Vad innebär det att sitta på anstalt? – Livet på insidan

Granskad: Juni 202

Sitta inne, skaka galler, göra en volta eller åka på ”semester”. Kärt barn har många namn. Men faktum är att vi i Sverige sällan använder ordet fängelse rent juridiskt när vi pratar om byggnaderna där dömda personer avtjänar sina straff. Istället kallas det för en anstalt.

Grundprincipen i den svenska kriminalvården är att själva straffet är att förlora sin frihet – det handlar inte om att lida fysiskt när man väl är inlåst. Tiden på anstalten ska vara hundra procent säker, men den ska också vara så ”normal” som det bara går. Genom strikta rutiner, obligatoriskt arbete och behandling vill myndigheten förbereda personen för ett liv utan brott på utsidan. Här går vi på djupet med hur livet bakom murarna faktiskt fungerar, från morgon till kväll.

En vanlig dag – Timme för timme

Alla intagna (som Kriminalvården kallar för klienter) har ett inrutat schema. Dagarna ska likna ett helt vanligt svenskt arbetsliv så mycket som möjligt. Så här ser rutinen ut på de allra flesta anstalter:

• 08.00 – Upplåsning: Personalen låser upp dörren till bostadsrummen. Klienterna har tid att gå på toaletten och tvätta av sig innan det är dags för gemensam frukost i avdelningens kök.
• 08.30 – Arbete och sysselsättning: Alla har sysselsättningsplikt. Man måste jobba eller studera sex timmar om dagen, fem dagar i veckan. Inom KrimProd (Kriminalvårdens egen produktion) tillverkar de intagna allt från trämöbler och lastpallar till textilier. Andra arbetar i tvätteriet eller med städning. Heltidsstudier (till exempel att läsa in gymnasiet) är också en godkänd sysselsättning.
• 11.30 – Lunch (Självförvaltning): På många anstalter tillämpar man självförvaltning. Det innebär att klienterna sköter hushållet själva. Budgeten ligger på cirka 45–55 kronor per person och dag för alla måltider. För de pengarna ska de tillsammans planera, beställa råvaror och laga maten, samt sköta disk och städning. (För de som sitter på säkerhetsavdelningar serveras färdiglagad mat).
• 12.30 – Utevistelse (Promenad): Alla har lagstadgad rätt till minst en timmes frisk luft varje dag. På vintern sker detta ofta mitt på dagen för att klienterna ska få dagsljus. På promenadgården kan man promenera, och ibland spela fotboll eller basket.
• 13.30 – Behandling: Kriminalvården har evidensbaserade behandlingsprogram för missbruk, våldsproblematik och allmän kriminalitet. Dessa sker ofta i grupp tillsammans med utbildade programledare.
• 16.00 – Fritid och besök: Arbetsdagen är slut. Nu kan man lyssna på radio, titta på tv, läsa tidningar eller låna böcker från bokvagnen. De flesta anstalter har ett gym där man får träna enligt schema. Det är också nu man kan ta emot förbokade och godkända besök av familjen i ett särskilt besöksrum.
• 18.00 – Ringa hem: Egna mobiler är totalförbjudna. Istället får de intagna ringa från anstaltens fasta telefoner (kallat INTIK-systemet). Alla telefonnummer måste vara granskade och godkända av Kriminalvården i förväg, och samtalen kan komma att avlyssnas.
• 20.00 – Inlåsning: Klockan 20.00 låses alla intagna in på sina egna rum för natten. Om man saknar egen toalett på rummet måste man ringa på en klocka så att vakterna kan komma och låsa upp dörren tillfälligt under natten.

Cellen och dina privata prylar

Cellen kallas i Sverige konsekvent för ett bostadsrum. På grund av den enorma platsbristen inom Kriminalvården är det idag extremt vanligt att man får dela ett litet rum med en eller flera andra intagna (så kallad dubbelbeläggning). I rummet finns säng, skrivbord, en liten TV, bokhylla och garderob.

• Personliga saker: Du får bara ha med dig ett fåtal privata tillhörigheter in på rummet. Det kan handla om glasögon, fotografier på barnen, enklare smycken och kanske en CD-spelare. Kriminalvården har en strikt lista över vad som är tillåtet. Allt annat låses in i ett säkerhetsförråd under hela din strafftid. Lämna dyra värdesaker hemma!

Kläder, pengar och Kiosken

När du skrivs in på anstalten får du Kriminalvårdens standardkläder (ofta mjukisbyxor och t-shirts), skor, sängkläder och handdukar. Du får även gratis hygienartiklar som schampo, tvål, rakhyvlar och mensskydd.

• Lön och betalkort: Kontanter är absolut förbjudna på insidan för att förhindra utpressning och droghandel. Din lön för det obligatoriska arbetet ligger på cirka 13 till 17 kronor i timmen. Pengarna sätts in på ett internt, elektroniskt betalkort.
• Kiosken: En dag i veckan är anstaltens ”kiosk” öppen. Där kan du använda ditt intjänade saldo för att köpa snus, tobak, godis, bättre schampo, kaffe och telefonkort.
• Frigivningskonto: Kriminalvården drar automatiskt av 10 procent av allt du tjänar och tvångssparar detta på ett konto. Pengarna betalas ut först den dagen du släpps fri, så att du garanterat har en liten startkassa.

Hälsa, sjukvård och religion

• Sjukvård och medicin: En oerhört strikt regel är att absolut inga läkemedel får förvaras på rummet (för att förhindra överdoser och byteshandel). En sjuksköterska delar ut all medicin genom en lucka.
• Rökning: Rökning är förbjudet inomhus. Det är endast tillåtet på specifika tider på anvisade rökplatser utomhus.
• Religion: Alla anstalter har ett andaktsrum. Kriminalvården erbjuder möjligheter att träffa präster från Svenska kyrkan, imamer (Nämnden för statligt stöd till trossamfund) eller representanter från andra religioner.

Säkerhetsklasser och villkorlig frigivning

Hur hårt bevakad man är beror på vilken av de tre säkerhetsklasserna anstalten har.

• Klass 1 (Hög säkerhet): Stora ringmurar, hundar, kameror och vakter. Hit kommer personer dömda för grova brott med hög rymningsrisk (till exempel Kumla, Hall och Saltvik).
• Klass 2 (Normal säkerhet): Slutna anstalter med staket, larm och låsta dörrar. Här avtjänar majoriteten av alla dömda sina straff.
• Klass 3 (Öppen anstalt): Inga murar eller staket. Här rör sig klienterna mycket friare. Den öppna anstalten fungerar som ett sista steg och en utslussning tillbaka till samhället.

Villkorlig frigivning (När får jag åka hem?) Man sitter nästan aldrig av hela sitt straff på anstalten. I Sverige är huvudregeln att man släpps fri, villkorligt frigiven, när man har avtjänat två tredjedelar (2/3) av den dom man fick i tingsrätten.

Detta förutsätter dock att man har skött sig, inte misskött arbetet och inte brutit mot säkerhetsreglerna – annars kan dagar dras av från frigivningen. Den sista tredjedelen av straffet är en prövotid ute i det fria samhället, ofta under sträng övervakning av Frivården.

Villkorlig frigivning (Kalkylator)

👉 Dömd till fängelse – Vad händer nu? (Din kompletta guide)
👉 Svenska fängelser och säkerhetsklasser – Från Kumla till öppen anstalt
👉 Villkorlig frigivning – Vad innebär det?