Tillväxthormon – Dopningsmedel / hormonpreparat

Vad är tillväxthormon?

Tillväxthormon är ett hormon som kroppen själv producerar, främst via hypofysen i hjärnan. Det spelar en viktig roll för tillväxt, ämnesomsättning, vävnadsuppbyggnad och kroppens normala utveckling.

Som läkemedel kan tillväxthormon användas vid vissa medicinska tillstånd, till exempel hos barn med tillväxthormonbrist eller vissa andra tillväxtrubbningar. Det kan också användas vid vissa ovanliga medicinska tillstånd hos vuxna, men då efter utredning, diagnos, recept och medicinsk uppföljning.

I dopningssammanhang används tillväxthormon utan medicinsk ordination, ofta i hopp om ökad muskelmassa, fettförbränning, återhämtning, yngre utseende eller förbättrad prestation. Folkhälsomyndigheten anger tillväxthormon som exempel på dopningsmedel enligt svensk dopningslagstiftning.

Det är viktigt att skilja på två saker:

Medicinsk behandling med tillväxthormon sker efter diagnos, provtagning, ordination och uppföljning av vården.

Dopningsbruk av tillväxthormon sker utan medicinsk kontroll och innebär andra risker, särskilt när preparaten köps via nätet, från privata säljare eller från oklara källor.

Tillväxthormon skiljer sig från anabola androgena steroider som testosteron, trenbolon, Winstrol och Dianabol. Det är inte en AAS-substans. Men det används ibland i samma dopningsmiljöer och kan kombineras med AAS, insulin, sköldkörtelhormon, fettförbränningspreparat eller andra prestationshöjande substanser.

Det gör riskbilden mer komplicerad.

Tillväxthormon är alltså inte “bara något kroppen redan har”. Kroppen har ett hormonsystem av en anledning: nivåer, timing, balans och medicinsk kontroll spelar roll. 1177 beskriver hormoner som ämnen som styr mycket i kroppen, bland annat tillväxt, pubertet, vätskebalans, humör och välbefinnande.

Viktigt att veta om tecken och beteende

Enstaka tecken betyder inte automatiskt att någon använder tillväxthormon. Många förändringar kan bero på träning, kost, ålder, pubertet, vätska, skador, sömn, stress, psykisk ohälsa eller annan medicinsk behandling.

Det är kombinationen av flera tecken över tid som är viktig.

Tillväxthormon ger normalt inte ett tydligt rus. Personen blir inte påtagligt “hög” eller berusad som vid cannabis, kokain, opioider eller bensodiazepiner.

Det som kan märkas är i stället mer långsamma eller diffusa förändringar:

• förändrat kroppsfokus
• ökad träningsfixering
• snabbare kroppsförändring än väntat
• mer uttalad jakt på fettförbränning eller “lean” fysik
• svullnad eller vätskeansamling
• domningar eller stickningar i händer
• ledvärk eller stelhet
• huvudvärk
• trötthet
• hemliga injektionspreparat
• små läkemedelsflaskor, pennor eller ampuller
• prat om “GH”, “hGH”, “growth”, “IGF-1”, “cutting”, “anti-aging” eller “prep”

Tillväxthormon används ofta inte ensamt i dopningsmiljöer. Det kan förekomma tillsammans med AAS, insulin, clenbuterol, sköldkörtelhormon eller andra preparat. Därför kan tecken på tillväxthormon blandas med tecken på andra substanser.

För en partner, förälder, vän, tränare eller skolpersonal är det därför viktigt att titta på helheten: kroppsförändringar, föremål, injektionsutrustning, beteende, ekonomi, paket, nya kontakter och hur personen pratar om kroppen.

Vanliga namn och uttryck

Tillväxthormon förekommer under både medicinska namn, engelska uttryck och dopningsslang.

