Bensodiazepiner – Lugnande och ångestdämpande läkemedel
Vad är bensodiazepiner?
Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som påverkar hjärnan och nervsystemet dämpande. De används inom sjukvården vid till exempel stark ångest, oro, sömnproblem, muskelspänningar, epileptiska anfall och vissa akuta tillstånd.
Vanliga bensodiazepiner är till exempel alprazolam, diazepam, oxazepam, lorazepam och klonazepam. I Sverige känner många igen dem genom läkemedelsnamn som Xanor, Stesolid, Sobril och Iktorivil. 1177 listar bensodiazepiner som läkemedel som kan ge beroende om de används regelbundet.
Bensodiazepiner kan vara viktiga läkemedel när de används rätt och under medicinsk kontroll. Samtidigt är de riskfyllda vid fel användning, särskilt om de tas i högre mängd än ordinerat, används under längre tid, kombineras med alkohol eller blandas med opioider och andra dämpande substanser.
I Sverige är vanliga bensodiazepiner receptbelagda och narkotikaklassade läkemedel. Det betyder att de bara får användas av den person som fått dem utskrivna av läkare. Att köpa, sälja, ge bort eller inneha sådana läkemedel utan recept eller tillstånd kan vara olagligt. Läkemedelsverket hänvisar till att narkotiska läkemedel kan sökas i Läkemedelsfakta och att narkotikaklassade ämnen regleras genom särskilda föreskrifter.
Bensodiazepiner kallas ofta “benzo” i vardagligt tal eller i drogrelaterade sammanhang. Det kan göra att de låter mindre allvarliga än de är. Men i praktiken handlar det om starka läkemedel som kan påverka omdöme, minne, reaktionsförmåga, balans och andning.
Viktigt att veta om tecken och beteende
Enstaka tecken eller fysiska förändringar betyder inte automatiskt drogpåverkan. Många symptom kan ha naturliga förklaringar. Det är i regel kombinationen av flera olika förändringar i beteende, utseende och mående över en längre tid som kan ge anledning till oro.
Bensodiazepiner är framför allt dämpande. Personen kan verka trött, avtrubbad, slö, seg, förvirrad eller svår att få riktig kontakt med. Talet kan bli sluddrigt. Balansen kan bli sämre. Omdömet kan påverkas tydligt.
Påverkan kan ibland likna alkoholpåverkan, men utan att personen luktar alkohol.
Det är ett vanligt och viktigt tecken: någon verkar berusad, ostadig, sluddrig eller frånvarande, men det finns ingen tydlig alkohollukt. Då kan läkemedel eller andra substanser vara en möjlig förklaring.
Bensodiazepiner kan också ge minnesluckor. Personen kan göra saker, säga saker, skriva meddelanden eller hamna i situationer som den senare inte minns tydligt.
För en förälder, anhörig eller skolpersonal är helheten viktigast: sluddrigt tal, dåsighet, sämre balans, minnesluckor, läkemedelskartor, okända tabletter, hemlighetsfullhet, personlighetsförändring, försämrad närvaro eller kombination med alkohol.
Vanliga namn och gatuslang
När det gäller bensodiazepiner används både läkemedelsnamn, substansnamn och slang. Namnen kan variera mellan olika miljöer och över tid.
Vanliga namn och uttryck kan vara:
- Bensodiazepiner
- Benzo
- Benso
- Benz
- Bens
- Xanor
- Xanax
- Alprazolam
- Stesolid
- Diazepam
- Sobril
- Oxazepam
- Iktorivil
- Klonazepam
- Valium
- Blå, ibland kopplat till vissa tabletter
- Stavar, ibland kopplat till vissa tablettformer av alprazolam
- Lugnande
- Ångestdämpande
- Sömntabletter, även om alla sömnmedel inte är bensodiazepiner
Det viktiga är inte att kunna alla namn. Det viktiga är sammanhanget. Om ord som “benzo”, “Xanor”, “Stesolid”, “Sobril”, “Iktorivil”, “blå” eller “stavar” förekommer tillsammans med sluddrigt tal, minnesluckor, dåsighet, ostadighet eller okända tabletter kan det finnas skäl att vara uppmärksam.
