Butangas / tändargas – Drivgas och boffning
Vad är butangas och tändargas?
Butangas är en gas som bland annat används i tändare, påfyllningsflaskor till gaständare och vissa gasprodukter. I vardagligt tal pratar man ofta om tändargas eller cigarettändargas.
När det gäller droger och missbruk handlar butangas oftast om boffning. Det betyder att en person andas in gasen för att bli berusad.
Giftinformationscentralen beskriver boffning som att andas in gaser från vanliga sprayprodukter, till exempel torrschampo, doftspray eller tändargas, för att bli berusad. De beskriver också att drivgaser i sprayprodukter och tändargas i huvudsak består av butan, isobutan eller liknande gaser.
Butangas finns bland annat i:
- cigarettändare
- påfyllningsflaskor till tändare
- gasbehållare
- vissa sprayprodukter
- vissa drivgasprodukter
- gasol- eller campingrelaterade produkter
Det är viktigt att skilja på normal användning och missbruk.
Att använda en tändare eller en gasprodukt på vanligt sätt är inte samma sak som att medvetet andas in gasen. Det är den avsiktliga, intensiva inandningen som är farlig.
Giftinformationscentralen beskriver att normal användning av drivgasprodukter är riskfri, men att avsiktlig inhalation av höga gashalter för berusning kan vara livsfarlig.
Det viktiga är alltså:
Butangas och tändargas kan se ut som vanliga vardagsprodukter, men när gasen andas in för berusning kan den orsaka akut hjärtstopp och död – även första gången.
Viktigt att veta om tecken och beteende
Enstaka tecken betyder inte automatiskt att någon boffar tändargas. Yrsel, trötthet, huvudvärk eller förvirring kan bero på många saker.
Det är kombinationen av flera tecken som är viktig.
Butangas/tändargas är särskilt allvarligt eftersom risken inte bara handlar om “för mycket”. Giftinformationscentralen beskriver att boffning kan orsaka akut hjärtstopp inom en minut och att man kan dö första gången man provar.
1177 beskriver också att drivgas kan påverka hjärtats känsliga signalsystem och orsaka akut hjärtstopp, och att det inte spelar någon roll hur mycket eller lite gas som andas in.
Tecken som kan väcka oro är:
- tändargasflaskor eller påfyllningsgas utan rimlig förklaring
- många tändare
- tomma gasbehållare
- gaslukt eller kemisk lukt
- korta episoder av yrsel
- sluddrigt tal
- ostadig gång
- fnissighet eller skrattattacker
- förvirring
- hallucinationer
- hosta eller rinnande näsa
- huvudvärk
- trötthet
- lättretlighet
- svimning eller nästan svimning
- personen går undan med gasflaskor, tändare eller sprayprodukter
Stockholms stad beskriver att boffning av propan- eller butangas kan ge minskad muskelkontroll, sämre reflexer, skrattattacker, hallucinationer, hosta, rinnande näsa, huvudvärk, trötthet och lättretlighet.
Det här är alltså inte något man bör “vänta och se” med om personen verkar påverkad.
Vid misstanke om att någon nyligen har boffat bör Giftinformationscentralen kontaktas för rådgivning. Om personen svimmar, blir slö eller får andnöd ska man ringa 112.
Vanliga namn och uttryck
Butangas och tändargas kan förekomma under flera namn och uttryck.
Vanliga ord kan vara:
- butangas
- butan
- isobutan
- propan
- gasol
- tändargas
- cigarettändargas
- lighter gas
- lighter refill
- påfyllningsgas
- gasflaska
- gasbehållare
- drivgas
- boffning
- boffa
- boffa gas
- boffa tändargas
- sniffa gas
- ta gas
- köra gas
- tändarrefill
- refillgas
Ibland används bara ordet gas.
Det viktiga är inte bara ordet. Det viktiga är sammanhanget.
Om tändargas, många tändare, gasflaskor eller påfyllningsbehållare förekommer tillsammans med yrsel, skrattattacker, förvirring, huvudvärk, svimning eller hemlighetsfullhet finns skäl att reagera.
Utseende och förpackning
Tändargas finns ofta i små eller medelstora metallbehållare. De kan vara märkta som tändargas, lighter gas, butane gas, refill gas eller liknande.
Det kan förekomma som:
- påfyllningsflaskor till tändare
- små gasbehållare
- metallflaskor med munstycke
- cigarettändare
- stormtändare
- gasolrelaterade produkter
- sprayprodukter med drivgas
- tomma behållare i rum, väskor, bilar eller parker
Giftinformationscentralen beskriver cigarettändargas som gasol som normalt består av butan och propan. Gasen kan ge yrsel, huvudvärk, slöhet och vid höga halter medvetslöshet och hjärtpåverkan.