Vanliga namn och uttryck kan vara:

• tillväxthormon
• growth hormone
• GH
• hGH
• HGH
• somatropin
• somatotropin
• recombinant human growth hormone
• rhGH
• growth
• pharma GH
• generic GH
• kit
• penna
• cartridge
• vial
• injektion
• anti-aging
• fat loss
• lean gains
• IGF-1
• insulin-like growth factor
• “växa”
• “lean”
• “prep”
• “cutting”
• “deff”
• “stack”
• “kur”
• dopning

Det viktiga är inte att kunna alla namn. Det viktiga är sammanhanget.

Om ord som “GH”, “hGH”, “growth”, “somatropin”, “IGF-1”, “kit”, “penna” eller “anti-aging” förekommer tillsammans med injektionsutrustning, snabb kroppsförändring, dopningsslang eller användning av andra preparat kan det finnas skäl att reagera.

Utseende och förpackning

Tillväxthormon kan förekomma som läkemedel i olika former, bland annat injektionspennor, ampuller, patroner, pulver som blandas till injektionsvätska eller färdig lösning. Exakta former beror på läkemedel, land och tillverkare.

I dopningssammanhang kan tillväxthormon förekomma som:

• små glasflaskor, vialer
• ampuller
• injektionspennor
• patroner
• pulver i små flaskor
• färdig injektionsvätska
• produkter märkta “somatropin”
• produkter märkta “HGH” eller “GH”
• kylförvarade förpackningar
• oklara läkemedelsförpackningar
• paket från utlandet
• sprutor
• kanyler
• injektionsnålar för penna
• desinfektionsservetter
• blandningsvätska
• insulinliknande injektionsutrustning

Utseendet är aldrig ett säkert bevis.

En förpackning kan se medicinsk ut utan att komma från apotek. En etikett kan vara falsk. En produkt kan vara felaktigt förvarad, felmärkt, förorenad, verkningslös eller innehålla något annat än det som påstås.

Det här är en central risk med dopningspreparat från svarta marknaden. Hormoner och injektionspreparat är känsliga produkter. Fel innehåll, fel förvaring eller bristande sterilitet kan innebära risk även om användaren tror att produkten är “riktig”.

Tillväxthormon som läkemedel eller dopning?

Det här är en viktig skillnad.

Tillväxthormon kan vara ett lagligt läkemedel när det används efter medicinsk bedömning, diagnos och ordination. Läkemedelsverket beskriver exempelvis läkemedel där somatrogon består av aminosyrasekvensen från humant tillväxthormon, vilket visar att tillväxthormonliknande behandling finns i medicinsk kontext.

Men när tillväxthormon används utan medicinsk ordination, i syfte att påverka kropp, prestation, fettförbränning, återhämtning eller utseende, blir det dopningsbruk.

Skillnaden ligger i:

• om det finns en medicinsk diagnos
• om läkare har ordinerat behandlingen
• om läkemedlet kommer från apotek
• om dos och uppföljning sköts av vården
• om blodprover och biverkningar kontrolleras
• om syftet är behandling eller prestations-/utseendeförändring

Det är därför missvisande när någon säger:

“Det är bara tillväxthormon, kroppen har det redan.”

Ja, kroppen producerar tillväxthormon. Men kroppen producerar det i ett reglerat system. Att tillföra hormon utifrån utan medicinsk kontroll är något helt annat.

Tillväxthormon i dopningsmiljöer

Tillväxthormon har ett särskilt rykte i dopningsmiljöer. Det beskrivs ofta som ett preparat för fettförbränning, återhämtning, “lean gains”, anti-aging eller som ett komplement till AAS.

Det används ibland av personer som vill:

• minska fett
• behålla muskelmassa
• påverka kroppskomposition
• förbättra återhämtning
• se hårdare eller mer definierade ut
• bromsa åldrande
• optimera kroppen
• komplettera AAS-preparat

Det är också ett preparat som ofta omges av mycket myter.

Vissa beskriver det som exklusivt, avancerat eller “smartare” än anabola steroider. Andra säljer det som en nästan medicinsk optimeringsprodukt.

Det betyder inte att det är säkert.

I dopningssammanhang finns ofta en falsk trygghet kring hormoner, blodprover och forumkunskap. Personen kan säga:

“Det är inte steroider.”