Utseende och förpackning
Bensodiazepiner förekommer oftast som tabletter i läkemedelskartor eller burkar. De kan också förekomma som injektionsläkemedel inom vården, men för en anhörig är tabletter den vanligaste formen att känna till.
De kan se mycket olika ut beroende på läkemedel, styrka, tillverkare och land.
Bensodiazepiner kan förekomma som:
- vita tabletter
- blå tabletter
- små runda tabletter
- avlånga tabletter
- tabletter med skåra
- blisterkartor från apotek
- burkar eller askar med läkemedelsnamn
- lösa tabletter utan förpackning
- tabletter i påsar
- utländska läkemedelsförpackningar
- förfalskade tabletter som ser fabrikstillverkade ut
Det går inte att avgöra innehåll eller styrka genom att titta.
En tablett som ser ut som ett riktigt läkemedel kan vara äkta, utskriven till någon annan, köpt utomlands, förfalskad eller innehålla något helt annat än vad personen tror.
Det här är särskilt viktigt eftersom illegala tabletter ibland säljs som kända läkemedel. En tablett som påstås vara Xanor, Xanax, Stesolid eller liknande behöver inte innehålla rätt substans eller rätt mängd. Internetmedicin beskriver att olagliga bensodiazepiner även har visat sig kunna innehålla farliga substanser, inklusive potenta opioider som nitazener.
Ett läkemedel hemma betyder inte automatiskt missbruk. Många använder bensodiazepiner efter ordination. Men tabletter utan tydlig förklaring, läkemedel som inte tillhör personen, utländska förpackningar eller tabletter som tas tillsammans med alkohol bör tas på allvar.
Receptbelagda läkemedel och illegal användning
Bensodiazepiner har två helt olika sammanhang.
Det ena är medicinsk användning. En läkare kan skriva ut läkemedlet vid till exempel stark ångest, sömnproblem, epilepsi eller akuta tillstånd. Då finns dosering, uppföljning och en medicinsk anledning.
Det andra är felanvändning eller illegal användning. Då kan läkemedlet tas utan recept, i högre mängd än ordinerat, tillsammans med alkohol eller andra droger, eller för att dämpa oro, förstärka andra droger eller “komma ner” efter centralstimulerande substanser.
För en anhörig kan det vara svårt att skilja på detta i början. Personen kan ha fått läkemedlet utskrivet från början, men sedan börja ta mer än ordinerat. Eller använda läkemedlet på andra sätt än läkaren tänkt.
En viktig varningssignal är när användningen börjar styra vardagen. Personen blir stressad när tabletterna tar slut, vill inte prata om hur de används, blandar med alkohol eller verkar påverkad på tider då den borde fungera normalt.
Lukt
Bensodiazepiner har normalt ingen tydlig lukt som en anhörig kan känna igen.
Det går alltså inte att upptäcka bensodiazepiner på samma sätt som man ibland kan känna lukt av cannabisrök eller alkohol.
Det som oftare märks är påverkan: personen verkar trött, sluddrig, avtrubbad, ostadig, förvirrad eller ovanligt obekymrad. Ibland kan personen verka berusad utan att lukta alkohol.
Lukt är därför ett osäkert tecken. Beteende, tal, balans, minne och sammanhang är viktigare.
Intagssätt
Bensodiazepiner används medicinskt som läkemedel, oftast i tablettform. Inom vården kan vissa preparat också ges på andra sätt i särskilda situationer.
Vid felanvändning kan tabletter tas utan ordination, i större mängd än ordinerat, tillsammans med alkohol eller i kombination med andra droger.
Den här sidan beskriver inte metoder, dosering eller praktiska detaljer kring användning.
Effekter och påverkan
Bensodiazepiner är dämpande.
De kan minska ångest, oro, muskelspänning och sömnsvårigheter. Men de kan också göra personen trött, slö, avtrubbad, långsam och mindre försiktig.