Varningssignaler kan vara:
- flera tändargasflaskor utan rimlig anledning
- många tomma tändare
- påfyllningsgas i sovrum eller skolväskor
- gasbehållare i bilen
- tomma gasflaskor i papperskorg eller gömda platser
- stark gaslukt
- personen har gasprodukter men röker inte eller har ingen praktisk användning för dem
- återkommande köp av tändargas
En enstaka tändare betyder förstås inte boffning. Men tändargasflaskor, tomma gasbehållare och påverkat beteende tillsammans är en tydlig varningssignal.
Butangas jämfört med annan boffning
Butangas är en typ av drivgas. Boffning kan även handla om andra drivgaser, till exempel propan eller isobutan från sprayprodukter.
Skillnaden mot lösningsmedel är att boffning oftare handlar om gaser, medan sniffning oftare handlar om ångor från lösningsmedel.
Drugsmart beskriver boffning som inandning av drivgaser, till exempel propan, medan sniffning handlar om ångor från lättflyktiga lösningsmedel.
Butangas/tändargas är särskilt viktig att lyfta separat eftersom den kan vara lätt att få tag på och ofta uppfattas som en vardagsprodukt.
Men risknivån är hög.
Giftinformationscentralen beskriver boffning som ett farligt och ovanligt sätt att bli berusad som kan orsaka hjärtstopp och i värsta fall död redan vid första användningen.
Lukt
Butangas och tändargas kan ha en gasliknande, kemisk eller lätt petroleumliknande lukt. Vissa gasprodukter är svåra att känna igen på lukt, och lukt kan vädras ut snabbt.
Det kan lukta:
- gas
- tändargas
- kemiskt
- petroleumliknande
- sprayliknande
- svagt brännbart
- nästan ingenting om rummet vädrats
Lukt är därför inte ett säkert tecken.
Mer relevant är kombinationen av:
- gasflaskor
- många tändare
- tomma behållare
- yrsel
- fnissighet
- förvirring
- hosta
- huvudvärk
- svimning
- hemlighetsfullhet
Om någon verkar påverkad och det finns tändargas i närheten ska det tas på allvar även om lukten inte är stark.
Intagssätt
Butangas och tändargas missbrukas genom inandning.
Den här sidan beskriver inte metoder, tekniker, dosering, föremål, upplägg eller praktiska råd kring användning.
Det viktiga för anhöriga är att förstå riskerna, känna igen tecken och veta när man bör söka hjälp.
Vid misstanke om att någon nyligen boffat bör man kontakta Giftinformationscentralen. Vid svimning, slöhet, andnöd eller kraftig påverkan ska man ringa 112.
Varför använder vissa butangas / tändargas?
Butangas och tändargas kan användas för berusning av flera skäl.
Vanliga orsaker kan vara:
- nyfikenhet
- grupptryck
- lätt tillgång
- låg kostnad
- att produkten finns hemma
- att personen inte ser det som “riktig drog”
- snabb effekt
- impulsivitet
- psykiskt mående
- tristess
- social påverkan
- att riskerna inte förstås
- att det sprids via vänner eller sociala medier
En farlig missuppfattning är att tändargas är mindre allvarligt eftersom det inte är narkotika i traditionell mening.
Men hjärtat bryr sig inte om produkten är köpt i butik.
Drivgasen kan påverka hjärtats signalsystem och orsaka plötsligt hjärtstopp. Det är just därför boffning är så farligt.
Effekter och påverkan
Effekten kan komma snabbt.
Möjliga effekter kan vara:
- yrsel
- rus
- fnissighet
- skrattattacker
- sluddrigt tal
- ostadighet
- sämre muskelkontroll
- sämre reflexer
- förvirring
- hallucinationer
- huvudvärk
- hosta
- rinnande näsa
- trötthet
- lättretlighet
- slöhet
- svimning
- medvetslöshet i allvarliga fall
Giftinformationscentralen beskriver att cigarettändargas kan ge yrsel, huvudvärk, slöhet och vid höga halter medvetslöshet och hjärtpåverkan.
Drugsmart beskriver att sniffning och boffning kan ge yrsel, synpåverkan, hallucinationer och tillfällig förlust av balans och muskelkontroll.
Det farligaste är att personen kan verka “bara berusad” men samtidigt ha risk för akut hjärtpåverkan.