“Det är bara anti-aging.”

“Det är läkemedel.”

“Jag har läst på.”

“Det påverkar bara fett.”

“Det är pharma grade.”

“Jag tar blodprover.”

Sådana argument kan låta seriösa, men de tar inte bort riskerna med illegal användning, felkällor, kombinationer, okänd produktkvalitet eller hormonpåverkan.

Lukt

Tillväxthormon har normalt ingen tydlig lukt som en anhörig kan känna igen.

Injektionsvätskor, pennor eller vialer luktar vanligtvis inte på ett sätt som avslöjar användning. Eventuell lukt kan komma från alkoholservetter, förpackningar, lösningsmedel eller andra läkemedelsprodukter.

Det som oftare märks är:

• injektionsutrustning
• små vialer eller pennor
• kylförvarade preparat
• hemliga paket
• prat om “GH”, “hGH”, “growth” eller “IGF-1”
• starkt kroppsfokus
• kombination med andra dopningspreparat
• svullnad, ledvärk eller domningar
• ovanligt avancerat prat om hormoner och optimering

Lukt är därför i princip oviktigt som tecken. Helhetsbilden är viktigare.

Intagssätt

Tillväxthormon förekommer som injektionsläkemedel.

Den här sidan beskriver inte dosering, injektionsteknik, upplägg, scheman, förvaring, blandning, kombinationer eller praktiska råd kring användning.

Det viktiga för anhöriga är att känna igen risker, beteendeförändringar och situationer där personen kan behöva hjälp.

Varför använder vissa tillväxthormon?

Tillväxthormon används i dopningssyfte av olika skäl. Till skillnad från klassiska AAS används det inte alltid i första hand för snabb muskelökning, utan ofta för kroppskomposition, fettminskning, återhämtning eller “optimering”.

Vanliga skäl kan vara:

• vilja att minska fett
• vilja att se mer definierad ut
• vilja att behålla muskelmassa under deff
• vilja att förbättra återhämtning
• vilja att känna sig yngre
• anti-aging-tänk
• tävlingsambitioner inom bodybuilding eller fitness
• press från sociala medier
• jämförelse med dopade profiler
• kroppsmissnöje
• önskan om mer avancerad “optimering”
• användning tillsammans med AAS
• tron att det är mindre farligt än steroider

För vissa handlar det inte bara om prestation. Det kan handla om kontroll, rädsla för åldrande, kroppsångest, status eller en känsla av att kroppen alltid kan förbättras lite till.

Det är därför samtal om tillväxthormon ofta behöver handla om mer än själva preparatet.

Effekter och påverkan

Tillväxthormon påverkar kroppens tillväxt- och ämnesomsättningssystem. En del effekter sker direkt via tillväxthormon, andra via IGF-1, ett hormonliknande tillväxtämne som påverkas av tillväxthormon.

I dopningsmiljöer söker användare ofta effekter som:

• minskad fettmassa
• mer definierad kropp
• förbättrad återhämtning
• bibehållen muskelmassa
• bättre hud eller yngre utseende
• ökad “optimering”
• förbättrad läkning
• förstärkt effekt tillsammans med andra preparat

Men det finns flera viktiga nyanser.

Tillväxthormon är inte en magisk muskelbyggare på egen hand. Effekterna är ofta överdrivna i dopningsmiljöer. Det kan också vara svårt att veta vad som beror på tillväxthormon och vad som beror på träning, kost, AAS, vätskeförändringar, insulin, sköldkörtelpreparat eller andra substanser.

Riskerna kan däremot vara verkliga.

