Lösningsmedel – Sniffning av flyktiga kemikalier
Vad är lösningsmedel?
Lösningsmedel är kemiska ämnen som kan lösa upp fett, färg, lim, olja, lack eller andra material. De finns i vissa produkter som används i verkstad, industri, bygg, målning, rengöring, hobbyarbete och ibland i hemmet.
När man pratar om droger och missbruk handlar lösningsmedel om sniffning. Det betyder att en person andas in ångor från lättflyktiga kemikalier för att bli berusad.
CAN beskriver sniffning som att andas in ångor från lättflyktiga lösningsmedel, till exempel aceton, bensin eller lim, medan boffning snarare handlar om drivgaser som butangas eller lustgas.
Lösningsmedel kan förekomma i eller förknippas med produkter som:
- färgförtunning
- lacknafta
- aceton
- bensin
- lim
- kontaktlim
- färg
- lack
- sprayfärg
- rengöringsmedel
- avfettningsmedel
- thinner
- xylen
- toluen
- hobbykemikalier
- industriprodukter
- vissa bil- och verkstadsprodukter
Det är viktigt att förstå att dessa produkter inte är gjorda för att människor ska andas in dem. De kan vara lagliga att köpa och använda för sitt normala syfte, men farliga när de används för berusning.
Giftinformationscentralen beskriver till exempel xylen som ett lösningsmedel som vid inandning kan ge yrsel, slöhet, kräkningar och medvetslöshet. Xylen kan ingå i färger, förtunning och lim.
Det viktiga är alltså:
Lösningsmedel kan se ut som vanliga kemikalier, men vid inandning kan de påverka hjärna, hjärta, andning och medvetande. Det är inte ofarligt bara för att produkten finns i ett garage, förråd eller hobbyrum.
Viktigt att veta om tecken och beteende
Enstaka tecken betyder inte automatiskt att någon sniffar lösningsmedel. Huvudvärk, yrsel, illamående, trötthet eller kemisk lukt kan bero på många saker.
Det är kombinationen av flera tecken som är viktig.
Sniffning av lösningsmedel kan vara svårt att upptäcka eftersom många produkter har legitima användningsområden. En person kan säga att de målat, limmat, rengjort, mekat med bilen eller gjort något kreativt.
Ibland stämmer det. Ibland är det en bortförklaring.
Tecken som kan väcka oro är:
- stark kemisk lukt på kläder, hår, hud eller i rummet
- yrsel
- ostadig gång
- sluddrigt tal
- förvirring
- röda eller irriterade ögon
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- trötthet
- kortvarigt rus som snabbt går över
- produkter som försvinner ovanligt snabbt
- kemikalier på ovanliga platser, till exempel i sovrum, väska eller bil
- trasor, påsar eller flaskor med kemisk lukt
- hemlighetsfullhet kring garage, förråd, badrum eller hobbyrum
- återkommande “förklaringar” om stark lukt
Det är särskilt viktigt att reagera om kemisk lukt kombineras med påverkan.
Om någon verkar berusad, men det inte luktar alkohol eller cannabis, kan lösningsmedel vara en möjlig förklaring.
Vanliga namn och uttryck
Lösningsmedel kan beskrivas med flera ord och uttryck.
Vanliga ord kan vara:
- lösningsmedel
- sniffning
- sniffa
- thinner
- förtunning
- färgförtunning
- lacknafta
- aceton
- bensin
- lim
- kontaktlim
- sprayfärg
- färg
- lack
- avfettning
- rengöringsmedel
- xylen
- toluen
- kemikalier
- ångor
- “sniffa lim”
- “sniffa bensin”
- “sniffa thinner”
- “dra ångor”
- “kemrus”
Ibland används ordet sniffning som ett samlingsnamn för både lösningsmedel och gaser. Men mer exakt brukar sniffning handla om ångor från lösningsmedel, medan boffning ofta handlar om drivgaser från sprayflaskor eller gasbehållare.
Giftinformationscentralen gör samma typ av uppdelning: sniffning avser ångor från lättflyktiga lösningsmedel, medan boffning avser gaser från sprayflaskor.
