Förolämpning mot tjänsteman – Gränsen mellan kritik och olagliga kränkningar

Granskad: Juni 2026

Att hamna i diskussioner eller känna frustration i mötet med polisen eller andra myndighetspersoner är inte ovanligt. Under lång tid fanns det en utbredd uppfattning i Sverige att offentligt anställda i uniform fick tåla betydligt mer verbala påhopp och grova ord än privatpersoner. Men rättsläget har stramats åt avsevärt genom införandet av en ny specifik lagbestämmelse i Brottsbalken.

Sedan den 1 augusti 2023 är det nämligen uttryckligen kriminellt att rikta kränkande uttalanden direkt mot poliser och andra myndighetsutövare under deras tjänsteutövning. Denna lagändring har väckt stark debatt och kritiserats för att potentiellt inskränka yttrandefriheten, medan förespråkarna menar att den är nödvändig för att skydda statens anställda på arbetsplatsen.

1. Vad innebär den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman?

Tidigare dömdes personer som skällde ut eller kränkte en polisman oftast för det allmänna brottet ofredande eller förolämpning. Det krävdes då att åklagaren kunde visa att agerandet varit extremt hänsynslöst.

Det nya brottet, som formellt heter förolämpning mot tjänsteman (Brottsbalken 17 kap. 5 §), skapades för att ge poliser, ordningsvakter, räddningstjänst och domstolspersonal ett starkare straffrättsligt skydd. För att någon ska kunna fällas för brottet krävs att tre kriterier är uppfyllda:

• Gärningen riktas mot en tjänsteman: Brottet omfattar personer som utövar myndighetsutövning (exempelvis en polisman i tjänst).
• Smädligt eller kränkande uttalande: Personen riktar ett beskyllande, nedsättande uttalande eller ett förnedrande beteende direkt mot tjänstemannen.
• Syftet är att kränka: Handlingen ska ha skett i syfte att kränka tjänstemannens personliga ära eller självkänsla, antingen i direkt anslutning till eller på grund av dennes yrkesutövning.

Det innebär att grova skällsord, könsord eller djupt personliga påhopp som slängs mot en polisman under ett ingripande numera kan leda till en direkt brottsanmälan på plats.

2. Var går gränsen mellan laglig kritik och en olaglig förolämpning?

Den absolut största diskussionspunkten kring lagen är var gränsen går mellan din grundlagsskyddade yttrandefrihet och ett faktiskt brott. Lagstiftaren har varit noga med att poängtera att lagen inte skyddar poliser från saklig kritik eller frustration.

• Detta är lagligt: Att uttrycka missnöje med polisens arbete, ifrågasätta en laglig grund för ett ingripande, kalla ett agerande för ”felaktigt” eller uttrycka allmän frustration över systemet är helt lagligt. Rätten att kritisera myndighetsutövning är en hörnsten i demokratin.
• Detta är olagligt: När kritiken övergår från att handla om sakfrågan eller åtgärden till att bli ett rent personligt angrepp med syfte att förnedra individen bakom uniformen. Att använda grova skällsord som saknar relevans för situationen är vad lagen är till för att stoppa.

Domstolarna gör alltid en helhetsbedömning av sammanhanget, tonläget och situationen för att avgöra om ett uttalande passerat gränsen till det straffbara området.

3. Straffskalan för förolämpning mot tjänsteman

Eftersom det nya brottet har brutits ut som en egen paragraf har det också fått en egen, skärpt straffskala i jämförelse med en vanlig förolämpning mellan privatpersoner:

• Straffet: Påföljden för förolämpning mot tjänsteman är böter eller fängelse i högst sex månader.
• Allmänt åtal: Till skillnad från en vanlig förolämpning (där privatpersoner oftast måste driva processen själva som ett enskilt åtal) lyder förolämpning mot tjänsteman under allmänt åtal. Det betyder att åklagaren utreder och driver målet i domstol på statens bekostnad så snart en polisman upprättat en anmälan.

4. Kritik mot lagstiftningen

Lagen har mött hård kritik från flera juridiska instanser, journalister och debattörer. Kritiker menar att poliser, som representanter för statens våldsmonopol, måste ha en hög toleransnivå och tåla verbala aggressioner i stressade situationer.

Det finns också en uttalad oro för att lagen kan missbrukas på fältet – till exempel att en person som verbalt ifrågasätter ett felaktigt polisingripande anmäls för förolämpning som ett sätt för polisen att skaffa sig ett övertag i situationen. Hur domstolarna väljer att tolka bevisningen och var de sätter ribban för vad en polisman faktiskt ska behöva tåla är en rättslig utveckling som följs noggrant av jurister.

Sammanfattning

Lagen om förolämpning mot tjänsteman innebär att det är straffbart att rikta kränkande och nedsättande ord eller beteenden direkt mot en polisman i syfte att såra dennes personliga ära. Lagen skyddar individen bakom uniformen från rena personangrepp, men sätter inte stopp för saklig kritik eller ifrågasättande av polisens arbete. Överträdelser kan leda till böter eller fängelse i upp till sex månader och drivs alltid av en offentlig åklagare. Lagen förblir dock omdebatterad då gränsdragningen mellan medborgerlig yttrandefrihet och straffbar kränkning i praktiken kan vara subtil.

👉 Polisens befogenheter – Vad får de egentligen göra mot dig?
👉 Måste jag identifiera mig? – Polisens befogenheter och dina rättigheter
👉 Rätten att inte medverka i en utredning – Principen om självinkriminering