Möjliga oönskade effekter kan vara:

• vätskeansamling
• svullnad
• ledvärk
• muskelvärk
• domningar och stickningar
• karpaltunnelsymtom
• huvudvärk
• trötthet
• påverkan på blodsocker
• insulinresistens
• ökad risk för diabetes hos känsliga personer
• förvärrade snarkningar eller sömnapné hos vissa
• påverkan på hjärta och blodtryck
• förändringar i ansiktsdrag, händer eller fötter vid långvarigt överskott
• risker kopplade till felmärkta preparat
• risker vid kombination med andra dopningsmedel

Läkemedelsboken beskriver att klinisk misstanke om dopning kan stödjas av screening med bland annat GH och IGF-1 tillsammans med andra prover som testosteron, Hb, lipider och levertransaminaser. Det visar att tillväxthormon ingår i den bredare medicinska dopningsbilden, inte bara i idrottssammanhang.

Tecken på användning

Tillväxthormon ger inte alltid tydliga eller snabba tecken. Det handlar ofta om mer diffusa förändringar över tid.

Fysiska tecken

Möjliga fysiska tecken kan vara:

• svullnad i händer eller fötter
• vätskeansamling
• ringar, skor eller handskar känns trängre
• ledvärk
• stelhet
• muskelvärk
• domningar eller stickningar i händer
• karpaltunnelsymtom
• huvudvärk
• trötthet
• ökad svettning
• förändrat kroppsfett
• snabbare kroppsförändring än väntat
• högt blodtryck hos vissa
• påverkat blodsocker
• injektionsmärken
• irritation vid injektionsställen

Alla får inte alla tecken. Vissa biverkningar syns inte utåt och kan kräva blodprov eller medicinsk bedömning.

Svullnad och vätska

Vätskeansamling är ett av de tecken som kan förekomma vid tillväxthormonbruk.

Det kan märkas som:

• svullna händer
• svullna fötter
• stel känsla i fingrar
• ringar som sitter trångt
• skor som känns mindre
• svullet ansikte
• viktuppgång som inte bara verkar vara muskler

Detta kan också bero på många andra saker, till exempel kost, saltintag, värme, läkemedel, sjukdomar eller hormonella variationer. Men i kombination med injektionspreparat och dopningsslang blir det mer relevant.

Domningar, stickningar och karpaltunnelsymtom

Tillväxthormon kan hos vissa ge domningar, stickningar eller tryckkänsla i händerna. Det kan likna karpaltunnelsymtom.

Personen kan klaga på:

• domningar i fingrar
• stickningar i händer
• svagare grepp
• obehag på natten
• stelhet i handleder
• känsla av svullna händer

Det är inte bevis för dopning, men det är ett tecken som kan passa in i bilden vid misstänkt tillväxthormonbruk.

Ledvärk och muskelvärk

Ledvärk, stelhet och muskelvärk kan förekomma.

Det kan märkas som att personen:

• klagar på ömma leder
• känner sig stel
• får ont i händer, handleder, knän eller axlar
• tränar vidare trots obehag
• använder antiinflammatoriska läkemedel eller smärtstillande oftare
• skyller på hård träning men samtidigt använder okända preparat

Hård träning i sig kan orsaka smärta. Därför måste detta alltid bedömas i helhet.

Blodsocker och ämnesomsättning

Tillväxthormon kan påverka kroppens insulinkänslighet och blodsocker. Detta är särskilt relevant om personen också använder insulin, clenbuterol, sköldkörtelhormon eller andra preparat.

Tecken som kan vara viktiga att reagera på är:

• ovanlig törst
• ökade urinmängder
• kraftig trötthet
• yrsel
• svaghet
• förvirring
• svettningar eller darrningar vid misstänkt blodsockerpåverkan

Vid kraftig påverkan, förvirring eller misstänkt allvarligt blodsockerproblem ska vård kontaktas akut.

Humör och beteende

Tillväxthormon har inte samma typiska koppling till aggressivitet som vissa AAS-preparat kan ha, men dopningsbruket runt tillväxthormon kan ändå påverka beteendet.

Möjliga förändringar kan vara:

• mer kroppsfokusering
• ökad kontroll kring mat och träning
• mer hemlighetsfullhet
• ökat risktagande
• irritation om rutiner störs
• ångest kring åldrande, fett eller kroppens utseende
• stark tro på “optimering”
• förnekelse av risker
• användning av flera preparat samtidigt

Om tillväxthormon kombineras med AAS kan humörförändringarna i praktiken bero mer på AAS än på tillväxthormon. För en anhörig spelar det mindre roll exakt vilken substans som orsakar vad. Det viktiga är att se riskmönstret.

