Sniffning / inhalanter – Lösningsmedel, drivgaser och andra inhalationsmedel
Vad är sniffning och inhalanter?
Sniffning innebär att en person andas in ångor från lättflyktiga ämnen för att bli berusad. Det kan handla om exempelvis lösningsmedel, lim, färgprodukter, bensinliknande produkter eller andra kemikalier.
I dag används också ordet boffning, särskilt när det handlar om att andas in drivgaser från sprayprodukter, torrschampo, deodorant, doftspray eller tändargas.
Giftinformationscentralen beskriver boffning som att andas in gaser från vanliga sprayprodukter, till exempel torrschampo, doftspray eller tändargas, för att bli berusad. De beskriver också att drivgasen kan påverka både hjärnan och hjärtats rytm.
Det här är en grupp ämnen som skiljer sig från många andra droger. Det handlar inte om en enda substans, utan om många olika produkter och kemikalier som kan ge rus genom inandning.
Exempel på inhalanter kan vara:
- drivgas från sprayprodukter
- butangas eller tändargas
- gas från vissa patroner eller behållare
- lim eller industriprodukter med lösningsmedel
- färgförtunning eller lackprodukter
- bensinliknande produkter
- aerosoler
- vissa rengörings- eller avfettningsprodukter
- andra lättflyktiga kemikalier
Det är viktigt att vara tydlig: många av dessa produkter är vanliga vardagsprodukter. De är inte tillverkade för att berusa människor. De kan vara lagliga att köpa och använda för sitt normala syfte, men livsfarliga när de missbrukas.
1177 beskriver att boffning, till exempel inandning av drivgas från torrschampo, kan vara livsfarligt eftersom gasen kan påverka hjärtats känsliga signalsystem och orsaka akut hjärtstopp.
Det är alltså inte en “mild drog” bara för att produkterna finns i hemmet.
Viktigt att veta om tecken och beteende
Enstaka tecken betyder inte automatiskt att någon sniffar eller boffar. Yrsel, förvirring, illamående, huvudvärk eller konstigt beteende kan bero på många saker.
Det är kombinationen av flera tecken som är viktig.
Sniffning och boffning ger ofta ett kort rus. Personen kan därför verka påverkad en stund och sedan ganska snabbt se mer normal ut igen. Det gör att vuxna ibland missar vad som hänt.
Tecken som kan väcka oro är:
- korta perioder av yrsel eller förvirring
- ostadig gång
- sluddrigt tal
- fnissighet eller märkligt beteende
- kemisk lukt på kläder, hår eller andedräkt
- sprayflaskor, gasbehållare eller kemikalier som försvinner ovanligt snabbt
- tomma sprayburkar, patroner eller tändare
- plastpåsar, trasor eller behållare med kemisk lukt
- röda eller irriterade ögon
- huvudvärk
- illamående
- trötthet efter kort påverkan
- hemlighetsfullhet kring hygienprodukter, sprayprodukter eller gasprodukter
Det är särskilt viktigt att förstå att boffning av drivgaser kan vara akut farligt även vid enstaka tillfällen. Giftinformationscentralen beskriver att boffning kan orsaka akut hjärtstopp inom en minut och att man kan dö första gången man provar.
Det betyder att man inte ska tänka: “Det var bara en gång.”
Även en gång kan vara farligt.
Vanliga namn och uttryck
Sniffning och inhalanter kan beskrivas med flera olika ord.
Vanliga ord och uttryck kan vara:
- sniffning
- sniffa
- boffning
- boffa
- inhalanter
- inhalationsmedel
- lösningsmedel
- drivgas
- gas
- spray
- torrschampo
- deodorant
- doftspray
- tändargas
- butangas
- lighter gas
- aerosoler
- lim
- thinner
- förtunning
- aceton
- bensin
- ta gas
- köra gas
- boffa spray
- sniffa lim
- sniffa bensin
I Sverige används ofta sniffning för lösningsmedel och boffning för drivgaser, men orden kan ibland blandas.