Utseende och förpackning
Lösningsmedel ser ofta ut som helt vanliga kemiska produkter.
De kan finnas i:
- plastflaskor
- metallburkar
- sprayburkar
- tuber
- dunkar
- färgburkar
- limförpackningar
- rengöringsflaskor
- bilvårdsprodukter
- hobbyprodukter
- industriförpackningar
- omärkta flaskor eller behållare
Varningssignaler kan vara:
- stark lukt från rum, väska, garderob eller bil
- trasor med kemisk lukt
- plastpåsar eller papper med kemisk lukt
- flaskor som är gömda
- gamla kemikalier som plötsligt används ofta
- produkter som står på ovanliga platser
- tomma flaskor eller burkar utan rimlig förklaring
- märken av spill
- irritation på hud runt mun, näsa eller händer
- personen luktar kemikalier utan rimlig anledning
En produkt i sig bevisar ingenting. Många använder lösningsmedel i helt normala sammanhang.
Men lösningsmedel i sovrum, skolväskor, toaletter, bilar, parker eller andra ovanliga miljöer bör tas på allvar, särskilt om personen också verkar påverkad.
Lösningsmedel jämfört med boffning och lustgas
Lösningsmedel, boffning och lustgas blandas ofta ihop.
Det finns likheter, men också skillnader.
Sniffning av lösningsmedel handlar oftast om att andas in ångor från kemikalier som thinner, aceton, bensin, lim eller färgförtunning.
Boffning handlar oftare om att andas in drivgaser från sprayflaskor eller gasbehållare.
Lustgas är dikväveoxid, N₂O, och har egna risker, särskilt vid upprepad användning.
Det gemensamma är att ämnena andas in för att ge ett snabbt rus.
Skillnaderna ligger i vilka ämnen det handlar om och vilka risker som dominerar. Drivgaser kan vara särskilt kopplade till akut hjärtstopp. Lustgas är särskilt kopplat till syrebrist, fall, köldskador och nervskador vid upprepad användning. Lösningsmedel kan påverka hjärna, andning, medvetande och vid upprepad exponering även nervsystem och organ.
Drugsmart beskriver att sniffning eller boffning även vid enstaka tillfälle kan leda till svimning eller medvetslöshet, och att riskerna ökar om alkohol används samtidigt.
Lukt
Lukt är ofta ett viktigt tecken vid lösningsmedel.
Det kan lukta:
- starkt kemiskt
- bensin
- färg
- lack
- thinner
- nagellacksborttagning
- lim
- rengöringsmedel
- avfettning
- lösningsmedel
- verkstad
- garage
- sprayfärg
Lukten kan sitta kvar i:
- hår
- kläder
- jacka
- händer
- rum
- sängkläder
- väska
- bil
- trasor
- plastpåsar
- pappershanddukar
Men lukt är inte alltid bevis på sniffning. Det kan finnas en normal förklaring, till exempel målning, renovering, nagelvård, bilvård eller hobbyarbete.
Det viktiga är sammanhanget.
Om kemisk lukt återkommer tillsammans med yrsel, sluddrigt tal, förvirring, trötthet eller gömda produkter finns skäl att reagera.
Intagssätt
Sniffning innebär att ångor från lösningsmedel andas in.
Den här sidan beskriver inte metoder, tekniker, dosering, föremål eller praktiska råd kring användning.
Det viktiga för anhöriga är att förstå riskerna, känna igen tecken och veta när man bör söka hjälp.
Varför använder vissa lösningsmedel?
Lösningsmedel används för berusning av flera skäl.
Vanliga orsaker kan vara:
- nyfikenhet
- grupptryck
- att produkterna finns hemma
- att det inte uppfattas som “riktiga droger”
- låg kostnad
- snabb effekt
- att personen vill fly från oro, stress eller tristess
- impulsivitet
- psykiskt mående
- social påverkan
- svårighet att få tag på andra droger
- att personen inte förstår riskerna
Hos unga kan en farlig faktor vara att produkterna känns vardagliga.
En person kan tänka:
“Det är bara lim.”
“Det är bara aceton.”
“Det är bara färg.”
“Det är inte narkotika.”