Träning, mat och kroppsfokus

Tillväxthormon förekommer ofta i sammanhang där fokus ligger på kroppskomposition, deff, anti-aging eller avancerad optimering.

Personen kan:

• prata mycket om fettprocent
• vara fixerad vid att bli “lean”
• väga mat och kropp ofta
• ta många kroppsbilder
• jämföra sig med dopade influencers
• prata om IGF-1, insulin eller hormonnivåer
• bli mer hemlighetsfull kring kosttillskott och läkemedel
• använda många olika preparat samtidigt
• se kroppen som ett projekt som aldrig blir klart

Det behöver inte betyda dopning. Men i kombination med injektionsutrustning, oklara läkemedel och kroppsförändringar blir det mer relevant.

Föremål och praktiska tecken

Föremål som kan väcka oro är:

• injektionspennor
• små vialer
• ampuller
• patroner
• pulverflaskor
• blandningsvätska
• sprutor
• kanyler
• pennnålar
• alkoholservetter
• kylförvarade oklara läkemedel
• produkter märkta “HGH”, “GH”, “Somatropin” eller “Growth”
• paket från utlandet
• anteckningar om kur, schema eller “IU”
• meddelanden om “GH”, “growth”, “IGF-1”, “fat loss” eller “anti-aging”

Ett enskilt föremål behöver inte alltid bevisa tillväxthormon. Men injektionsutrustning, hormonrelaterad slang och stark kroppsfokusering tillsammans bör tas på allvar.

Efter avslutad användning

När en person slutar med tillväxthormon kan det framför allt vara psykiskt svårt om användningen varit kopplad till självbild, kroppskontroll eller rädsla för att tappa form.

Möjliga tecken efter avslut kan vara:

• oro över kroppens utseende
• rädsla för fettuppgång
• nedstämdhet
• minskad motivation
• ångest
• trötthet
• stark vilja att börja igen
• övergång till andra preparat

Om tillväxthormon använts tillsammans med AAS kan nedstämdhet, låg sexlust och hormonella besvär efter avslut i stället bero på AAS-användningen. Kombinationer gör bilden svårare.

Vad kan orsaka liknande tecken?

Många tecken som kan likna tillväxthormonbruk kan också bero på annat.

Svullnad kan bero på salt, värme, läkemedel, njurproblem, hjärtproblem, hormonella orsaker eller kostförändringar.

Domningar i händer kan bero på karpaltunnelsyndrom, nervpåverkan, belastningsskador, arbete, träning eller andra medicinska tillstånd.

Ledvärk och muskelvärk kan bero på överträning, skador, inflammation, infektion, reumatisk sjukdom eller vanlig träningsbelastning.

Kroppsförändringar kan bero på kost, träning, viktnedgång, kreatin, pubertet, ålder eller andra preparat.

Det är därför viktigt att inte börja med anklagelser.

En möjlig början i ett icke-akut läge kan vara:

“Jag märker att du har börjat prata mycket om hormoner, fettprocent och optimering, och jag har sett injektionsgrejer/preparat som jag inte känner igen. Jag säger inte det här för att anklaga dig, men jag blir orolig och vill förstå vad som händer.”

Om det finns konkreta föremål kan man säga:

“Jag har sett pennor, vialer eller sprutor som jag inte känner igen. Jag behöver förstå vad det är, för det kan påverka din hälsa.”

Om personen blir aggressiv, hotfull eller väldigt avvisande ska man inte pressa samtalet i stunden. Då är säkerhet och lugn viktigare än att vinna diskussionen.

Risker och biverkningar

Tillväxthormon kan innebära risker, särskilt när det används utan medicinsk kontroll och särskilt när det kombineras med andra dopningspreparat.