Det viktiga är inte exakt vilket ord personen använder. Det viktiga är sammanhanget: kemiska produkter, gas, kort rus, yrsel, hemlighetsfullhet och föremål som inte används på normalt sätt.
Utseende och förpackning
Inhalanter kan förekomma i helt vanliga förpackningar.
Det kan handla om:
- sprayflaskor
- torrschampo
- deodorant
- hårspray
- doftspray
- sprayfärg
- tändare
- tändargasbehållare
- gaspatroner
- limtuber
- limburkar
- lösningsmedelsflaskor
- färgförtunning
- lacknafta eller liknande produkter
- rengöringsmedel
- avfettningsprodukter
- bensinbehållare
- trasor
- plastpåsar
- flaskor eller burkar med kemisk lukt
Det svåra är att många produkter har helt legitima användningsområden. En sprayflaska hemma betyder förstås inte automatiskt missbruk.
Men varningssignaler kan vara:
- ovanligt många tomma sprayflaskor
- produkter som försvinner snabbt
- sprayflaskor i sovrum, badrum, garderob, bil eller väska
- kemisk lukt i rum eller på kläder
- trasor, påsar eller behållare som luktar starkt
- gömda flaskor eller gasprodukter
- flera tändare eller tändgasbehållare utan rimlig förklaring
Helheten är viktig.
Sniffning, boffning och vardagsprodukter
En sak som gör inhalanter särskilt problematiska är att de ofta finns nära till hands.
Det kan vara produkter från:
- badrum
- garage
- förråd
- kök
- städskåp
- hobbyrum
- arbetsplats
- skola
- verkstad
- bil
Det gör att unga kan få tag på dem utan att behöva köpa “droger” i traditionell mening. Det kan också göra att riskerna underskattas.
En ungdom kan tänka:
“Det är bara deodorant.”
“Det är bara torrschampo.”
“Det säljs ju i butik.”
“Det är inte knark.”
“Jag provar bara.”
Men kroppen bryr sig inte om förpackningen ser vardaglig ut. Drivgaser och lösningsmedel kan påverka hjärna, hjärta, andning, balans och medvetande.
Giftinformationscentralen beskriver att drivgaser påverkar nervceller i hjärnan och hjärtats signalsystem, och att det i värsta fall kan leda till akut hjärtstopp.
Lukt
Lukt kan ibland vara ett viktigt tecken vid sniffning och inhalanter.
Möjliga lukter kan vara:
- kemisk lukt
- lösningsmedelslukt
- spraylukt
- parfym- eller deodorantlukt som känns överdriven
- bensinliknande lukt
- limlukt
- lack- eller färglukt
- gas- eller butanlukt
Men lukt är inte alltid tydlig. Vissa drivgaser kan vara svåra att upptäcka, och personen kan försöka dölja lukten genom att vädra, duscha, byta kläder eller använda parfym.
Det som kan vara mer avslöjande är kombinationen:
- kemisk lukt
- yrsel eller förvirring
- tomma sprayflaskor
- hemlighetsfullhet
- huvudvärk eller illamående
- märkliga föremål i rummet
- kortvarigt rus som snabbt går över
Lukt ensam är alltså inte bevis. Men lukt tillsammans med beteende och föremål är relevant.
Intagssätt
Sniffning och boffning innebär att ångor eller gaser andas in.
Den här sidan beskriver inte metoder, tekniker, föremål, upplägg eller praktiska råd kring användning.
Det viktiga för anhöriga är att förstå riskerna, känna igen tecken och veta när man bör söka hjälp.
Varför använder vissa inhalanter?
Sniffning och boffning förekommer av flera skäl.
Vanliga orsaker kan vara:
- nyfikenhet
- grupptryck
- lättillgänglighet
- låg kostnad
- att produkterna finns hemma
- att personen inte ser det som “riktiga droger”
- sökande efter snabbt rus
- tristess
- psykiskt mående
- social påverkan
- filmklipp eller trender
- impulsivitet
- vilja att dölja användning eftersom det inte luktar som alkohol eller cannabis
Bland unga kan en farlig faktor vara att det upplevs som “bus” eller experiment snarare än drogbruk.
