Trafikbrott – Från fortkörning till rattfylleri (och när ryker körkortet?)

Granskad: Juni 2026

Att framföra ett fordon på allmän väg innebär att man ständigt måste förhålla sig till trafikförordningen och vägtrafikdefinitionerna. Trafikbrott tillhör de absolut vanligaste lagöverträdelserna i Sverige. Medan mindre förseelser ofta kan lösas direkt på platsen med böter, kan allvarligare trafikbrott leda till straffrättsliga påföljder i domstol samt att Transportstyrelsen återkallar körkortet.

Det är viktigt att förstå att det i Sverige finns en skarp gräns mellan det straffrättsliga ansvaret (böter eller fängelse som polisen och åklagaren utreder) och det administrativa ansvaret (om du får behålla körkortet, vilket Transportstyrelsen beslutar om).

1. Hastighetsöverträdelser (Fortkörning)

Hastighetsöverträdelser är det enskilt vanligaste trafikbrottet och registreras antingen via polisens laserkontroller eller de automatiska trafiksäkerhetskamerorna.

• Böter på plats: Om du kör för fort utfärdar polisen i regel en ordningsbot direkt på platsen, förutsatt att du erkänner förseelsen. Bötesbeloppet styrs av hur mycket du har överskridit hastigheten och om det skedde på en väg med hastighetsgräns över eller under 50 km/h.
• När ryker körkortet? Som generell regel återkallas körkortet om du kör 30 km/h för fort eller mer. På vägar med en hastighetsgräns på 30 km/h eller lägre räcker det dock med en överträdelse på 20 km/h för att körkortet ska omhändertas.

2. Rattfylleri och drograttfylleri

Sverige har en av världens strängaste lagstiftningar när det kommer till alkohol och droger i kombination med bilkörning.

• Rattfylleri (Normalgraden): Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille alkohol i blodet (eller 0,10 mg/l i utandningsluften). Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Körkortet återkallas i normalfallet med en spärrtid på 12 månader.
• Grovt rattfylleri: Om alkoholkoncentrationen uppgår till minst 1,0 promille (eller 0,50 mg/l i utandningsluften) bedöms brottet som grovt. Det kan också bedöms som grovt om föraren varit avsevärt påverkad eller inneburit en akut livsfara för trafiksäkerheten. Straffet är fängelse i högst två år. Vid grovt rattfylleri återkallas körkortet med en spärrtid på oftast 24 månader, och du kan behöva ansöka om nytt körkortstillstånd samt lämna läkarintyg för att få tillbaka det.
• Drograttfylleri: För narkotika i trafiken tillämpas en nolltolerans. Det innebär att om det finns något mätbart narkotiskt ämne kvar i ditt blod under körningen döms du för drograttfylleri. Undantag görs endast om du har ämnet utskrivet på giltigt läkarrecept och brukat det enligt anvisningarna, förutsatt att du inte kört på ett trafikfarligt sätt.

3. Vårdslöshet i trafik och andra allvarliga brott

När en förare i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som krävs för att förebygga trafikolyckor, kan personen dömas för vårdslöshet i trafik.

• Vårdslöshet i trafik: Detta omfattar beteenden som att köra mot rött ljus, genomföra farliga omkörningar, sms:a samtidigt som man kör så att det uppstår fara, eller att inte hålla tillräckligt avstånd till framförvarande fordon. Straffet är dagsböter, och körkortet återkallas i regel.
• Grov vårdslöshet i trafik: Om föraren har visat en uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom (exempelvis vid gaturacing eller grov vårdslöshet under polisjakt) höjs rubriceringen till grov. Straffet är fängelse i högst två år.
• Smitning (Olovligt avvikande från trafikolycksplats): Om du är inblandad i en trafikolycka men lämnar platsen utan att lämna namn och kontaktuppgifter eller hjälpa skadade, döms du för smitning. Detta leder nästan undantagslöst till att körkortet återkallas.

4. Hur fungerar körkortsingripandet?

Det är en vanlig missuppfattning att polisen bestämmer hur länge du blir av med körkortet. När polisen stoppar dig för ett allvarligt trafikbrott gör de ett tillfälligt omhändertagande av körkortet på plats. De skickar sedan en rapport samt plastkortet vidare till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen inleder då ett administrativt ärende där du får möjlighet att yttra dig innan de fattar det slutgiltiga beslutet om återkallelse och fastställer en så kallad spärrtid. Spärrtiden är den tid då du inte får köra och varierar från 1 månad upp till 36 månader beroende på överträdelsens allvar.

• Under prövotid: Om ditt körkort återkallas och du fortfarande befinner dig under din tvååriga prövotid, får du inte tillbaka körkortet automatiskt när spärrtiden löpt ut. Du tvingas då göra om hela processen med körkortstillstånd, riskutbildningar samt godkända teori- och körprov.

Sammanfattning

Trafikbrott sträcker sig från mindre hastighetsöverträdelser till allvarliga frihetsberövande brott som grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik. Polisen hanterar bötessanktioner och brottsutredningar, medan Transportstyrelsen självständigt beslutar om körkortet ska återkallas. Körkortet dras i regel in vid hastighetsöverträdelser över 30 km/h (20 km/h vid 30-väg), samt vid alla former av rattfylleri och smitning. Under en fastställd spärrtid är det förbjudet att framföra fordonet, och om brottet sker under körkortets prövotid krävs det fullständiga omprov för att få behålla rätten att köra i framtiden.

👉 Mer än bara fängelse – Så fungerar Sveriges olika straff och påföljder
👉 Polisens befogenheter – Vad får de egentligen göra mot dig?
👉 Måste jag identifiera mig? – Polisens befogenheter och dina rättigheter