Arbetsplikt och lön i fängelset – Så fungerar vardagsekonomin på anstalt

Granskad: Juni 2026

En av de mest seglivade myterna om det svenska fängelsesystemet är bilden av intagna som ligger i sina sängar hela dagarna, ser på tv och spelar spel på skattebetalarnas bekostnad. Verkligheten ser utifrån Kriminalvårdens reglemente helt annorlunda ut.

I svenska fängelser råder strikt arbetsplikt (formellt kallat sysselsättningsplikt). Det innebär att en anstalt fungerar som en hårt styrd arbetsplats där väckarklockan ringer tidigt, och där vägran att utföra tilldelade uppgifter får omedelbara konsekvenser. Men vilka jobb utför de intagna egentligen? Får de lön, och vad händer med de pengarna? Här krossar vi myterna och förklarar hur vardagsekonomin bakom murarna faktiskt fungerar.

Sysselsättningsplikten – 40 timmar i veckan

Alla som avtjänar ett fängelsestraff i Sverige är skyldiga att delta i någon form av sysselsättning under normala arbetstider, vilket i regel motsvarar en 40-timmarsvecka. Syftet är inte i första hand att staten ska generera vinst, utan att rehabilitera. Genom att tvinga fram en normal dygnsrytm tränas de intagna inför ett laglydigt liv på utsidan.

Sysselsättningen delas in i tre huvudsakliga kategorier:

Arbete i anstaltens drift: Uppgifter som att laga mat i storköket, städa gemensamma utrymmen, sköta tvätteriet eller utföra trädgårdsarbete.
Produktion och tillverkning: Många anstalter har avancerade verkstäder. Det kan handla om snickeri, montering av industrikomponenter eller tillverkning av lastpallar och utemöbler som säljs vidare till externa kunder.
Studier och behandling: Om en intagen saknar grundskole- eller gymnasiebetyg är studier godkänd sysselsättning. Även deltagande i obligatoriska behandlingsprogram (exempelvis för våldsproblematik eller missbruk) räknas som arbete.

Lönen: Så mycket tjänar man

Får man en vanlig månadslön när man jobbar i fängelset? Svaret är nej. De intagna får ingen lön i arbetsrättslig mening, utan en skattefri ersättning från Kriminalvården. Denna ersättning är medvetet låg för att inte konkurrera med den vanliga arbetsmarknaden, men den är tillräcklig för att täcka grundläggande personliga utgifter.

Standardersättningen: Ligger på cirka 13 kronor i timmen. Om man arbetar heltid får man ut ungefär 500 kronor i veckan.
Sjukersättning: Om man är sjukskriven (med intyg från anstaltens sjuksköterska) utgår en lägre ersättning på cirka 11 kronor i timmen.

Vad går pengarna till?

Eftersom staten står för mat, boende och nödvändig hygien, används ersättningen till att betala för sådant som faller utanför ”baspaketet”:

Telefonkort: Att ringa hem till familj och barn kostar pengar, och den intagna får själv stå för samtalskostnaden.
Anstaltsbutiken (”Kiosken”): Om man vill ha kaffe, snus, godis, tobak eller extra hygienartiklar (utöver den enklaste tvålen som tillhandahålls), måste man köpa det själv för sina intjänade pengar.
TV-hyra: På många anstalter måste den intagna betala en liten veckohyra för att få ha en tv på sitt rum.

Vad händer vid arbetsvägran?

Att strunta i att gå till jobbet eller vägra delta i beordrade behandlingsprogram ses som ett mycket allvarligt regelbrott.

Indragen ersättning: Jobbar du inte, får du ingen ersättning. Det innebär inget kaffe, inget snus och inga telefonsamtal hem. Om du är frånvarande utan att vara sjukskriven dras ersättningen in helt.
Varning och disciplinstraff: Den som aktivt arbetsvägrar eller stör ordningen på arbetsplatsen får en formell varning. Det kan leda till att man låses in på sitt rum under arbetstiden istället för att få vistas i verkstaden.
Uppskjuten frigivning: Detta är det hårdaste slaget. En varning för arbetsvägran rapporteras direkt till kriminalvårdsinspektören och kan leda till att den villkorliga frigivningen skjuts upp. Varje dag du vägrar att arbeta riskerar du alltså att få sitta kvar längre på anstalten.

Sammanfattning: Livet på en svensk anstalt är långt ifrån en semester. Kriminalvården ställer hårda krav på 40 timmars sysselsättning i veckan – antingen genom industriell produktion, städning, studier eller behandling. Ersättningen på cirka 13 kronor i timmen täcker kaffe och telefonsamtal, men systemets verkliga syfte är att tvinga fram en normal dygnsrytm och bryta kriminella mönster inför frigivningen. Den som vägrar anpassa sig och struntar i arbetsplikten riskerar inte bara att bli utan snus, utan får också sitta av en längre del av sitt straff.

👉 Svenska fängelser och säkerhetsklasser – Från Kumla till öppen anstalt
👉 Återgång till samhället – Så fungerar utslussning efter fängelse
👉 Vad innebär det att sitta på anstalt?