Reglering av brottsdatabaser – EU-rättens inverkan på digitala söktjänster

Granskad: Juni 2026

Under en längre tid har det i Sverige funnits en unik marknad för digitala söktjänster där enskilda medborgare mot betalning har kunnat söka efter brottmålsdomar på privatpersoner via personnummer eller namn. Tjänster som Lexbase och liknande plattformar har byggt upp storskaliga databaser över dömda personer genom att massinhämta offentliga handlingar från landets tingsrätter och hovrätter.

Denna affärsmodell är numera föremål för omfattande rättsliga begränsningar och avvecklingstryck. Den huvudsakliga orsaken är harmoniseringen med EU:s regelverk rörande personlig integritet och dataskydd, vilket har skapat en pågående juridisk process mellan tillsynsmyndigheter och databasernas ägare.

1. Det svenska grundlagsskyddet och konflikten med EU-rätten

För att förstå hur dessa databaser kunnat verka lagligt i Sverige krävs en blick på den nationella tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftningen. Genom att ansöka om och erhålla ett så kallat frivilligt utgivningsbevis gavs webbplatserna samma grundlagsskydd som traditionella nyhetsredaktioner och mediehus.

Detta innebar att databaserna rent juridiskt omfattades av ett undantag i dataskyddslagstiftningen. De kunde därmed publicera och strukturera känsliga personuppgifter om lagöverträdelser i sökbara register, utan att begränsas av de sedvanliga reglerna för hantering av personuppgifter.

2. EU-domstolens avgörande och GDPR

Kritiken mot systemet ledde slutligen till en prövning i EU-domstolen, i samband med tolkningen av dataskyddsförordningen (GDPR). EU-domstolen slog fast att rätten till yttrandefrihet och utgivningsbevis inte kan tillämpas på ett sätt som åsidosätter skyddet för privatlivet när syftet är renodlat kommersiellt.

Domstolen klargjorde att automatiserad sökbarhet av brottmålsdomar för allmänheten mot betalning inte kan likställas med granskande journalistik eller nyhetsförmedling. Eftersom EU-rätten har företräde framför nationell svensk lagstiftning i händelse av konflikt, innebar detta avgörande att den svenska affärsmodellen för öppna brottsdatabaser i praktiken förklarades oförenlig med unionsrätten.

3. Rättspolitiska motiv gällande återanpassning

Inom kriminalvård och juridisk expertis har begränsningen av dessa tjänster beskrivits som en nödvändig åtgärd för att värna principen om återanpassning i samhället. Kärnan i det straffrättsliga systemet bygger på att en individ avtjänar sitt dömda straff och därefter ska ha möjlighet till en nystart.

De publika databaserna skapade i praktiken ett permanent digitalt register som försvårade denna process. Även efter att uppgifter gallrats ur polisens officiella belastningsregister låg informationen kvar hos privata aktörer. Detta medförde betydande hinder för tidigare dömda personer att etablera sig på bostadsmarknaden eller erhålla anställning, vilket enligt forskning ökar risken för återfall i kriminalitet om individen stängs ute från det legala samhället.

4. Nuvarande strategier och juridiska processer

Trots skärpta direktiv från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och utdömda sanktionsavgifter har söktjänsterna inte avvecklats omedelbart. Aktörerna har istället förändrat sina verksamhetsformer för att finna utrymme inom det gällande rättsläget:

• Omstrukturering till nyhetsförmedling: Eftersom GDPR tillåter undantag för strikt journalistiska ändamål har flera sajter börjat publicera maskingenererade textartiklar baserade på domarna. Syftet är att juridiskt kunna argumentera för att verksamheten utgör nyhetsverksamhet snarare än ett rent personregister.
• Hantering av historiskt material: Svenska domstolar har börjat tillämpa förbehåll vid utlämnande av nya digitala domar för att förhindra att de matas in i sökbara databaser. Detta begränsar tillförseln av nya uppgifter, men de miljontals domar som samlades in före förbudets ikraftträdande lagras fortfarande på äldre servrar och är i viss utsträckning tillgängliga.
• Långvariga domstolsprocesser: När tillsynsmyndigheter utfärdar förbud eller böter överklagas besluten systematiskt av bolagen bakom databaserna. Eftersom de rättsliga processerna i de administrativa domstolarna kan pågå under flera år, fortsätter tjänsterna att hålla sökfunktionerna öppna under tiden målen prövas.

Sammanfattning

Den period då publika personuppgifter om brottmålsdomar var fritt sökbara online har begränsats kraftigt, främst på grund av EU-rättens strikta krav på dataskydd och personlig integritet. Genom att fastställa att kommersiell distribution av brottsregister strider mot rätten till privatliv har rättsväsendet stramat åt reglerna till förmån för individens möjlighet till rehabilitering. Att spår av tjänsterna fortfarande existerar beror på pågående rättsliga tvister och försök från företagen att anpassa sina plattformar till journalistiska undantag, i väntan på att de återstående juridiska gråzonerna prövas slutgiltigt i svensk domstol.

👉 Registerutdrag – Regler för belastningsregistret och arbetsmarknaden
👉 Fängelsestraff i Sverige – Så fungerar det i praktiken
👉 Mer än bara fängelse – Så fungerar Sveriges olika straff och påföljder