Lexbase, Mrkoll och din gamla dom – Så får du bort den från nätet

Pricken i belastningsregistret försvann för flera år sedan. Du har sonat ditt brott, gått vidare i livet och söker nu ditt drömjobb. Men när din framtida chef googlar ditt namn ligger domen där, högst upp i sökresultatet på sajter som Lexbase eller Mrkoll.

Hur är detta ens möjligt i ett land med strikta GDPR-lagar? Får privata företag hänga ut människor hur som helst? Här reder vi ut hur nätets brottsdatabaser fungerar, varför de desperat försöker byta skepnad just nu, och viktigast av allt: Hur du kan få bort länkarna till ditt namn.

Hur kan detta vara lagligt? (Grundlagen vs. GDPR)

I de flesta europeiska länder är sajter som Mrkoll och Lexbase helt olagliga på grund av EU:s dataskyddsförordning (GDPR), som skyddar människors integritet. Men i Sverige har vi två unika regler som skapat en perfekt storm:

1. Offentlighetsprincipen: I Sverige är domar från domstolar offentliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära ut dem.
2. Utgivningsbevis: Företagen skaffar ett så kallat utgivningsbevis. Det är en svensk grundlagsregel som ger sajten samma yttrandefrihetsskydd som en tidning (t.ex. Aftonbladet). Detta skydd har historiskt sett trumfat GDPR.

Genom att begära ut tusentals offentliga domar och gömma sig bakom ett utgivningsbevis, har företagen kunnat bygga massiva, sökbara databaser över svenska folkets brottshistoria.

Skiftet 2025: Högsta domstolen sätter ner foten

Systemet har fått massiv kritik. Efter flera turer i EU-domstolen och svenska Högsta domstolen under 2024 och 2025 har rättsläget skärpts. Domstolarna slog fast att EU-rätten (GDPR) väger tungt och att det svenska grundlagsskyddet bara gäller om sajterna har ett faktiskt journalistiskt syfte.

Detta innebar att svenska tingsrätter plötsligt fick rätt att vägra lämna ut domar i bulk (massupplaga) elektroniskt till dessa databaser, om de misstänkte att syftet bara var att sälja personuppgifter.

Kryphålet: Sajterna blir ”Nyhetsbyråer”

För att överleva domstolarnas nya, hårda linje har sajterna tvingats byta taktik. Istället för att bara vara en databas för råa domar, har aktörer som Lexbase börjat omvandla domarna till vad de kallar ”nyhetsartiklar”. De agerar numera under namn som liknar nyhetsbyråer för att kunna bevisa att de sysslar med journalistik.

Den mörka baksidan av kryphålet: När sajterna var rena databaser raderade de ofta gamla domar automatiskt efter exempelvis fem år (likt polisens belastningsregister). Men nu när de hävdar att de publicerar nyhetsartiklar, har de slutat radera dem. Argumentet är att ”nyhetsarkiv inte ska raderas”. Ett brott du begick för 15 år sedan riskerar alltså numera att finnas kvar i deras arkiv för alltid.

Lagändringen 2027 – Slutet för databaserna?

Parallellt med kaoset i domstolarna är politikerna i riksdagen överens om att systemet måste stoppas. Ett färdigt lagförslag finns på bordet för att ändra Sveriges grundlag. Förslaget innebär att söktjänster som kartlägger brott helt kommer att förlora sitt grundlagsskydd. Eftersom det är en grundlagsändring krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan (hösten 2026). Denna historiska lagändring föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Vad kan du göra IDAG för att rensa ditt namn?

Även om 2027 känns långt borta, och sajterna klamrar sig fast vid journalist-kryphålet, är du inte helt maktlös. Här är vad du kan göra:

1. Rätten att bli glömd (Google-borttagning)

Det mest effektiva du kan göra idag är att avindexera länkarna hos Google. Enligt EU-rätten har du ”rätt att bli glömd”. Du kan ansöka hos Google om att sökresultat som är kränkande, gamla eller inte längre relevanta (t.ex. en dom på Lexbase/Mrkoll) ska tas bort när man söker på ditt namn.

• Resultat: Domen finns visserligen kvar inne på sajten, men när chefen eller grannen googlar ditt namn dyker länken inte längre upp.

2. Anlita juridisk hjälp

Att fylla i Googles formulär kan vara snårigt, och ibland får man avslag. Många advokatbyråer och juridiktjänster har idag specialiserat sig på att hjälpa privatpersoner att skriva dessa kravbrev till Google (och direkt till databaserna) för att tvinga fram en radering med hänvisning till GDPR och ny EU-praxis.

Sammanfattning

Den svenska modellen med sökbara brottsdatabaser befinner sig i sina sista skälvande år. Men under tiden som nya grundlagar förbereds inför 2027, använder företagen journalistiska kryphål för att behålla sina databaser – vilket tyvärr gör att gamla domar ligger kvar längre än någonsin. Vill du ha bort ditt namn från Googles förstasida idag, är det ”Rätten att bli glömd” du ska använda dig av.

👉 Läs mer: När försvinner pricken från Belastningsregistret?