Skillnaden mellan öppen och sluten anstalt – Så fungerar säkerhetsklasserna

Granskad: Juni 2026

När någon döms till fängelse i Sverige placeras personen på en anstalt som drivs av Kriminalvården. Men alla fängelser ser verkligen inte likadana ut. Du hittar inga fuktiga fängelsehålor med järnbojor, men det är en helt enorm skillnad i vardagen mellan att avtjäna sitt straff på en öppen jämfört med en sluten anstalt.

Vad är det egentligen för skillnad på rutinerna? Kan man verkligen bara promenera ut från en öppen anstalt när man känner för det? Här förklarar vi Kriminalvårdens säkerhetssystem och hur livet på insidan skiljer sig åt, steg för steg.

De tre säkerhetsklasserna (1, 2 och 3)

För att förstå skillnaderna måste man först veta att Sveriges alla fängelser är strikt indelade i tre olika säkerhetsklasser.

• Klass 1 (Sluten): Kriminalvårdens allra högsta säkerhet. Hit kommer personer dömda för mycket grova brott och intagna med stor risk för rymning eller fritagning (till exempel Kumla, Hall och Saltvik).
• Klass 2 (Sluten): Normal säkerhet. Detta är den absolut vanligaste typen av anstalt i Sverige, där majoriteten av alla fängelsedömda avtjänar sina straff.
• Klass 3 (Öppen): Lägsta säkerhet. Dessa anstalter saknar helt fysiska rymningshinder som murar och stängsel.

Låt oss titta närmare på hur livet skiljer sig åt mellan den slutna och den öppna miljön.

Vad är en sluten anstalt? (Klass 1 och 2)

En sluten anstalt är exakt vad det låter som – en anläggning byggd specifikt för att hålla människor inlåsta och obehöriga ute. Här är säkerheten total. Anstalten är omgärdad av enorma betongmurar eller höga stängsel, taggtråd och avancerade övervakningskameror. Det finns larmbågar, och all inpassering kontrolleras rigoröst av uniformerad personal.

• Rörelsefrihet: Mycket begränsad. De intagna kan inte röra sig fritt mellan olika avdelningar hur som helst. På kvällarna (oftast runt klockan 20.00) låses de intagna in i sina egna, enskilda bostadsrum för natten, och dörrarna öppnas inte förrän morgonen därpå.
• Kontakt med omvärlden: Alla besök måste säkerhetsprövas och förhandsgodkännas, och sker uteslutande i speciella besöksrum (som ibland är kameraövervakade). Telefonsamtal får bara ringas från anstaltens telefoner till nummer som Kriminalvården i förväg har godkänt.
• Vilka sitter här? Personer dömda för grova brott (mord, grova rån, organiserad brottslighet), sexualbrottslingar, eller personer som myndigheten bedömer har en hög risk för att rymma, begå nya brott inifrån eller försöka smuggla in droger.

Vad är en öppen anstalt? (Klass 3)

En öppen anstalt påminner utseendemässigt ofta mer om ett internat, ett vandrarhem eller en skola än ett traditionellt fängelse. Här finns varken höga betongmurar, stängsel eller larmad taggtråd. Säkerheten bygger istället på tillit, fasta rutiner och de intagnas eget ansvar.

• Rörelsefrihet: De intagna rör sig mycket friare på anstaltsområdet. De bor ofta i korridorer där de själva ansvarar för att beställa råvaror, laga sin egen mat och tvätta sina egna kläder (så kallad självförvaltning). Dörrarna till bostadsrummen låses normalt sett inte utifrån av vakter på natten.
• Kontakt med omvärlden: Intagna på en öppen anstalt har ofta mycket lättare att få beviljade permissioner (till exempel för att åka hem till familjen över en helg). I vissa fall kan de till och med få beviljat att arbeta eller studera utanför anstaltens område på dagtid, för att sedan återvända på kvällen.
• Vilka sitter här? Dels personer som begått mindre allvarliga brott där risken för rymning eller våld bedöms som minimal (till exempel grovt rattfylleri eller vissa typer av ekonomisk brottslighet). Dels långtidsdömda som har skött sig under många år på en sluten anstalt och nu förbereds för ett liv i frihet.

Utslussning – Resan från sluten till öppen

En intagen sitter sällan på exakt samma plats under hela sin strafftid. Det svenska systemet är uppbyggt för att balansera hög säkerhet med rehabilitering.

Om en person döms till ett långt straff för ett grovt brott, börjar resan i princip alltid på en sluten anstalt (Klass 1 eller 2). Om personen sköter sig exemplariskt, deltar i sina anvisade behandlingsprogram och visar att hen är redo att ta ansvar, kan Kriminalvården besluta om en förflyttning till en öppen anstalt när det börjar närma sig datumet för villkorlig frigivning. Den öppna anstalten fungerar då som en nödvändig träning inför att komma ut i samhället igen.

Stor FAQ – Vanliga frågor om anstalter

1. Kan man själv välja vilken anstalt man hamnar i? Svar: Nej, du kan inte bestämma det själv. Du har full rätt att önska en viss placering (till exempel för att det ligger närmare din familj), men det är Kriminalvårdens centrala placeringssektion som fattar det slutgiltiga beslutet baserat på säkerhet, riskbedömning, platsbrist och ifall du behöver ett specifikt behandlingsprogram.

2. Är det lätt att rymma från en öppen anstalt? Svar: Ja, rent fysiskt är det mycket enkelt. Eftersom det inte finns några murar kan en intagen i princip bara kliva ut från området och promenera iväg (inom Kriminalvården kallas detta för att avvika, inte rymma). Men konsekvenserna för den som gör det är stenhårda.

3. Är det ett brott att rymma från fängelset? Svar: Överraskande nog: Nej. Enligt svensk lag är det faktiskt inte ett brott att rymma från ett fängelse, och det ger dig inget nytt straff i en domstol. Men, det straffar sig enormt mycket internt. Om du avviker blir du omedelbart efterlyst av polisen. När du fångas in flyttas du direkt till en sluten anstalt med högre säkerhet, och dagar kommer att dras från din villkorliga frigivning. I praktiken innebär din rymning alltså att du får sitta inlåst en mycket längre tid.

4. Vad händer om man missköter sig på en öppen anstalt? Svar: Eftersom Klass 3 bygger helt på tillit och eget ansvar är toleransen för regelbrott extremt låg. Om en intagen missköter sig – till exempel genom att testas positivt för droger i ett urinprov, bråka med personal, vägra arbeta eller komma tillbaka för sent från en permission – förlorar personen omedelbart sin plats. Man packas då in i en transportbil och körs direkt tillbaka till en sluten anstalt.

Sammanfattning

Den avgörande skillnaden mellan en öppen och sluten anstalt stavas fysiska hinder och detaljkontroll. På en sluten anstalt ligger allt fokus på att garantera samhällets säkerhet och omöjliggöra rymningar med hjälp av murar, larm och låsta dörrar. På en öppen anstalt ligger fokus istället på eget ansvar. De flesta långtidsdömda interner gör en resa genom systemet: från den brutala säkerheten på en sluten anstalt, ut till den friare miljön på en öppen, som ett sista avgörande steg innan de släpps helt fria.

👉 Var hamnar jag? – Så fungerar placering på anstalt
👉 Vad innebär det att sitta på anstalt?
👉 Villkorlig frigivning – Vad innebär det?