Men det är inte ett ofarligt experiment.
CAN beskriver att sniffning brukar beskrivas som att andas in ångor från lättflyktiga lösningsmedel, exempelvis aceton, bensin eller lim, medan boffning snarare gäller drivgaser, till exempel butangas och lustgas. CAN:s skolundersökning visar också att sniffning/boffning fortfarande förekommer bland unga, även om nivåerna i senare mätningar varit lägre än historiskt.
Effekter och påverkan
Effekten kommer ofta snabbt och kan vara kortvarig.
Möjliga effekter kan vara:
- yrsel
- fnissighet
- sluddrigt tal
- ostadighet
- eufori
- förvirring
- sämre omdöme
- hallucinationer
- suddig syn
- huvudvärk
- illamående
- trötthet
- dålig koordination
- kortvarig minneslucka
- sänkt medvetande
Giftinformationscentralen beskriver att berusningseffekterna efter inhalation ofta varar någon eller några minuter och kan yttra sig som förändrat medvetande, hallucinationer, förvirring eller sänkt medvetandegrad.
Det kan alltså se ut som en kort, märklig påverkan snarare än ett långt rus.
Men den korta effekten är lurig. Personen kan upprepa användningen flera gånger, vilket ökar riskerna.
Tecken på användning
Akuta tecken
Möjliga akuta tecken kan vara:
- yrsel
- ostadig gång
- sluddrigt tal
- fnissighet
- förvirring
- hallucinationer
- sämre balans
- dålig koordination
- illamående
- huvudvärk
- hosta
- irritation i hals eller luftvägar
- röda eller rinnande ögon
- trötthet
- sänkt medvetande
- svimning
- panik eller oro
En person kan också verka märkligt frånvarande under en kort period och sedan snabbt “komma tillbaka”.
Föremål och miljö
Föremål som kan väcka oro är:
- många tomma sprayflaskor
- torrschampo eller deodorant på ovanliga platser
- doftspray som används onormalt mycket
- tändgasbehållare
- många tändare
- gaspatroner
- lim eller lösningsmedel i sovrum eller väska
- trasor med kemisk lukt
- plastpåsar med lukt
- flaskor eller burkar gömda i rum, bil eller förråd
- kvitton eller leveranser av ovanliga mängder sprayprodukter
Det är viktigt att inte överreagera på en enstaka produkt. Men om produkterna används på ovanligt sätt eller hittas tillsammans med påverkan finns skäl att agera.
Kroppsliga tecken efteråt
Efter sniffning eller boffning kan personen ha:
- huvudvärk
- illamående
- trötthet
- irritation i halsen
- hosta
- yrsel
- minnesluckor
- förvirring
- dålig aptit
- oro eller skam
- skador efter fall
Om personen svimmat eller slagit sig ska det tas på allvar.
Psykiska och beteendemässiga tecken
Vid upprepad användning kan man se:
- ökad hemlighetsfullhet
- isolering
- sämre skol- eller arbetsfokus
- irritation
- nedstämdhet
- riskbeteende
- umgänge med nya grupper
- produkter som försvinner hemma
- lögner kring vad som hänt
- återkommande “konstiga” episoder
- svårigheter att förklara huvudvärk, yrsel eller förvirring
Beteendeförändringar är sällan bevis i sig, men de kan vara en del av helhetsbilden.
Vad kan orsaka liknande tecken?
Många tecken kan bero på annat.
Yrsel, svimning och ostadighet kan bero på:
- lågt blodsocker
- uttorkning
- panikångest
- alkohol
- cannabis
- läkemedel
- feber
- hjärtproblem
- neurologiska problem
- sömnbrist
Kemisk lukt kan bero på normalt arbete med färg, lim, rengöring, bilprodukter eller hobbyprojekt.
