hur kan detta vara lagligt? (Grundlagen vs. GDPR)
I nästan alla andra europeiska länder är sajter som Mrkoll och Lexbase helt olagliga. De bryter fundamentalt mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR), vars syfte är att skydda människors personliga integritet på nätet. Men i Sverige har vi två unika, starka rättsliga principer som tillsammans har skapat en perfekt storm:
- Offentlighetsprincipen: I Sverige är domar från domstolar allmänna, offentliga handlingar. I grunden är detta bra – vem som helst, framförallt journalister, har rätt att begära ut dem för att granska makten.
- Utgivningsbevis: Privata företag kan ansöka om ett så kallat frivilligt utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv. Det är en svensk grundlagsregel som plötsligt ger den privata sajten exakt samma yttrandefrihetsskydd som etablerade medier (till exempel Dagens Nyheter eller SVT).
Historiskt sett har detta svenska grundlagsskydd trumfat GDPR. Genom att systematiskt begära ut hundratusentals offentliga domar från tingsrätterna och sedan gömma sig bakom sitt utgivningsbevis, har dessa företag kunnat bygga massiva, sökbara och mycket lönsamma databaser över svenska folkets brottshistoria.
Skiftet 2025: Högsta domstolen sätter ner foten
Detta system har fått massiv, återkommande kritik från både jurister och integritetsexperter. Efter flera utdragna rättsprocesser i EU-domstolen och den svenska Högsta domstolen under 2024 och 2025, har rättsläget äntligen skärpts avsevärt.
Domstolarna slog fast att EU-rätten (GDPR) faktiskt väger tyngre, och att det svenska grundlagsskyddet enbart är giltigt om sajterna i fråga har ett faktiskt journalistiskt syfte. Detta blev en juridisk jordbävning. Plötsligt fick svenska domstolar rätt att vägra lämna ut domar i bulk (massupplaga elektroniskt) till dessa databaser, om domstolen misstänkte att sajtens enda syfte var att sälja personuppgifter för vinst.
Kryphålet: Sajterna blir ”Nyhetsbyråer”
För att överleva domstolarnas nya, stenhårda linje har sajterna tvingats till ett blixtsnabbt taktikbyte. Istället för att erkänna sig vara rena databaser för råa domar, har aktörer som Lexbase börjat skriva om och paketera domarna som vad de kallar ”nyhetsartiklar”. De agerar numera under namn som imiterar nyhetsbyråer för att inför rätten kunna hävda att de bedriver riktig journalistik.
Den mörka baksidan av kryphålet: När sajterna var rena databaser raderade de ofta gamla domar automatiskt efter exempelvis fem år (i likhet med gallringsreglerna i polisens belastningsregister). Men nu när de hävdar att de publicerar nyhetsartiklar, har många slutat att radera dem. Deras nya juridiska argument är att ”historiska nyhetsarkiv inte ska raderas”. Ett misstag du begick för 15 år sedan riskerar alltså med denna logik att finnas kvar i deras arkiv för alltid.
Lagändringen 2027 – Slutet för databaserna?
Parallellt med det juridiska kaoset i domstolarna är politikerna i Sveriges riksdag numera rörande överens om att systemet måste stoppas från grunden. Ett skarpt lagförslag ligger på bordet för att ändra Sveriges grundlag.
Förslaget innebär helt enkelt att söktjänster som systematiskt kartlägger personers brottslighet helt kommer att förlora möjligheten till grundlagsskydd via utgivningsbevis. Eftersom det rör sig om just en grundlagsändring, kräver det två likalydande riksdagsbeslut med ett allmänt riksdagsval emellan (vilket sker hösten 2026). Denna historiska lagändring föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2027.
Vad kan du göra IDAG för att rensa ditt namn?
Även om 2027 kan kännas långt borta, och sajterna just nu klamrar sig fast vid journalist-kryphålet med näbbar och klor, är du inte maktlös. Här är vad du kan göra rent praktiskt:
1. Åberopa ”Rätten att bli glömd” (Google-avindexering) Det absolut mest effektiva du kan göra idag är att strypa trafikflödet till databaserna genom att avindexera länkarna hos Google. Enligt EU-rätten har du en stark rätt att bli glömd. Du kan skicka in ett formulär till Google och begära att sökresultat som är kränkande, oproportionerliga eller inte längre relevanta (till exempel en tio år gammal dom på Mrkoll) ska plockas bort när någon söker på ditt för- och efternamn.
- Resultatet: Själva PDF-domen raderas inte inne på Mrkoll eller Lexbase, men när din nya chef, hyresvärd eller granne googlar ditt namn dyker länken till domen inte längre upp i sökresultatet. Du blir ”osynlig” vid en standard-googling.
2. Ta professionell juridisk hjälp Att fylla i Googles formulär kan vara snårigt, och om du formulerar dig fel riskerar du att få ett standardiserat avslag. Många advokatbyråer och juridiska onlinetjänster har idag specialiserat sig just på att hjälpa privatpersoner med detta. De skriver tunga, juridiskt bindande kravbrev till Google (och ibland direkt till databaserna) för att tvinga fram en radering med hänvisning till GDPR och de allra senaste EU-domarna.
Sammanfattning
Den unika svenska modellen med sökbara, kommersiella brottsdatabaser befinner sig troligen i sina sista skälvande år. Men under tiden som nya, stramare grundlagar förbereds inför 2027, utnyttjar företagen journalistiska kryphål för att behålla sin affärsmodell – vilket tyvärr kan göra att gamla domar i vissa fall ligger kvar längre än någonsin. Vill du få bort ditt namn från Googles förstasida redan idag, är det EU:s Rätt att bli glömd du ska rikta in dig på.
👉 När försvinner pricken? – Så fungerar belastningsregistret
👉 Slutet för brottsdatabaserna? – Hur EU-lagen fällde nätsnokandet
👉 Så begär du utdrag ur belastningsregistret