Riskerna beror på dos, användningstid, ålder, sjukdomshistoria, blodsocker, hjärt-kärlrisk, kombinationer och om preparatet är kontrollerat eller illegalt.

Möjliga risker och biverkningar kan vara:

• svullnad
• vätskeansamling
• ledvärk
• muskelvärk
• domningar och stickningar
• karpaltunnelsymtom
• huvudvärk
• trötthet
• högt blodtryck hos vissa
• påverkan på blodsocker
• insulinresistens
• ökad diabetesrisk hos känsliga personer
• förvärrad sömnapné hos vissa
• påverkan på hjärta och kärl vid långvarigt överskott
• akromegali-liknande drag vid långvarigt för höga nivåer
• injektionsrelaterade infektioner
• risker med felmärkta eller förfalskade preparat
• risker vid kombination med insulin, AAS eller andra preparat

Blodsocker och insulin

En av de viktigaste riskerna med tillväxthormon är påverkan på blodsocker och insulinkänslighet.

Detta är särskilt allvarligt om personen också experimenterar med insulin. Insulin kan ge farligt lågt blodsocker, vilket kan bli akut livshotande.

Varningstecken på allvarlig blodsockerpåverkan kan vara:

• förvirring
• svettningar
• darrningar
• svaghet
• svimningskänsla
• kramper
• medvetslöshet

Vid misstanke om allvarlig blodsockerpåverkan ska man söka akut hjälp.

Svullnad, domningar och leder

Vätskeansamling, domningar och ledvärk kan vara tydliga biverkningar.

Det kan verka “mindre farligt” än hjärtproblem eller leverpåverkan, men det kan ändå påverka vardag, sömn, träning och funktion.

Om händer, fötter eller ansikte svullnar, eller om personen får domningar och smärta, bör vård kontaktas.

Hjärta, blodtryck och sömnapné

Tillväxthormon påverkar kroppens vävnader och ämnesomsättning. Vid långvarigt hormonöverskott kan kroppen påverkas på flera sätt.

Personer med snarkning eller sömnapné kan få förvärrade problem. Högt blodtryck, huvudvärk, svullnad, andfåddhet eller hjärtklappning bör tas på allvar.

Vid bröstsmärta, svimning, kraftig andfåddhet eller neurologiska symtom ska man söka akut vård.

Akromegali-liknande förändringar

Vid långvarigt överskott av tillväxthormon kan kroppen få förändringar som liknar akromegali, ett medicinskt tillstånd där kroppen har för mycket tillväxthormon.

Det kan handla om gradvisa förändringar i:

• händer
• fötter
• ansiktsdrag
• käke
• mjukdelar
• hud
• svullnad
• leder

Detta sker inte över en natt, men det visar varför långvarig hormonpåverkan inte ska bagatelliseras.

Canceroro och tillväxtsignaler

Tillväxthormon och IGF-1 är kopplade till kroppens tillväxtsignaler. Det betyder inte att varje användare automatiskt får cancer, men det är ett område där egenbehandling utan medicinsk kontroll är olämplig.

Personer med tidigare cancersjukdom, okända tumörer eller andra medicinska riskfaktorer ska inte experimentera med tillväxthormon. Det kräver medicinsk bedömning.

Injektionsrisker

Eftersom tillväxthormon används som injektionspreparat finns risker kopplade till själva injektionen.

Det kan handla om:

• infektioner
• hudirritation
• inflammation
• smärta
• felaktig injektion
• blodsmitta vid delad utrustning
• förorenade preparat
• bristande hygien
• felaktigt förvarade produkter

Illegala injektionspreparat kan dessutom vara tillverkade eller hanterade utan medicinsk standard.

Förfalskade och illegala preparat

En stor risk med tillväxthormon är att preparaten ofta är dyra och därför attraktiva att förfalska.

Preparat från svarta marknaden kan vara:

• verkningslösa
• underdoserade
• felmärkta
• förorenade
• felaktigt förvarade
• blandade med andra substanser
• tillverkade under dåliga hygieniska förhållanden
• marknadsförda som “pharma grade” utan att vara det

Det betyder att riskerna inte bara handlar om tillväxthormon som substans, utan också om okänd kvalitet och okänt innehåll.