Huvudvärk och illamående kan bero på stress, infektion, migrän, sömnbrist eller matbrist.
Det är därför viktigt att inte börja med anklagelser.
En möjlig början i ett icke-akut läge kan vara:
“Jag har märkt att det luktar starkt av spray/kemikalier och att du verkar yr eller frånvarande ibland. Jag säger inte det här för att anklaga dig, men jag blir orolig eftersom boffning och sniffning faktiskt kan vara livsfarligt.”
Om det finns föremål kan man säga:
“Jag har hittat flera tomma sprayflaskor/tändgasbehållare. Jag behöver veta om du har andats in det här, för det kan påverka hjärtat direkt.”
Vid akut påverkan ska man inte fastna i diskussion. Då gäller säkerhet först.
Risker och biverkningar
Sniffning och boffning kan vara mycket farligt.
Möjliga risker är:
- akut hjärtstopp
- hjärtrytmrubbningar
- svimning
- medvetslöshet
- syrebrist
- fallskador
- huvudskador
- kvävning
- brännskador eller köldskador beroende på produkt
- irritation i luftvägar
- hosta
- illamående
- kräkningar
- hallucinationer
- panik
- förvirring
- skador på hjärna och nervsystem vid upprepad användning
- lever- eller njurpåverkan vid vissa lösningsmedel
- beroendeliknande mönster
- dödsfall
Hjärtstopp och plötslig boffningsdöd
Den allvarligaste risken är plötslig död.
Giftinformationscentralen beskriver att drivgaser kan påverka hjärtats rytm och i värsta fall leda till akut hjärtstopp. Det kan hända när som helst och beror inte på hur mycket gas man använder.
1177 beskriver samma grundrisk: drivgas kan påverka hjärtats känsliga signalsystem och orsaka akut hjärtstopp, även om personen bara andas in lite.
Detta gör boffning särskilt farligt.
Man kan inte säga: “Det gick bra förra gången, alltså är det lugnt.”
Syrebrist och medvetslöshet
Inhalanter kan påverka andningen och syretillförseln. Vid vissa sätt att använda gaser eller ångor kan syrebrist uppstå.
Syrebrist kan leda till:
- yrsel
- förvirring
- svimning
- medvetslöshet
- hjärnskada
- död
Giftinformationscentralen beskriver risk för allvarlig syrebrist vid användning i slutet andningssystem.
Fall och olyckor
Även om personen inte får hjärtstopp kan ruset leda till olyckor.
Personen kan:
- svimma
- falla
- slå huvudet
- ramla i trappor
- skada tänder eller ansikte
- hamna i trafik
- falla i vatten
- skada sig med föremål
- kvävas vid kräkning eller medvetslöshet
Det korta ruset kan alltså få mycket allvarliga konsekvenser beroende på plats och situation.
Skador på hjärna, nerver och organ
Vid upprepad sniffning av vissa ämnen kan kroppen påverkas mer långsiktigt.
Risker kan vara:
- minnesproblem
- koncentrationssvårigheter
- försämrad koordination
- nervskador
- psykiska problem
- leverpåverkan
- njurpåverkan
- lungproblem
- irritation i luftvägar
- beroendeliknande mönster
Exakt risk beror på vilken produkt och vilka kemikalier det handlar om.
Det är därför “sniffning/inhalanter” är en svår grupp: olika produkter kan ha olika riskprofil, men många kan vara farliga.
Kombination med alkohol och andra droger
Riskerna ökar om sniffning eller boffning kombineras med alkohol, cannabis, bensodiazepiner, opioider eller andra droger.
Alkohol kan försämra balans och omdöme. Lugnande medel kan påverka medvetande och andning. Centralstimulerande droger kan öka belastningen på hjärtat.
Vid blandpåverkan är det svårare att veta vad som händer och hur allvarligt tillståndet är.
Vid medvetslöshet, andningsproblem, bröstsmärta eller kraftig förvirring ska man ringa 112.
När bör man söka akut hjälp?
