Arbetsplikt och lön i fängelset – Så mycket tjänar en intagen
En vanlig myt om svenska fängelser är att de intagna ligger i sina sängar hela dagarna, kollar på tv och spelar tv-spel på skattebetalarnas bekostnad. Verkligheten ser helt annorlunda ut.
I svensk kriminalvård råder strikt arbetsplikt (eller sysselsättningsplikt som det formellt kallas). Det innebär att en anstalt fungerar som en hårt styrd arbetsplats, där väckarklockan ringer tidigt och vägran att arbeta straffar sig direkt. Men vilka jobb utför de intagna? Får de lön, och vad händer med pengarna? Här krossar vi myterna och förklarar hur vardagsekonomin bakom murarna faktiskt fungerar.
Sysselsättningsplikten – 40 timmar i veckan
Alla som avtjänar ett fängelsestraff i Sverige är skyldiga att delta i någon form av sysselsättning under normala arbetstider, vanligtvis motsvarande en 40-timmarsvecka. Syftet är inte i första hand att staten ska tjäna pengar, utan att rehabilitera. Genom att upprätthålla en normal dygnsrytm tränas de intagna inför ett lagligt liv på utsidan.
Sysselsättningen delas oftast in i tre kategorier, och det är Kriminalvården som bestämmer vad du ska göra:
- Arbete i anstaltens drift: Till exempel att laga mat i storköket, städa de gemensamma utrymmena eller klippa gräset.
- Produktion och tillverkning: Många anstalter har stora verkstäder. Det kan handla om snickerier, mekaniska verkstäder, montering eller stora tvätterier (som tvättar lakan åt sjukhus och hotell). Kriminalvården är faktiskt en av Sveriges största producenter av bland annat utemöbler och lastpallar!
- Studier och Behandling: Om en intagen saknar grundskole- eller gymnasiebetyg, kan studier godkännas som sysselsättning. Även deltagande i tunga behandlingsprogram (t.ex. för vålds- eller missbruksproblematik) räknas som arbete.
Lönen: Så mycket tjänar man i fängelset
Får man en vanlig månadslön när man jobbar i fängelset? Svaret är nej. De intagna får ingen lön i vanlig mening, utan en skattefri ersättning från Kriminalvården.
Ersättningen är väldigt låg för att inte konkurrera med den vanliga arbetsmarknaden, men tillräcklig för att täcka personliga utgifter.
- Standardersättningen ligger på cirka 13 kronor i timmen. * Jobbar man heltid får man ut ungefär 500 kronor i veckan.
- Om man är sjukskriven (och har intyg från anstaltens sjuksköterska) får man en lägre sjukersättning på cirka 11 kronor i timmen.
Vad går pengarna till?
Eftersom mat och husrum är gratis, är det många som undrar varför de intagna överhuvudtaget får pengar. Svaret är att Kriminalvården inte står för ”lyxkonsumtion”. Pengarna sätts in på ett internt konto (ett plastkort) som den intagna kan använda för att betala för:
- Telefonkort: Att ringa hem till familj och barn kostar pengar.
- Kiosken: Om man vill ha kaffe, snus, godis, tobak eller extra hygienartiklar (utöver anstaltens enklaste tvål), måste man köpa det själv i anstaltens kiosk för sina intjänade pengar.
- TV-hyra: På många anstalter måste den intagna betala en liten veckohyra för att få ha en tv på sitt rum.
Vad händer om man vägrar att jobba? (Arbetsvägran)
Att strunta i att gå till jobbet eller vägra delta i ett beordrat behandlingsprogram ses som ett mycket allvarligt regelbrott.
- Indragen ersättning: Jobbar du inte, får du inga pengar. Det betyder inget kaffe, inget snus och inga telefonsamtal hem. Är du hemma utan att vara sjukskriven dras ersättningen in helt.
- Varning och isolering: Den som aktivt arbetsvägrar eller bråkar på arbetsplatsen får en formell varning och låses ofta in på sitt rum under arbetstiden.
- Uppskjuten frigivning: Detta är det hårdaste slaget. En varning för arbetsvägran rapporteras direkt, och kan leda till att den villkorliga frigivningen skjuts upp. Varje dag du vägrar jobba, riskerar du alltså att få sitta kvar längre på anstalten.
Sammanfattning
Livet på anstalt är långt ifrån en semester. Kriminalvården ställer hårda krav på 40 timmars sysselsättning i veckan – antingen genom produktion, städning, studier eller behandling. Lönen (ersättningen) på cirka 13 kronor i timmen räcker till kaffe och telefonsamtal till familjen, men systemets verkliga syfte är att tvinga fram en normal dygnsrytm och bryta kriminella mönster inför frigivningen. Den som vägrar anpassa sig och struntar i arbetsplikten riskerar inte bara att bli utan snus, utan får också sitta av en längre tid av sitt straff.
👉 Svenska fängelser och säkerhetsklasser – Från Kumla till öppen anstalt
👉 Återgång till samhället – Så fungerar utslussning efter fängelse