När bör man söka hjälp?

Tillväxthormonbruk är sällan en akut överdosfråga på samma sätt som opioider eller bensodiazepiner. Men det finns situationer där vård bör sökas snabbt.

Sök akut hjälp eller ring 112 om personen:

• blir förvirrad, svimmar eller får kramper
• misstänks ha allvarlig blodsockerpåverkan
• har bröstsmärta
• har andningssvårigheter
• har kraftig hjärtklappning
• har svår huvudvärk eller neurologiska symtom
• har svår svullnad eller snabbt försämrat allmäntillstånd
• har tecken på allvarlig infektion vid injektionsställe
• har hög feber, rodnad, svullnad eller kraftig smärta efter injektion
• använder insulin eller flera okända preparat och mår dåligt
• uttrycker självmordstankar
• verkar kraftigt psykiskt instabil

Kontakta vårdcentral, beroendemottagning eller 1177 om personen:

• använder eller misstänks använda tillväxthormon utan ordination
• har svullnad, domningar, stickningar eller ledvärk
• har oro kring blodsocker, blodtryck eller hjärta
• använder injektionspreparat
• kombinerar tillväxthormon med AAS, insulin eller andra preparat
• vill sluta men inte klarar det
• har stark kroppsångest eller tvångsmässigt kroppsfokus
• har återkommande psykiskt dåligt mående kopplat till kroppen

Det är bättre att söka hjälp tidigt än att vänta tills problemen blivit stora.

Vanliga frågor om tillväxthormon

Är tillväxthormon olagligt?

Tillväxthormon kan vara ett lagligt läkemedel när det är ordinerat av läkare och används enligt ordination.

Men tillväxthormon är också ett dopningsmedel när det används otillåtet. Folkhälsomyndigheten anger tillväxthormon som exempel på dopningsmedel enligt lagen om förbud mot vissa dopningsmedel.

Är tillväxthormon samma sak som anabola steroider?

Nej. Tillväxthormon är inte en anabol androgen steroid.

Men det används ibland i samma dopningsmiljöer som AAS och kan kombineras med testosteron, trenbolon, Dianabol, Winstrol eller andra preparat.

Vad är hGH?

hGH står för human growth hormone, alltså mänskligt tillväxthormon.

I dopningssammanhang används hGH ofta som slang för tillväxthormonpreparat.

Vad är somatropin?

Somatropin är ett läkemedelsnamn/ämnesnamn för rekombinant humant tillväxthormon. Det används medicinskt vid vissa diagnoser men kan också förekomma i dopningssammanhang.

Varför använder vissa tillväxthormon?

Vanliga skäl är fettminskning, kroppskomposition, återhämtning, anti-aging, tävlingsförberedelse eller kombination med andra dopningspreparat.

Det betyder inte att användningen är säker.

Bygger tillväxthormon muskler?

Tillväxthormon har ofta ett överdrivet rykte i dopningsmiljöer. Det används för kroppskomposition och återhämtning, men effekterna på muskelmassa och prestation är inte så enkla som säljarna eller forumen ofta påstår.

I praktiken kombineras det ofta med andra substanser, vilket gör det svårt att veta vad som orsakar vilka effekter.

Är tillväxthormon farligare än steroider?

Det går inte att rangordna så enkelt.

Tillväxthormon och AAS har olika riskprofiler. AAS påverkar bland annat hormonsystem, hjärta, blodfetter, hud, humör och fertilitet. Tillväxthormon kan påverka vätska, leder, nerver, blodsocker, insulinresistens och vävnadstillväxt.

Kombinationer kan vara särskilt riskfyllda.

Kan tillväxthormon påverka blodsockret?

Ja. Tillväxthormon kan påverka insulinkänslighet och blodsocker. Det är särskilt riskfyllt om personen också använder insulin eller andra preparat som påverkar ämnesomsättningen.