Ring 112 direkt om personen:
- är medvetslös
- är svår att väcka
- andas konstigt
- har blåaktiga läppar
- har bröstsmärta
- har kraftig hjärtklappning
- svimmar
- har kramper
- är kraftigt förvirrad
- hallucinerar kraftigt
- har slagit i huvudet
- har kräkts och är påverkad
- har använt gas eller lösningsmedel och mår dåligt
- har andats in från spray, tändargas, lösningsmedel eller okänd produkt
- har panik, stark oro eller verkar psykiskt instabil
- uttrycker självmordstankar
Kontakta Giftinformationscentralen för råd vid misstänkt förgiftning. Vid akut livshotande tillstånd ska man alltid ringa 112.
Sök vård även om personen verkar bättre efteråt om det har förekommit:
- svimning
- bröstsmärta
- hjärtklappning
- andningsbesvär
- huvudskada
- upprepad användning
- kvarstående förvirring
- hallucinationer
- misstanke om att personen använt okänd kemikalie
Giftinformationscentralen rekommenderar att den som nyligen har boffat bör observeras på sjukhus och att man ska ringa 112 om personen svimmar, blir slö eller får andnöd.
Det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.
Vad bör man göra om man hittar inhalanter?
Om du hittar sprayflaskor, tändgas, lösningsmedel eller andra produkter som verkar användas för berusning bör du agera lugnt men tydligt.
Gör så här:
- kontrollera först om personen mår dåligt
- ring 112 vid akut påverkan
- flytta bort barn och djur från produkterna
- vädra om det luktar starkt, men utsätt dig inte själv för ångor
- undvik att själv andas in ångorna
- ta bort direkt tillgång till farliga produkter
- fråga lugnt vad som har hänt
- fokusera på hjärtrisk och säkerhet, inte moral
- kontakta vård, 1177 eller Giftinformationscentralen vid osäkerhet
- kontakta skola, socialtjänst eller vård om det gäller ungdom och återkommande användning
En möjlig formulering till en ungdom kan vara:
“Jag har hittat sprayflaskor/tändgas och jag är orolig. Det här handlar inte om att skälla, utan om att boffning kan ge hjärtstopp även första gången. Har du använt det?”
Om personen nekar men tecknen fortsätter bör man fortsätta agera på oro och säkerhet.
Vanliga frågor om sniffning och inhalanter
Är sniffning samma sak som boffning?
Inte riktigt, även om orden ibland blandas.
Sniffning brukar handla om att andas in ångor från lösningsmedel, till exempel vissa lim, färger eller kemikalier. Boffning används ofta när det handlar om drivgaser från sprayprodukter eller gaser som butan. CAN beskriver sniffning som ångor från lättflyktiga lösningsmedel och boffning som användning av olika drivgaser.
Är boffning farligare än sniffning?
Båda kan vara farliga.
Boffning av drivgaser är särskilt känt för risken för plötsligt hjärtstopp. Giftinformationscentralen beskriver att drivgaser kan störa hjärtats rytm och att risken inte beror på hur mycket gas man använder.
Kan man dö första gången?
Ja.
Det är det som gör boffning särskilt allvarligt. Giftinformationscentralen beskriver att boffning kan orsaka akut hjärtstopp inom en minut och att man kan dö första gången man provar.
Är det farligt om det bara är deodorant eller torrschampo?
Ja.
Problemet är inte att produkten är “deodorant” eller “torrschampo” i normal användning. Problemet är att drivgasen kan vara farlig när den andas in för berusning.
Hur märker man om någon sniffar eller boffar?
Möjliga tecken är kortvarig yrsel, förvirring, fnissighet, ostadighet, sluddrigt tal, kemisk lukt, tomma sprayflaskor, tändgasbehållare, trasor eller plastpåsar med lukt, huvudvärk, illamående och hemlighetsfullhet.
Ett enskilt tecken bevisar ingenting. Mönstret är viktigast.
Varför är hjärtat så känsligt vid boffning?
