Skillnaden mellan öppen och sluten anstalt
Granskad: Februari 2026
När någon döms till fängelse i Sverige placeras personen i en anstalt som drivs av Kriminalvården. Men alla fängelser ser inte likadana ut. Det finns inga fängelsehålor med fotbojor i järn, men det är enorm skillnad på att avtjäna sitt straff på en öppen jämfört med en sluten anstalt.
Vad är det egentligen för skillnad på rutinerna? Kan man verkligen bara promenera ut från en öppen anstalt? Här förklarar vi hur Kriminalvårdens säkerhetssystem fungerar, steg för steg.
De tre säkerhetsklasserna (1, 2 och 3)
För att förstå skillnaden måste man först veta att alla svenska fängelser är indelade i tre säkerhetsklasser.
- Klass 1 (Sluten): Högsta säkerhet. Hit kommer personer dömda för mycket grova brott och med stor risk för rymning.
- Klass 2 (Sluten): Normal säkerhet. Detta är den absolut vanligaste typen av anstalt i Sverige.
- Klass 3 (Öppen): Lägsta säkerhet. Dessa saknar fysiska hinder som murar.
Låt oss titta närmare på hur livet skiljer sig åt mellan den slutna och den öppna miljön.
Vad är en sluten anstalt? (Klass 1 och 2)
En sluten anstalt är exakt vad det låter som – en anläggning byggd för att hålla människor inlåsta och obehöriga ute. Här är säkerheten total. Anstalten är omgärdad av höga murar eller stängsel, taggtråd och avancerade övervakningskameror. Det finns larmbågar, och all inpassering kontrolleras rigoröst.
- Rörelsefrihet: Mycket begränsad. De intagna kan inte röra sig fritt mellan olika avdelningar hur som helst, och på kvällarna (ofta runt klockan 20.00) låses de in i sina egna bostadsrum för natten.
- Kontakt med omvärlden: Alla besök måste förhandsgodkännas och sker i speciella besöksrum (ibland övervakade). Telefonsamtal får bara ringas till godkända nummer.
- Vilka sitter här? Personer dömda för grova brott (mord, grova rån, organiserad brottslighet) eller personer som Kriminalvården bedömer har en hög risk för att rymma, begå nya brott eller smuggla in droger.
Vad är en öppen anstalt? (Klass 3)
En öppen anstalt känns ofta mer som ett internat eller en skola än ett traditionellt fängelse. Här finns varken höga murar, stängsel eller taggtråd. Säkerheten bygger istället på tillit, rutiner och de intagnas eget ansvar.
- Rörelsefrihet: De intagna rör sig mycket friare på området. De bor ofta i korridorer där de själva ansvarar för att laga sin egen mat och tvätta sina kläder (s.k. självförvaltning). Dörrarna till bostadsrummen låses oftast inte på samma sätt som på en sluten anstalt.
- Kontakt med omvärlden: De intagna har ofta lättare att få obevakade permissioner (att åka hem över en helg) och kan ibland till och med arbeta eller studera utanför anstaltens område på dagtid.
- Vilka sitter här? Personer som begått mindre allvarliga brott (t.ex. rattfylleri eller ekonomisk brottslighet) där risken för rymning eller våld bedöms som minimal.
Utslussning – Resan från sluten till öppen
Man sitter sällan på samma plats hela strafftiden. Systemet är uppbyggt för att balansera säkerhet med rehabilitering.
Om en person döms till ett långt straff för ett grovt brott, börjar resan nästan alltid på en sluten anstalt. Om personen sköter sig, deltar i sina behandlingsprogram och visar att hen är redo, kan Kriminalvården besluta om en flytt till en öppen anstalt när det närmar sig frigivning. Detta fungerar som en träning inför att komma ut i samhället igen.
Stor FAQ – Vanliga frågor om anstalter
1. Kan man välja vilken anstalt man hamnar i?
Svar: Nej, du kan inte välja. Du har rätt att önska en viss placering (t.ex. för att vara nära din familj), men det är Kriminalvården som fattar det slutgiltiga beslutet baserat på säkerhet, riskbedömning och om du behöver ett visst behandlingsprogram.
2. Är det lätt att rymma från en öppen anstalt?
Svar: Ja, rent fysiskt är det lätt. Eftersom det inte finns några murar kan en intagen i princip bara promenera iväg (det kallas för att avvika). Men konsekvenserna är stenhårda.
3. Är det ett brott att rymma från fängelset?
Svar: Överraskande nog: Nej. Enligt svensk lag är det faktiskt inte ett brott att rymma, och det ger inget nytt fängelsestraff i domstol. Men, det straffar sig enormt mycket internt. Rymmer du blir du omedelbart efterlyst av polisen. När du fångas in flyttas du direkt till en sluten anstalt med högre säkerhet, och din villkorliga frigivning (att släppas ut i förtid) skjuts upp, vilket gör att du i praktiken får sitta inlåst mycket längre tid.
4. Vad händer om man missköter sig på en öppen anstalt?
Svar: Systemet bygger på tillit. Om en intagen missköter sig – till exempel genom att testas positivt för droger, bråka med personal, eller försöka avvika – förlorar personen omedelbart sin plats. Man packas in i en transportbil och körs tillbaka till en sluten anstalt med högre säkerhet och inlåsning.
Sammanfattning
Den avgörande skillnaden mellan en öppen och sluten anstalt är murarna och kontrollen. På en sluten anstalt ligger fokus på att garantera samhällets säkerhet och förhindra rymningar med hjälp av fysiska hinder och låsta dörrar. På en öppen anstalt ligger fokus på tillit och eget ansvar. Många interner gör en resa genom systemet: från den hårda säkerheten på en sluten anstalt, ut till friheten på en öppen, som ett sista steg innan de släpps helt fria.