Vid förvirring, svimning, kramper eller misstänkt allvarlig blodsockerpåverkan ska man ringa 112.

Kan tillväxthormon ge svullnad?

Ja. Svullnad och vätskeansamling kan förekomma.

Det kan märkas i händer, fötter, ansikte eller som stelhet och tryckkänsla.

Kan tillväxthormon ge domningar i händerna?

Ja, domningar och stickningar i händer kan förekomma och kan likna karpaltunnelsymtom.

Det kan också bero på andra orsaker, men tillsammans med misstänkt tillväxthormonbruk är det relevant.

Hur märker man om någon använder tillväxthormon?

Möjliga tecken kan vara injektionspennor, vialer, kylförvarade preparat, prat om “GH”, “hGH”, “growth” eller “IGF-1”, svullnad, domningar i händer, ledvärk, kroppsfokusering och användning av andra dopningspreparat.

Ett enskilt tecken bevisar ingenting. Mönstret är viktigast.

Kan kvinnor använda tillväxthormon?

Det förekommer. Riskerna är inte identiska med AAS, eftersom tillväxthormon inte är en androgen steroid. Men kvinnor kan ändå få biverkningar som svullnad, ledvärk, domningar, huvudvärk, blodsockerpåverkan och risker vid kombination med andra preparat.

Om tillväxthormon kombineras med AAS tillkommer risker för androgena effekter.

Kan man bli beroende av tillväxthormon?

Tillväxthormon ger inte ett klassiskt rus. Men användningen kan bli beroendeliknande genom kroppsfokus, kontrollbehov, rädsla för att tappa form och psykiskt beroende av resultaten.

Personen kan känna att kroppen inte duger utan preparat.

Syns tillväxthormon i dopningstest?

Ja, tillväxthormon kan vara föremål för dopningsanalys, men testning är mer specialiserad än för många vanliga droger. Läkemedelsboken beskriver att dopningsutredning kan inkludera GH och IGF-1 som del av screening vid klinisk misstanke.

Den här texten ger inte råd om hur man undviker upptäckt.

Hit kan du vända dig för stöd och rådgivning

Om du är orolig för dig själv, ett barn, en ungdom, en partner, en elev eller någon annan i din närhet finns det hjälp att få.

Vid akut fara ska du ringa 112.

Du kan också kontakta:

• 1177 Vårdguiden: 1177.se eller telefonnummer 1177
• Vårdcentral: för kroppsliga och hormonella besvär
• Beroendemottagning: vid återkommande användning eller svårighet att sluta
• Droghjälpen: droghjalpen.se / 020-91 91 91
• Polisen vid misstanke om dopningsbrott: 114 14
• Vid pågående akut situation: 112

Om personen har bröstsmärta, svimmar, är förvirrad, har kramper, misstänkt allvarlig blodsockerpåverkan, allvarlig infektion efter injektion eller uttrycker självmordstankar ska du inte vänta. Ring 112.

Om informationen på denna sida

Innehållet på denna webbplats är avsett som allmän vägledning och information i upplysande syfte. Texten ersätter inte professionell medicinsk bedömning, individuell juridisk rådgivning eller akut vård.

Vid misstanke om akut fara, allvarliga kroppsliga symtom eller självmordsrisk – kontakta alltid akutsjukvården via 112.

Externa länkar för vidare läsning

1177 – Så fungerar hormonsystemet

Folkhälsomyndigheten – Vårt arbete inom dopning

Folkhälsomyndigheten – Lagstiftning om dopning

Folkhälsomyndigheten – Förteckning över dopningsmedel

Folkhälsomyndigheten – Så här används dopningsmedel i Sverige

Läkemedelsboken – Doping utanför idrotten

Läkemedelsboken – Utredning vid doping utanför idrotten

Läkemedelsboken – Förbjudna substanser och metoder inom idrotten

Läkemedelsverket – Ngenla, somatrogon

Beroendecentrum Stockholm

Drugsmart – Dopning

Polisen – Narkotika och dopning