Tecken på användning
Akuta tecken
Möjliga akuta tecken kan vara:
- yrsel
- fnissighet
- skrattattacker
- sluddrigt tal
- ostadig gång
- sämre reflexer
- sämre muskelkontroll
- förvirring
- hallucinationer
- hosta
- rinnande näsa
- huvudvärk
- trötthet
- lättretlighet
- slöhet
- blekhet
- svimning
- medvetslöshet
- bröstsmärta eller hjärtklappning i allvarliga fall
Påverkan kan komma snabbt och gå över snabbt. Det betyder inte att risken är över.
Giftinformationscentralen rekommenderar att den som nyligen boffat bör observeras på sjukhus.
Föremål och miljö
Föremål som kan väcka oro är:
- tändargasflaskor
- påfyllningsgas
- många tändare
- tomma tändare
- gasbehållare
- sprayprodukter
- metallflaskor med munstycke
- gömda gasflaskor
- gasflaskor i sovrum, bil, väska eller skolmiljö
- kvitton eller köp av tändargas utan rimlig anledning
Det är särskilt oroande om gasprodukter hittas tillsammans med påverkan, huvudvärk, hosta, förvirring eller svimning.
Kroppsliga tecken efteråt
Efter boffning av tändargas kan personen ha:
- huvudvärk
- trötthet
- illamående
- hosta
- rinnande näsa
- irritation i halsen
- lättretlighet
- förvirring
- svaghetskänsla
- skador efter fall
- minnesluckor
Om personen har svimmat, varit svår att väcka, haft andningsbesvär eller bröstsmärta ska det ses som akut.
Psykiska och beteendemässiga tecken
Vid återkommande användning kan man se:
- hemlighetsfullhet
- isolering
- förändrat umgänge
- sämre skol- eller arbetsfokus
- produkter som försvinner hemma
- många bortförklaringar kring gasflaskor
- irritabilitet
- nedstämdhet
- riskbeteende
- impulsivitet
- återkommande korta episoder av påverkan
Beteendeförändringar är inte bevis i sig. Men tillsammans med gasflaskor, lukt och fysiska symtom kan de vara viktiga.
Vad kan orsaka liknande tecken?
Många tecken kan bero på annat.
Yrsel, svimning och ostadighet kan bero på:
- lågt blodsocker
- vätskebrist
- panikångest
- alkohol
- cannabis
- läkemedel
- feber
- migrän
- hjärtproblem
- neurologiska problem
Hosta och rinnande näsa kan bero på förkylning, allergi, rökning eller vanlig irritation.
Huvudvärk och trötthet kan bero på sömnbrist, stress, infektion, skärmtid eller vätskebrist.
Många tändare kan ha en enkel förklaring om personen röker, grillar, arbetar med eld eller använder stormtändare. Men tändargasflaskor i kombination med påverkat beteende är mer oroande.
En möjlig början i ett icke-akut läge kan vara:
“Jag har hittat tändargas och märkt att du verkat yr och frånvarande. Jag säger inte det här för att anklaga dig, men boffning kan ge hjärtstopp även första gången. Har du andats in gas?”
Om personen är ung kan man säga:
“Jag behöver hellre veta sanningen än att du ska riskera att bli allvarligt sjuk. Har du boffat eller varit med när någon annan gjort det?”
Vid svimning, slöhet, andnöd, bröstsmärta eller kraftig påverkan ska man inte diskutera länge. Då gäller vård och säkerhet först.
Risker och biverkningar
Butangas och tändargas kan innebära mycket allvarliga risker.
Möjliga risker är:
- akut hjärtstopp
- plötslig död
- hjärtrytmrubbningar
- syrebrist
- svimning
- medvetslöshet
- fallskador
- huvudskador
- kvävning vid kräkning
- hallucinationer
- förvirring
- sämre omdöme
- hosta och luftvägsirritation
- köldskador beroende på exponering
- brand- och explosionsrisk
- risker vid blandning med alkohol eller andra droger
- dödsfall även vid första användning
Hjärtstopp och plötslig boffningsdöd
Den viktigaste risken är akut hjärtstopp.
Giftinformationscentralen beskriver att drivgas kan påverka hjärtats rytm och i värsta fall leda till akut hjärtstopp. Det kan hända när som helst och beror inte på hur mycket gas man använder.
I deras informationsmaterial beskrivs detta som plötslig boffningsdöd, och att risken inte är kopplad till “överdosering” på det sätt många tror.
Det betyder att man inte kan säga:
“Han tog bara lite.”
“Hon har gjort det förr och det gick bra.”
“Det var bara en gång.”