Det är inte uppiggande droger. Personen går inte upp i varv på samma sätt som vid amfetamin, kokain eller 3-CMC. I stället kan personen bli segare, mer likgiltig och mindre medveten om risker.
En del blir lugna och tysta. Andra blir märkligt obekymrade, impulsiva eller omdömeslösa. Det kan se motsägelsefullt ut: läkemedlet är dämpande, men beteendet kan ändå bli riskfyllt eftersom spärrarna släpper.
Minnet kan påverkas. Personen kan få luckor i minnet, upprepa sig, glömma samtal eller inte minnas vad som hände under påverkan.
Vid högre påverkan kan personen bli kraftigt dåsig, ostadig, förvirrad eller svår att få kontakt med. Giftinformationscentralen beskriver att förgiftning med bensodiazepiner ofta förekommer och att långvarig medvetslöshet, svårigheter att hålla fri luftväg och lågt blodtryck kan förekomma, särskilt hos äldre efter stor överdos.
Risken blir större när bensodiazepiner blandas med alkohol, opioider, sömnmedel, pregabalin eller andra dämpande substanser.
Tecken på påverkan
Bensodiazepinpåverkan kan vara tydlig, men ibland förklaras bort som trötthet, stress, alkohol eller “bara medicin”.
Det är kombinationen av tecken som är viktig.
Fysiska tecken
Möjliga fysiska tecken kan vara:
- trötthet
- dåsighet
- slöhet
- långsamma reaktioner
- sluddrigt tal
- sämre balans
- ostadig gång
- fumlighet
- långsamma rörelser
- hängande ögonlock
- förvirring
- sänkt uppmärksamhet
- illamående
- kraftig sömnighet
- svårighet att hålla sig vaken vid stark påverkan
Till skillnad från opioider ger bensodiazepiner inte typiskt små pupiller på samma tydliga sätt. Om personen har små pupiller, kraftig dåsighet och långsam andning bör man särskilt tänka på opioider eller blandpåverkan.
Tal, humör och beteende
En person som är påverkad av bensodiazepiner kan prata långsammare, sluddra eller tappa tråden.
Humöret kan förändras. Personen kan verka ovanligt lugn, likgiltig, avtrubbad eller frånvarande. I andra fall kan personen bli lättirriterad, känslomässigt svajig eller göra saker som känns omdömeslösa.
Ett vanligt mönster är att personen inte själv verkar förstå hur påverkad den är.
Den kan säga “jag är inte påverkad” samtidigt som talet är sluddrigt, balansen sämre och reaktionerna långsamma.
Det kan också märkas i mobilen: konstiga meddelanden, upprepningar, missförstånd, nattliga konversationer eller sådant personen senare inte minns.
Minnesluckor
Minnesluckor är ett viktigt tecken.
Personen kan ha svårt att minnas vad den sagt, gjort eller lovat. Den kan bli förvånad över meddelanden, köp, samtal eller konflikter som skett under påverkan.
Det här kan skapa mycket oro i familjer. Personen kanske menar allvar när den säger “jag minns inte”. Det betyder inte att situationen är mindre allvarlig.
Minnesluckor tillsammans med läkemedel, alkohol eller okända tabletter bör tas på allvar.
Efteråt
Efter bensodiazepinpåverkan kan personen vara trött, seg, förvirrad eller skamsen. Ibland minns personen delar av händelsen dåligt.
Vid återkommande användning kan det också uppstå oro, sömnproblem, irritation eller kroppsligt obehag när effekten går ur. Det kan göra att personen tar mer för att slippa må dåligt.
Det är en vanlig väg in i beroende: läkemedlet används inte längre bara för ångest eller sömn, utan för att undvika abstinens eller fungera i vardagen.
