Upphittade föremål och hittegods – Dina skyldigheter, hittelön och rätten till saken

Granskad: Juni 2026

Det är en situation som de flesta hamnar i förr eller senare: du går på gatan och ser en plånbok, en dyrbar klocka eller en kvarglömd mobiltelefon på en bänk. Att plocka upp föremålet i syfte att lämna tillbaka det är en god gärning, men det sätter dig också omedelbart i en juridisk ansvarsställning.

I Sverige regleras detta av lagen (1938:121) om hittegods. Det finns tydliga lagkrav på vad du måste göra när du hittar något, hur hittelön fungerar och under vilka förutsättningar du faktiskt kan få äganderätten till föremålet om ägaren inte hör av sig.

1. Anmälningsskyldighet – Du måste agera snabbt

När du hittar ett föremål av ett visst värde får du inte bara stoppa det i fickan och vänta på att någon ska leta efter det. Enligt hittegodslagen har du en omedelbar anmälningsskyldighet:

• Anmäl till polisen: Du ska utan oskäligt dröjsmål (normalt inom ett par dagar) anmäla fyndet till Polismyndigheten. Du kan antingen gå till en polisstation och lämna in föremålet eller ringa 114 14 för att registrera det.
• Undantag vid känd ägare: Om du vet vem som äger föremålet (till exempel om din granne tappat sina nycklar) behöver du inte blanda in polisen, utan kan kontakta ägaren direkt.
• Hittegods i kollektivtrafik eller butiker: Om du hittar något på ett tåg, en buss, i ett köpcentrum eller på en restaurang ska föremålet lämnas till personalen eller verksamhetens egen hittegodsavdelning. De hanterar då förvaringen i första skedet.

Viktigt: Om du behåller ett upphittat föremål utan att anmäla det till polisen eller ägaren, gör du dig skyldig till ett brott som kallas fyndförseelse (Brottsbalken 10 kap. 8 §), vilket kan leda till böter.

2. Vem förvarar saken – Polisen eller du?

När du gör din anmälan till polisen registreras du formellt som upphittare. Polisen fattar då beslut om hur föremålet ska förvaras under utredningstiden:

• Polisen tar hand om det: I de allra flesta fall, särskilt när det gäller värdesaker som kontanter, smycken, elektronik eller cyklar, tar polisen fysiskt hand om föremålet och låser in det i sitt hittegodsmagasin.
• Du förvarar det: Om föremålet är skrymmande eller svårtransporterat (till exempel en båt eller en defekt moped) kan polisen besluta att du som upphittare får vårda och förvara föremålet i ditt hem tills vidare. Du är då skyldig att ta väl hand om saken så att den inte skadas.

3. När får du äganderätten till föremålet?

Den fråga som flest människor ställer sig är om man har rätt att behålla det man har hittat om ingen ägare hör av sig. Svaret är ja, men det styrs av en strikt tidsgräns:

• Tre månaders-regeln: Ägaren har tre månader på sig att kräva tillbaka sin sak från den dag då fyndet anmäldes till polisen.
• Äganderätten övergår till dig: Om tre månader passerar utan att ägaren har kunnat identifieras eller har kvitterat ut föremålet, tillfaller äganderätten dig som upphittare. Du blir då sakens lagliga ägare.
• Lösenavgift till polisen: För att få hämta ut föremålet och slutföra ägandebytet måste du betala en administrativ förvaringsavgift till polisen. Om du inte hämtar ut saken inom en månad efter att du blivit meddelad att den är din, säljs föremålet på polisens hittegodsauktion eller förstörs.
• Särskilda föremål: Vissa saker kan du aldrig få äganderätten till, även om ingen ägare hör av sig. Detta gäller licenspliktiga vapen, ammunition, narkotika, samt mobiltelefoner och datorer som innehåller känsliga personuppgifter som inte går att radera på ett säkert sätt.

4. Rätten till hittelön – Om ägaren hör av sig

Om ägaren till föremålet ger sig till känna inom de tre månaderna, har hen rätt att få tillbaka sin sak. Men som upphittare har du laglig rätt till en ekonomisk kompensation för att du har agerat ärligt och skött dina skyldigheter:

• Hittelönens storlek: Enligt svensk praxis brukar hittelönen ligga på runt 10 procent av föremålets marknadsvärde. Om du har hittat en plånbok med 5 000 kronor i kontanter har du alltså rätt till cirka 500 kronor i hittelön.
• Ersättning för kostnader: Du har även rätt att få ersättning för eventuella nödvändiga kostnader du har haft i samband med fyndet (till exempel om du tvingats betala för transport av föremålet).
• Polisen håller inne saken: Polisen lämnar normalt inte ut hittegodset till ägaren förrän ägaren har betalat hittelönen till dig, eller tills ni har kommit överens om betalningen.

Sammanfattning

Att plocka upp hittegods innebär att du enligt lag måste anmäla fyndet till polisen eller ägaren så snart som möjligt för och undvika att göra dig skyldig till fyndförseelse. Om ägaren hör av sig inom tre månader har du rätt till hittelön, vilket vanligtvis motsvarar 10 procent av värdet. Om ingen ägare kräver tillbaka föremålet inom tre månader tillfaller saken dig som upphittare, under förutsättning att du betalar polisens administrativa hanteringsavgift och att föremålet inte innehåller låst eller personuppgiftskänslig data.

👉 Beslagtagna föremål – Så fungerar polisens beslag och rätten till dina saker
👉 Polisens befogenheter – Vad får de egentligen göra mot dig?
👉 Äganderättspresumption – Hur besittning styr vem som anses äga egendom