Men kroppen påverkas inte mindre bara för att produkten säljs i butik eller finns hemma.
Effekter och påverkan
Effekterna kan komma snabbt.
Möjliga effekter kan vara:
- yrsel
- rus
- fnissighet
- sluddrigt tal
- ostadig gång
- förvirring
- sämre omdöme
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- trötthet
- slöhet
- irritation i ögon, näsa och hals
- hosta
- hallucinationer
- medvetandesänkning
- medvetslöshet i allvarliga fall
Giftinformationscentralen beskriver att lösningsmedel som xylen och toluen vid inandning kan ge bland annat yrsel, slöhet, kräkningar och medvetslöshet.
Effekten kan ibland påminna om alkoholpåverkan. Personen kan bli vinglig, sluddrig, fnissig, trött eller omdömeslös.
Men till skillnad från alkohol kan det finnas stark kemisk lukt och föremål som flaskor, trasor, påsar eller kemikalier i närheten.
Tecken på användning
Akuta tecken
Möjliga akuta tecken kan vara:
- stark kemisk lukt
- yrsel
- vinglighet
- sluddrigt tal
- förvirring
- fnissighet
- ovanligt beteende
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- hosta
- irritation i halsen
- rinnande eller röda ögon
- trötthet
- slöhet
- sämre reaktioner
- hallucinationer
- svimning
- medvetslöshet
En person kan verka berusad utan att det luktar alkohol.
Föremål och miljö
Föremål som kan väcka oro är:
- flaskor med lösningsmedel
- färgförtunning
- lacknafta
- aceton
- bensinliknande produkter
- lim
- sprayfärg
- rengöringsmedel
- avfettningsmedel
- trasor med kemisk lukt
- plastpåsar med kemisk lukt
- papper eller tyg med spill
- gömda flaskor
- tomma förpackningar
- kemikalier på ovanliga platser
Det är särskilt oroande om sådana föremål finns i sovrum, väskor, badrum, bilar, skolmiljö eller andra platser där de inte har någon rimlig användning.
Kroppsliga tecken efteråt
Efter sniffning av lösningsmedel kan personen ha:
- huvudvärk
- illamående
- trötthet
- hosta
- halsirritation
- ögonirritation
- yrsel
- minnesluckor
- förvirring
- skakighet
- dålig aptit
- magsmärta
- skador efter fall
Om personen svimmat, slagit i huvudet, kräkts kraftigt eller varit svår att väcka ska vård kontaktas.
Tecken vid upprepad användning
Vid återkommande användning kan man se:
- sämre skol- eller arbetsförmåga
- trötthet
- irritabilitet
- nedstämdhet
- minnesproblem
- koncentrationssvårigheter
- isolering
- hemlighetsfullhet
- återkommande huvudvärk
- återkommande kemisk lukt
- produkter som försvinner
- mer riskbeteende
- försämrad hygien
- förändrat umgänge
Långvarig eller upprepad exponering för vissa lösningsmedel kan påverka nervsystemet och andra organ. Exakt risk beror på vilket ämne det handlar om, mängden och hur ofta personen exponeras.
Hud, ögon och luftvägar
Lösningsmedel kan irritera hud, ögon och luftvägar.
Tecken kan vara:
- röda ögon
- rinnande ögon
- sveda i ögonen
- torr eller irriterad hud
- rodnad runt näsa eller mun
- hosta
- halsont
- heshet
- brännande känsla i näsa eller hals
- huvudvärk efter stark lukt
Vid hud- eller ögonkontakt bör man skölja och kontakta Giftinformationscentralen eller vården vid besvär.
Vad kan orsaka liknande tecken?
Många tecken kan bero på annat.
Yrsel, vinglighet och förvirring kan bero på:
- alkohol
- cannabis
- läkemedel
- lågt blodsocker
- vätskebrist
- panikångest
- feber
- migrän
- hjärnskakning
- neurologiska problem
Kemisk lukt kan bero på:
- målning
- renovering
- bilvård
- verkstadsarbete
- nagellacksborttagning
- rengöring
- hobbyarbete
- arbete med lim, färg eller lack
Huvudvärk och illamående kan bero på stress, sömnbrist, infektion, migrän, matbrist eller vanlig exponering för starka lukter.