Vissa drivgaser kan störa hjärtats elektriska signalsystem. Det kan leda till farliga rytmrubbningar och i värsta fall hjärtstopp.
Det kan ske snabbt och är inte bara en fråga om stor mängd.
Kan sniffning ge hallucinationer?
Ja. Giftinformationscentralen beskriver att berusningseffekter efter inhalation kan innefatta hallucinationer, förvirring och sänkt medvetandegrad.
Är det vanligt bland unga?
Det förekommer.
Drugsmart hänvisar till CAN:s nationella skolundersökning från 2024, där 4 procent av niondeklassarna och 2 procent av gymnasieeleverna svarade att de sniffat eller boffat någon gång.
Kan man bli beroende?
Ja, vissa kan utveckla ett beroendeliknande mönster eller återkommande missbruk, särskilt om användningen kopplas till psykiskt mående, grupptryck, tristess eller lättillgänglighet.
Vad gör jag om mitt barn har boffat?
Om barnet mår dåligt, har svimmat, har bröstsmärta, andningsbesvär, kraftig förvirring eller är svårt att väcka: ring 112.
Om situationen inte är akut: prata lugnt, ta bort tillgången till produkterna, kontakta 1177, vårdcentral, elevhälsa, socialtjänst eller beroendemottagning vid behov.
Ska man skälla eller skrämma?
Det viktigaste är att vara tydlig utan att tappa kontakten.
Säg att du är orolig och att det kan vara livsfarligt. Undvik långa moraltal i akut läge. Fokus bör vara säkerhet, vård och att få personen att berätta vad som hänt.
Syns sniffning på drogtest?
Vanliga drogtester är normalt inte utformade för att upptäcka de flesta inhalanter på samma sätt som cannabis, amfetamin eller opioider.
Vid medicinsk vård är det viktigare att berätta vad personen kan ha andats in, eftersom behandlingen styrs av symtom och misstänkt produkt.
Den här texten ger inte råd om hur man undviker upptäckt.
Hit kan du vända dig för stöd och rådgivning
Om du är orolig för dig själv, ett barn, en ungdom, en partner, en elev eller någon annan i din närhet finns det hjälp att få.
Vid akut fara ska du ringa 112.
Du kan också kontakta:
- Giftinformationscentralen: 010-456 67 00
- 1177 Vårdguiden: 1177.se eller telefonnummer 1177
- Vårdcentral eller akutmottagning: vid kroppsliga besvär, svimning, andningsproblem eller oro efter användning
- Elevhälsa/skolkurator: om det gäller barn eller ungdom
- Socialtjänsten: vid oro för barn eller återkommande riskbeteende
- Beroendemottagning: vid återkommande användning eller svårighet att sluta
- Droghjälpen: droghjalpen.se / 020-91 91 91
- Polisen vid akut fara eller brott: 114 14, eller 112 vid pågående akut situation
Om personen är medvetslös, har andningsproblem, bröstsmärta, kramper, svår förvirring, har svimmat eller har använt gas/lösningsmedel och mår dåligt ska du inte vänta. Ring 112.
Om informationen på denna sida
Innehållet på denna webbplats är avsett som allmän vägledning och information i upplysande syfte. Texten ersätter inte professionell medicinsk bedömning, individuell juridisk rådgivning eller akut vård.
Vid misstanke om akut fara, förgiftning, allvarliga kroppsliga symtom eller självmordsrisk – kontakta alltid akutsjukvården via 112.
Externa länkar för vidare läsning
1177 – Jag misstänker att min tonåring boffar, vad kan jag göra?
Giftinformationscentralen – Livsviktig information om boffning
Giftinformationscentralen – Frågor och svar om boffning
Giftinformationscentralen – Boffning, information för läkare
Drugsmart – Sniffning och boffning
Drugsmart – Vad är sniffning och boffning? Är det farligt?
UMO – Hur boffar man och är det farligt?
CAN – Hur vanligt är sniffning/boffning?