Nämndeman – Vanligt folk med makt att döma

Uppdaterad: 1 Januari 2026.

I amerikanska filmer ser vi en jury på tolv personer som sitter tysta vid sidan av. I Sverige har vi ett helt annat system. Här sitter ”vanligt folk” uppe på podiet, sida vid sida med domaren.

En nämndeman är en person utan juridisk utbildning som har makten att fria eller fälla i domstolen. De är en hörnsten i den svenska demokratin, men systemet är också omdiskuterat. Här reder vi ut vad de gör, hur mycket makt de egentligen har och hur du själv kan bli en av dem.

Vad är en nämndeman?

En nämndeman är en lekmannadomare. Det betyder att de dömer i mål trots att de inte är utbildade jurister.

Tanken är att domstolen inte bara ska bestå av paragrafer och lagböcker, utan också av livserfarenhet och ”sunt förnuft”.

1 person = 1 röst

Detta är viktigt att förstå: En nämndeman har exakt samma röstvärde som den utbildade juristdomaren (ordföranden) när det gäller att avgöra skuld och straff.

Om de tre nämndemännen tycker att den åtalade ska frias, och juristdomaren tycker att hen ska fällas, då blir personen friad. Majoriteten bestämmer.

Hur många sitter i rätten?

Tingsrätten (Brottmål): 1 juristdomare + 3 nämndemän.
Hovrätten: 3 juristdomare + 2 nämndemän.
Tvistemål (Familjemål): I vissa vårdnadstvister sitter nämndemän med, men i rent ekonomiska tvister mellan företag är det oftast bara jurister.

Hur utses de? (Politiken)

Nämndemän väljs av kommunfullmäktige för en mandatperiod på fyra år.

De nomineras av de politiska partierna. Det innebär att nämndemännen ofta är medlemmar i ett parti (S, M, SD, etc.).

Men är de politiska i rätten?

Nej, det ska de absolut inte vara.

När en nämndeman sätter sig i domstolen ska de lämna partipolitiken utanför dörren. De svär en ed på att döma opartiskt efter lag och bevisning. Om en nämndeman låter sina politiska åsikter styra domen kan de bli avsatta.

Vem kan bli nämndeman?

Vill du vara med och döma? För att bli vald måste du:

Vara svensk medborgare.
Vara minst 18 år.
Vara folkbokförd i kommunen.
Inte vara försatt i konkurs.
Viktigast: Ha ett gott omdöme och vara laglydig. (Du kontrolleras i belastningsregistret).

Du får inte vara anställd inom rättsväsendet (t.ex. polis, åklagare, advokat eller domstolsanställd), för att undvika jäv.

Får man betalt?

Att vara nämndeman är inget jobb, det är ett förtroendeuppdrag.

Arvode: Du får ett dagarvode (ca 500–800 kr beroende på kommun och tjänstgöringstid).
Förlorad arbetsinkomst: Du får ersättning för den lön du förlorar från ditt vanliga jobb när du är i rätten.
Tid: Man tjänstgör oftast ca 10–20 dagar per år.

Skillnaden: Jurist vs Nämndeman

	Juristdomaren (Ordföranden)	Nämndemannen
Utbildning	5 års juristlinje + domarutbildning.	Ingen juridisk krav (Livserfarenhet).
Roll i salen	Leder rättegången, fördelar ordet, kan lagen.	Lyssnar aktivt, ställer ev. frågor.
I överläggningen	Förklarar vad lagen säger och leder diskussionen.	Bedömer bevisvärdet (trovärdigheten) och röstar.
Makt	1 röst.	1 röst.

Vanliga frågor

Kan nämndemännen köra över domaren?

Ja. Det händer, även om det är ovanligt. Det kallas att nämndemännen ”dömer ordföranden skiljaktig”. Då vinner nämndemännen, men juristdomaren skriver ofta en reservation i domen där hen förklarar varför hen inte håller med.

Krävs det att jag kan lagen?

Nej. Det är juristdomarens jobb att förklara lagen för nämndemännen under överläggningen (t.ex. ”Lagen säger att för grov misshandel krävs synnerlig råhet”). Nämndemännens jobb är att bedöma om bevisen räcker för att uppfylla det kravet.

Är det farligt?

Hot mot nämndemän förekommer tyvärr, men det är mycket ovanligt. Domstolarna har hög säkerhet. Som nämndeman är dina kontaktuppgifter oftast sekretessmarkerade i samband med hotfulla mål.

Sammanfattning

Nämndemannasystemet är Sveriges sätt att ge folket insyn och makt i rättssalen. Det är ett viktigt uppdrag som kräver att man kan lyssna, samarbeta och lägga sina fördomar åt sidan. Är du intresserad? Kontakta de politiska partierna i din kommun – de söker ständigt nya kandidater.