Det är därför viktigt att inte börja med anklagelser.
En möjlig början i ett icke-akut läge kan vara:
“Jag märker att det ofta luktar lösningsmedel och att du ibland verkar yr eller frånvarande. Jag säger inte det här för att anklaga dig, men jag blir orolig eftersom sådana ångor kan vara farliga.”
Om du hittar föremål kan du säga:
“Jag har hittat trasor/flaskor som luktar starkt kemiskt. Jag behöver veta om du har andats in det här, för det kan påverka både hjärnan, hjärtat och andningen.”
Vid medvetslöshet, andningsproblem, bröstsmärta, kramper eller kraftig förvirring ska man inte fastna i diskussion. Då gäller vård och säkerhet först.
Risker och biverkningar
Sniffning av lösningsmedel kan vara farligt både akut och på längre sikt.
Möjliga risker är:
- yrsel
- illamående
- kräkningar
- huvudvärk
- förvirring
- hallucinationer
- sämre omdöme
- svimning
- medvetslöshet
- fallskador
- syrebrist
- påverkan på hjärtat
- irritation i luftvägar
- kemisk lunginflammation vid nedsväljning eller aspiration
- hud- och ögonskador
- nervskador vid upprepad exponering
- minnes- och koncentrationsproblem
- lever- eller njurpåverkan beroende på ämne
- beroendeliknande mönster
- dödsfall
Medvetslöshet och olyckor
Ett av de största akuta problemen är att personen kan bli kraftigt påverkad, svimma eller förlora medvetandet.
Det kan leda till:
- fall
- huvudskador
- kvävningsrisk vid kräkning
- olyckor i trafik
- drunkningsrisk
- skador i trappor eller på höga platser
- att personen blir liggande utan hjälp
Giftinformationscentralen beskriver att vissa lösningsmedel vid inandning kan ge medvetslöshet.
Hjärta och andning
Lösningsmedel kan påverka kroppen kraftigt. Vissa inhalationsmedel kan belasta hjärtat och öka risken för farliga tillstånd, särskilt i kombination med stress, fysisk aktivitet eller andra droger.
Det är viktigt att inte tänka att det bara handlar om “lite yrsel”.
Om en person får bröstsmärta, kraftig hjärtklappning, svimning, andningsbesvär eller blir svår att väcka ska man ringa 112.
Lungskador och kemisk lunginflammation
Lösningsmedel kan också vara farliga om de sväljs eller kommer ner i luftvägarna.
Giftinformationscentralen beskriver att xylen vid nedsväljning kan ge risk för kemisk lunginflammation eftersom vätskan lätt kan glida ner i luftvägarna.
Det här är särskilt relevant om personen kräks, är påverkad eller råkar få i sig vätska.
Hjärna och nervsystem
Många lösningsmedel påverkar centrala nervsystemet. Det är därför de kan ge rus, yrsel, slöhet och förvirring.
Vid upprepad exponering kan riskerna bli mer långsiktiga.
Möjliga problem kan vara:
- minnesproblem
- sämre koncentration
- trötthet
- humörförändringar
- försämrad koordination
- nervpåverkan
- psykiska besvär
- svårigheter i skola eller arbete
Exakt risk beror på ämne, mängd och hur länge personen exponerats.
Lever, njurar och andra organ
Vissa lösningsmedel kan påverka lever, njurar och andra organ, särskilt vid upprepad eller kraftig exponering.
Det kan vara svårt att märka tidigt. Personen kan bara verka trött, illamående eller allmänt påverkad.
Därför bör upprepad sniffning alltid tas på allvar även om personen “verkar återhämta sig” efter varje gång.
Hud- och ögonskador
Lösningsmedel kan irritera eller skada hud och ögon.
Risker kan vara:
- sveda
- rodnad
- torr hud
- sprickor
- eksemliknande besvär
- ögonirritation
- dimsyn
- smärta vid stänk
- kemiska skador vid starka produkter
Vid ögonkontakt ska man skölja direkt och kontakta vård eller Giftinformationscentralen vid besvär.
