Forensiker – Polisens vetenskapliga experter i laboratoriet

Granskad: Juni 2026

Medan kriminalteknikern säkrar bevisen ute på brottsplatsen, tar forensikern över beviskedjan inne i den kontrollerade laboratoriemiljön. Det är här juridiken möter den renodlade naturvetenskapen.

En forensiker analyserar det fysiska och digitala material som polisen har samlat in. Det kan innefatta allt från att matcha en DNA-profil och analysera narkotikabeslag, till att avgöra om en specifik namnunderskrift är förfalskad. Arbetet utförs huvudsakligen vid NFC (Nationellt forensiskt centrum) och är ofta direkt avgörande för att binda en misstänkt till ett brott eller för att avföra en oskyldig från utredningen. Här går vi igenom yrkets olika expertområden och vilken akademisk bakgrund som krävs.

Vad gör en forensiker?

En forensiker är en civil specialist som arbetar med analys, värdering och redovisning av teknisk bevisning. Till skillnad från poliser och kriminaltekniker har forensiker i regel ingen polisutbildning, utan en tung civil, akademisk bakgrund inom naturvetenskap eller teknik.

Kärnan i arbetet är strikt vetenskaplig noggrannhet och objektivitet. Resultatet från en forensisk analys, och det sakkunnigutlåtande som forensikern därefter skriver till domstolen, kan ensamt utgöra skillnaden mellan en fällande dom och ett frikännande.

Forensiska områden – Åtta expertiser

Den forensiska verksamheten inom svensk polis är bred och specialiserad. Som forensiker riktar man in sig på ett specifikt område. De primära inriktningarna är:

1. Biologiska spår (DNA) Omfattar spårsäkring och analys av mänskligt DNA. Forensikerna säkrar spår från inskickat bevismaterial (exempelvis kläder eller vapen) och analyserar referensprover (salivtopsningar) från misstänkta och brottsoffer.

• Bakgrund: Molekylärbiolog, biomedicinsk analytiker.

2. Droger och Narkotika Här analyseras beslagtaget material, från pulver till tabletter och växtdelar, för att fastställa om preparatet är olagligt, vilken specifik substans det rör sig om samt dess renhetsgrad.

• Bakgrund: Kemist eller apotekare.

3. Fingeravtryck Detta område är tvådelat: dels det kemiska arbetet med att framkalla latenta (osynliga) fingeravtryck på föremål, dels det analytiska arbetet där man via bildskärm identifierar och matchar avtrycket mot polisens databaser.

• Bakgrund: Naturvetenskap eller kriminologi. Kräver ett extremt gott detaljseende (siffer-, bokstavs- och mönsterseende).

4. Kemi (Sprängmedel och material) En avancerad kemisk avdelning som utför analyser av explosiva ämnen, tändsatser, tårgas, färgflagor och glas.

• Bakgrund: Akademisk examen på avancerad nivå (master) inom analytisk kemi.

5. Brand, Miljö och Olja Utredning av de bakomliggande fysikaliska och kemiska orsakerna till bränder och miljöbrott. Det kan handla om att detektera brandfarliga vätskor i brandrester (vid misstänkt mordbrand), typbestämma oljeutsläpp till sjöss, eller utreda om en elektronisk apparat har kortslutit.

• Bakgrund: Kemist, miljövetare eller brandingenjör.

6. Vapen och Ballistik Här genomförs tekniska undersökningar av skjutvapen, kulor och hylsor. Arbetet omfattar funktionskontroll av beslagtagna vapen, bedömning av skjutavstånd och mikroskopisk jämförelse av räfflor på upphittade kulor för att fastställa om de avlossats från ett specifikt vapen.

• Bakgrund: Ofta ingenjör eller fysiker.

7. Spår (Sko och Verktyg) Analys av fysiska avtryck som inte är biologiska eller kemiska. Forensikerna gör jämförande analyser av skoavtryck från brottsplatser, verktygsspår (exempelvis märken från kofötter vid inbrott) samt detaljerade spår på tejp och textilier.

• Bakgrund: En bred teknisk bakgrund fungerar (kemi, fysik, maskinteknik, arkeologi), med strikta krav på analytisk förmåga.

8. Dokument och Handstil Arbetet är inriktat på att avslöja förfalskningar. Forensikerna analyserar pass, körkort och sedlar för att fastställa äkthet. De utför även komplexa handstils- och namnteckningsanalyser för att avgöra vem som skrivit ett hotbrev eller signerat ett avtal.

• Bakgrund: Kriminolog, beteendevetare eller annan akademisk utbildning.

(Notera: IT-forensik är en egen, snabbt växande kategori som hanterar tömning av digitala enheter och analys av datatrafik. Läs mer i vår separata artikel om IT-forensiker).

Så blir du forensiker (Utbildning och krav)

Det existerar ingen färdig ”forensiker-linje” på svenska universitet som leder rakt in i yrket. Rekryteringen baseras på civil högskolekompetens som därefter kompletteras med en grundlig internutbildning hos polisen. Inom laboratorieverksamheten finns två huvudsakliga yrkesnivåer:

1. Forensisk Laborant

Detta är en mer praktisk och laborativ roll. Laboranten förbereder prover, hanterar instrument och utför rutinanalyser.

• Krav: Eftergymnasial naturvetenskaplig utbildning (exempelvis yrkeshögskoleutbildning, biomedicinsk analytiker eller utvalda universitetskurser inom kemi/biologi).

2. Forensiker

Detta är en renodlad expertroll. Utöver laborativt arbete innefattar tjänsten självständig värdering av bevisningen samt författande av de sakkunnigutlåtanden som skickas till domstolarna. Företräder även myndigheten som expertvittne under rättegångar.

• Krav: Akademisk examen på minst grundnivå (kandidatexamen, 3 år). För många inriktningar krävs dock examen på avancerad nivå (magister eller master).

Arbetsorter – Var finns jobben?

Huvudsätet för Nationellt forensiskt centrum (NFC) är beläget i Linköping. Där finns laboratorier för samtliga nio specialiteter.

För att hantera volymen av ärenden, i synnerhet gällande biologiska spår (DNA) och fingeravtryck, har polisen dock regionala forensiska laboratorier etablerade på följande orter:

• Stockholm
• Göteborg
• Malmö
• Uppsala
• Halmstad
• Kristianstad
• Örebro
• Sundsvall
• Umeå

👉 Kriminaltekniker och brottsplatsundersökare
👉 Nationellt forensiskt centrum (NFC) – Polisens vetenskapliga hjärta
👉 IT-forensiker – Den digitala detektiven