Risken kan finnas varje gång.
Syrebrist och medvetslöshet
Vid boffning kan gasen påverka hjärnan och tränga undan normal syretillförsel. Det kan ge yrsel, förvirring, svimning och medvetslöshet.
Drugsmart beskriver att syrebrist kan skapa en känsla av rus, men också stressa hjärnan och kroppen.
Medvetslöshet är farligt i sig.
Personen kan:
- falla och slå huvudet
- kräkas och få ner maginnehåll i luftvägarna
- bli liggande utan hjälp
- skadas i trappor, trafik eller vatten
- få syrebrist som skadar hjärnan
Brand- och explosionsrisk
Butangas och tändargas är brandfarliga.
Det innebär risk för:
- brand
- explosion
- brännskador
- antändning vid cigaretter, tändare eller gnistor
- olyckor i stängda utrymmen
- skador på flera personer i samma rum
Detta är en särskild risk om gas används i små rum, bilar, badrum, förråd eller andra dåligt ventilerade utrymmen.
Köldskador
Gas från trycksatta behållare kan bli mycket kall när den släpps ut. Det kan ge köldskador på hud, mun, läppar eller luftvägar beroende på exponering.
Tecken kan vara:
- sveda
- domning
- vit eller gråaktig hud
- blåsor
- smärta
- skador i mun eller svalg
- hosta eller andningsbesvär efter exponering
Vid misstänkta köldskador eller andningsbesvär ska vård kontaktas.
Kombination med alkohol och andra droger
Riskerna ökar om butangas eller tändargas används tillsammans med alkohol, cannabis, bensodiazepiner, opioider eller andra droger.
Alkohol kan försämra balans, omdöme och reaktion. Lugnande medel kan öka risken för medvetandesänkning. Centralstimulerande droger kan öka belastningen på hjärtat.
Vid blandpåverkan är det svårare att veta vad som händer och hur allvarligt tillståndet är.
Vid medvetslöshet, andningsproblem, bröstsmärta eller kraftig förvirring ska man ringa 112.
När bör man söka akut hjälp?
Ring 112 direkt om personen:
- svimmar
- är medvetslös
- är svår att väcka
- blir slö
- får andnöd
- andas konstigt
- har blåaktiga läppar
- har bröstsmärta
- har kraftig hjärtklappning
- har kramper
- är kraftigt förvirrad
- hallucinerar kraftigt
- har slagit i huvudet
- har kräkts och är påverkad
- har använt tändargas och mår dåligt
- har använt gas tillsammans med alkohol eller andra droger
- har brännskador eller köldskador
- uttrycker självmordstankar
Kontakta Giftinformationscentralen för rådgivning om någon har boffat. Giftinformationscentralen skriver att den som nyligen boffat bör observeras på sjukhus. Om personen svimmar, blir slö eller får andnöd ska man ringa 112.
Sök hjälp även om personen verkar bättre efteråt om det har förekommit:
- svimning
- bröstsmärta
- hjärtklappning
- andningsbesvär
- medvetslöshet
- huvudskada
- upprepad användning
- okänd gasprodukt
- stark oro eller psykisk påverkan
Det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.
Vad bör man göra om man hittar tändargas?
Om du hittar tändargas, många tändare eller gasbehållare som du misstänker används för boffning bör du agera direkt men lugnt.
Gör så här:
- kontrollera först om personen mår dåligt
- ring 112 vid svimning, slöhet, andnöd, bröstsmärta eller kraftig påverkan
- kontakta Giftinformationscentralen vid misstänkt boffning
- flytta bort barn och djur från gasprodukter
- vädra om det luktar gas, men utsätt dig inte själv för risk
- undvik eld, cigaretter, gnistor och öppen låga
- ta bort direkt tillgång till tändargas
- spara information om produkten om vården behöver veta vad det gäller
- fråga lugnt om personen har andats in gasen
- kontakta skola, socialtjänst, vård eller beroendemottagning vid oro för ungdom eller återkommande användning
En möjlig formulering kan vara:
“Jag har hittat tändargas och jag är orolig. Det här handlar inte om att skälla. Boffning kan ge hjärtstopp även första gången. Har du andats in gasen?”
Om personen har varit med andra:
“Har någon annan också gjort det? Mår alla bra? Har någon svimmat, blivit slö eller fått svårt att andas?”
Det är viktigt eftersom flera personer kan ha exponerats samtidigt.
Vanliga frågor om butangas / tändargas
Är tändargas samma sak som butangas?