Kombination med alkohol och andra droger
Riskerna ökar om lösningsmedel kombineras med alkohol eller andra droger.
Alkohol kan förstärka sämre balans, sämre omdöme, illamående och risken för kvävning vid kräkning. Lugnande läkemedel och opioider kan öka risken för medvetandesänkning och andningsproblem. Centralstimulerande droger kan öka belastningen på hjärtat.
Vid blandpåverkan är det svårare att veta vad som händer och hur allvarligt tillståndet är.
Vid medvetslöshet, andningsproblem, bröstsmärta eller kraftig förvirring ska man ringa 112.
När bör man söka akut hjälp?
Ring 112 direkt om personen:
- är medvetslös
- är svår att väcka
- andas konstigt
- har blåaktiga läppar
- har bröstsmärta
- har kraftig hjärtklappning
- svimmar
- har kramper
- är kraftigt förvirrad
- hallucinerar kraftigt
- har slagit i huvudet
- har kräkts och är påverkad
- har fått i sig lösningsmedel genom munnen
- har andats in lösningsmedel och mår dåligt
- har andningsbesvär, hosta eller brösttryck efter exponering
- har använt lösningsmedel tillsammans med alkohol eller andra droger
- uttrycker självmordstankar
Kontakta Giftinformationscentralen, 1177 eller vård om personen:
- har kvarstående huvudvärk, yrsel eller illamående
- har hosta eller halsirritation efter exponering
- har fått lösningsmedel i ögat
- har hudskador efter spill
- har återkommande kemisk lukt och påverkan
- har upprepad användning
- har minnesproblem, koncentrationsproblem eller personlighetsförändring
- har fått i sig en okänd kemikalie
Vid misstänkt förgiftning kan Giftinformationscentralen ge råd. Vid akut fara ska man ringa 112.
Vad bör man göra om man hittar lösningsmedel?
Om du hittar lösningsmedel, trasor, påsar eller flaskor som du misstänker används för sniffning bör du agera lugnt men tydligt.
Gör så här:
- kontrollera först om personen mår dåligt
- ring 112 vid akut påverkan
- vädra om det luktar starkt, men utsätt dig inte själv för ångor
- flytta bort barn och djur
- undvik hud- och ögonkontakt med kemikalier
- ta bort direkt tillgång till produkterna
- spara information om produkten om vården behöver veta vad det gäller
- fråga lugnt vad som har hänt
- kontakta Giftinformationscentralen vid osäkerhet
- kontakta vård, elevhälsa, socialtjänst eller beroendemottagning vid återkommande oro
En möjlig formulering kan vara:
“Jag har hittat de här flaskorna/trasorna och det luktar starkt av lösningsmedel. Jag är inte ute efter att skälla just nu, men jag behöver veta om du har andats in det här. Det kan vara farligt.”
Om personen är ung:
“Jag behöver veta sanningen för att kunna hjälpa dig. Har du blivit yr, svimmat, fått ont i bröstet, kräkts eller haft svårt att andas?”
Det viktigaste är säkerhet först.
Vanliga frågor om lösningsmedel
Är lösningsmedel en drog?
Lösningsmedel är inte “droger” i vanlig mening när de används som kemiska produkter. Men när någon andas in ångorna för att bli berusad används de som ett berusningsmedel.
Är sniffning samma sak som boffning?
Inte riktigt.
Sniffning brukar handla om att andas in ångor från lättflyktiga lösningsmedel, till exempel aceton, bensin eller lim. Boffning handlar oftare om att andas in drivgaser från sprayflaskor eller gasbehållare.
Är lösningsmedel farligt om man bara provar en gång?
Ja, det kan vara farligt även vid enstaka tillfälle. Risker kan vara yrsel, kräkningar, svimning, medvetslöshet, olyckor, andningsproblem och påverkan på hjärta eller hjärna.
Hur märker man om någon sniffar lösningsmedel?
Möjliga tecken är kemisk lukt, yrsel, sluddrigt tal, ostadighet, förvirring, huvudvärk, illamående, röda ögon, gömda flaskor, trasor med lukt eller kemikalier på ovanliga platser.
Ett enskilt tecken bevisar ingenting. Mönstret är viktigast.
Kan lösningsmedel ge medvetslöshet?
Ja. Giftinformationscentralen beskriver att vissa lösningsmedel vid inandning kan ge bland annat slöhet, kräkningar och medvetslöshet.
Kan man dö av sniffning?
Ja, allvarliga fall kan leda till dödsfall, särskilt vid medvetslöshet, kvävning, hjärtpåverkan, syrebrist, olyckor eller farliga kombinationer med alkohol eller andra droger.
Är aceton farligt att sniffa?
Aceton är ett lösningsmedel och ska inte andas in för berusning. Det kan irritera ögon och luftvägar och ge yrsel, huvudvärk och illamående. Hur farligt det blir beror på mängd, exponering och situation.
Är lim fortfarande vanligt att sniffa?
Historiskt har limsniffning varit mer omtalat. Giftinformationscentralen beskriver att produkter som säljs i dagligvaruhandeln, som lim, i dag inte innehåller lösningsmedel som orsakar berusning på samma sätt.
Det betyder inte att alla lim, industriprodukter eller kemikalier är ofarliga.
Vad gör jag om mitt barn luktar lösningsmedel?
Börja med att fråga lugnt vad som hänt. Kontrollera om barnet är yr, förvirrat, illamående, har bröstsmärta, andningsbesvär eller verkar påverkat.
Vid akut påverkan: ring 112.
Vid oro men inte akut läge: kontakta 1177, Giftinformationscentralen, elevhälsa, vårdcentral eller socialtjänst beroende på situation.
Ska man framkalla kräkning om någon fått i sig lösningsmedel?
Nej, framkalla inte kräkning på eget initiativ. Vid förgiftning ska man kontakta Giftinformationscentralen eller ringa 112 vid akuta symtom. 1177:s allmänna råd vid förgiftning är att inte framkalla kräkning.
Syns lösningsmedel på drogtest?
Vanliga drogtester är normalt inte utformade för att upptäcka lösningsmedel på samma sätt som cannabis, amfetamin eller opioider.
Vid medicinsk vård är det viktigare att berätta vilken produkt personen kan ha andats in eller fått i sig.
Den här texten ger inte råd om hur man undviker upptäckt.
Hit kan du vända dig för stöd och rådgivning
Om du är orolig för dig själv, ett barn, en ungdom, en partner, en elev eller någon annan i din närhet finns det hjälp att få.
Vid akut fara ska du ringa 112.
Du kan också kontakta:
- Giftinformationscentralen: 010-456 67 00
- 1177 Vårdguiden: 1177.se eller telefonnummer 1177
- Vårdcentral eller akutmottagning: vid kroppsliga symtom, andningsbesvär, svimning, förvirring eller misstänkt förgiftning
- Elevhälsa/skolkurator: om det gäller barn eller ungdom
- Socialtjänsten: vid oro för barn eller återkommande riskbeteende
- Beroendemottagning: vid återkommande användning eller svårighet att sluta
- Droghjälpen: droghjalpen.se / 020-91 91 91
- Polisen vid akut fara eller brott: 114 14, eller 112 vid pågående akut situation
Om personen är medvetslös, har andningsproblem, bröstsmärta, kramper, svår förvirring, har svimmat, har fått i sig lösningsmedel eller har andats in lösningsmedel och mår dåligt ska du inte vänta. Ring 112.
Om informationen på denna sida
Innehållet på denna webbplats är avsett som allmän vägledning och information i upplysande syfte. Texten ersätter inte professionell medicinsk bedömning, individuell juridisk rådgivning eller akut vård.
Vid misstanke om akut fara, förgiftning, allvarliga kroppsliga symtom eller självmordsrisk – kontakta alltid akutsjukvården via 112.
Externa länkar för vidare läsning
Giftinformationscentralen – Livsviktig information om boffning
Giftinformationscentralen – Frågor och svar om boffning
Giftinformationscentralen – Kemiska produkter: Toluen och Xylen
Giftinformationscentralen – Xylen
1177 – Inandning av skadlig gas
Drugsmart – Sniffning och boffning
Drugsmart – Vad är sniffning och boffning? Är det farligt?