Tändargas innehåller normalt gasol, ofta butan och propan. Giftinformationscentralen beskriver cigarettändargas som gasol som består av butan och propan.
Vad betyder boffning?
Boffning betyder att någon andas in gaser från exempelvis sprayprodukter, torrschampo, doftspray eller tändargas för att bli berusad.
Är boffning av tändargas farligt?
Ja. Det kan vara livsfarligt. Giftinformationscentralen beskriver att boffning kan orsaka akut hjärtstopp inom en minut och att man kan dö första gången man provar.
Kan man dö första gången?
Ja. Det är en av de viktigaste sakerna att förstå. Risken för akut hjärtstopp kan finnas även vid första användningen.
Spelar mängden roll?
Man ska inte tänka att “lite är säkert”. 1177 beskriver att det inte spelar någon roll hur mycket eller lite gas som andas in, eftersom gasen kan påverka hjärtats känsliga signalsystem och orsaka akut hjärtstopp.
Hur märker man att någon boffat tändargas?
Möjliga tecken är yrsel, sluddrigt tal, ostadighet, fnissighet, skrattattacker, förvirring, hallucinationer, huvudvärk, hosta, rinnande näsa, trötthet, lättretlighet, svimning eller gasflaskor och tändare i ovanliga sammanhang.
Ett enskilt tecken bevisar ingenting. Mönstret är viktigast.
Är tändargas narkotika?
Tändargas är inte narkotika i klassisk mening när den används som produkt. Men när den andas in för berusning används den som ett mycket farligt inhalationsmedel.
Hälsorisken är central oavsett juridisk etikett.
Är tändargas farligare än lustgas?
De har olika riskprofil.
Lustgas är särskilt kopplat till syrebrist, fall, köldskador och nervskador vid upprepad användning. Tändargas och andra drivgaser är särskilt kopplade till akut hjärtstopp och plötslig död vid boffning.
Båda kan vara farliga.
Vad ska man göra om någon nyligen boffat?
Kontakta Giftinformationscentralen för rådgivning. Om personen svimmar, blir slö, får andnöd, bröstsmärta, kramper eller är svår att väcka: ring 112 direkt.
Ska man låta personen sova ruset av sig?
Nej, inte om personen nyligen har boffat och verkar påverkad, slö, svårväckt eller har andningsbesvär. Då ska man söka hjälp.
Syns butangas på drogtest?
Vanliga drogtester är normalt inte utformade för att upptäcka butangas på samma sätt som cannabis, amfetamin eller opioider.
Vid medicinsk vård är det viktigare att berätta vilken gas personen kan ha andats in.
Den här texten ger inte råd om hur man undviker upptäckt.
Hit kan du vända dig för stöd och rådgivning
Om du är orolig för dig själv, ett barn, en ungdom, en partner, en elev eller någon annan i din närhet finns det hjälp att få.
Vid akut fara ska du ringa 112.
Du kan också kontakta:
- Giftinformationscentralen: 010-456 67 00
- 1177 Vårdguiden: 1177.se eller telefonnummer 1177
- Vårdcentral eller akutmottagning: vid kroppsliga symtom, svimning, andningsbesvär, förvirring eller misstänkt förgiftning
- Elevhälsa/skolkurator: om det gäller barn eller ungdom
- Socialtjänsten: vid oro för barn eller återkommande riskbeteende
- Beroendemottagning: vid återkommande användning eller svårighet att sluta
- Droghjälpen: droghjalpen.se / 020-91 91 91
- Polisen vid akut fara eller brott: 114 14, eller 112 vid pågående akut situation
Om personen har boffat och svimmar, blir slö, får andnöd, har bröstsmärta, är svår att väcka, får kramper eller verkar kraftigt förvirrad ska du inte vänta. Ring 112.
Om informationen på denna sida
Innehållet på denna webbplats är avsett som allmän vägledning och information i upplysande syfte. Texten ersätter inte professionell medicinsk bedömning, individuell juridisk rådgivning eller akut vård.
Vid misstanke om akut fara, förgiftning, allvarliga kroppsliga symtom eller självmordsrisk – kontakta alltid akutsjukvården via 112.
Externa länkar för vidare läsning
Giftinformationscentralen – Livsviktig information om boffning
Giftinformationscentralen – Frågor och svar om boffning
Giftinformationscentralen – Boffning, information för läkare
Giftinformationscentralen – Cigarettändargas
1177 – Jag misstänker att min tonåring boffar, vad kan jag göra?
1177 – Inandning av skadlig gas
Drugsmart – Sniffning och boffning
Drugsmart – Vad är sniffning och boffning? Är det farligt?