Förändringar över tid
Vid återkommande felanvändning eller beroende kan omgivningen märka:
- mer trötthet och frånvaro
- sämre skol- eller arbetsnärvaro
- sämre minne
- fler missade tider
- humörsvängningar
- isolering
- hemlighetsfullhet kring läkemedel
- läkemedel som tar slut snabbare än väntat
- nya kontakter eller oklara inköp
- pengar som försvinner
- försämrad hygien eller vardagsstruktur
- konflikter hemma
- riskfyllt beteende
- blandning med alkohol eller andra droger
Ett enskilt tecken bevisar inte drogpåverkan. Men flera återkommande förändringar bör tas på allvar.
Vad kan orsaka liknande tecken?
Flera tecken som kan likna bensodiazepinpåverkan kan också bero på annat.
Trötthet, långsamhet och frånvaro kan bero på sömnbrist, depression, stress, utmattning, infektion, feber eller annan sjukdom. Sluddrigt tal och ostadighet kan bero på alkohol, neurologiska problem, lågt blodsocker eller andra läkemedel.
Ångest och panik kan också göra en person förvirrad, frånvarande eller svår att nå.
Det är därför viktigt att inte börja med anklagelser.
En möjlig början i ett icke-akut läge kan vara:
“Jag märker att du ibland verkar väldigt trött, sluddrig och frånvarande, nästan som om du vore berusad fast utan alkohollukt. Jag blir orolig och vill förstå vad som händer.”
Om det handlar om läkemedel kan man säga:
“Jag märker att tabletterna verkar ta slut snabbare än väntat och att du ibland verkar påverkad. Jag blir orolig och vill förstå hur de används.”
Det är oftast bättre att börja med vad du faktiskt har sett än att försöka pressa fram ett erkännande.
Risker och biverkningar
Bensodiazepiner kan ge biverkningar även när de används medicinskt. Risken ökar vid högre doser, längre tids användning, felanvändning eller blandning med andra substanser.
Vanliga risker och biverkningar kan vara:
- trötthet
- dåsighet
- sluddrigt tal
- sämre balans
- fall och olyckor
- sämre reaktionsförmåga
- försämrat omdöme
- minnesluckor
- förvirring
- avtrubbning
- beroende
- tolerans
- abstinens
- riskfyllt beteende
- farlig blandning med alkohol eller andra droger
1177 beskriver att vissa läkemedel, däribland bensodiazepiner, kan vara beroendeframkallande om de tas regelbundet.
Beroende och tolerans
Tolerans betyder att kroppen vänjer sig. Personen kan uppleva att samma mängd inte längre ger samma effekt.
Beroende kan innebära att personen får svårt att sluta, trots att användningen skapar problem. Det kan också innebära att personen mår dåligt när läkemedlet saknas.
Abstinens från bensodiazepiner kan vara obehaglig och ibland allvarlig. Den kan ge oro, sömnproblem, skakningar, svettningar, stark ångest och i vissa fall krampanfall. Därför ska personer som använt bensodiazepiner regelbundet inte sluta tvärt utan medicinsk rådgivning.
Det här är viktigt för anhöriga: att vara orolig är rimligt, men att kräva ett abrupt stopp kan i vissa fall vara farligt. Vården bör kopplas in vid regelbunden användning eller misstänkt beroende.
Blandning med alkohol, opioider och andra läkemedel
Blandning är en av de största riskerna.
Bensodiazepiner tillsammans med alkohol kan ge kraftigare berusning, minnesluckor, fall, olyckor, aggressiva situationer och sämre kontroll.
Bensodiazepiner tillsammans med opioider är särskilt riskfyllt. Opioider kan dämpa andningen. Bensodiazepiner kan förstärka dåsighet och medvetandepåverkan. Tillsammans kan de göra situationen farligare än varje substans för sig.
Riskabla kombinationer kan vara:
- alkohol
- opioider som tramadol, oxikodon, morfin, heroin, fentanyl, buprenorfin eller metadon
- sömnmedel
- pregabalin
- andra lugnande läkemedel
- flera olika bensodiazepiner samtidigt
- okända tabletter från illegal marknad
Vid blandning ska man vara mer försiktig med att “vänta och se”. Om personen blir svår att väcka, andas onormalt eller verkar okontaktbar ska man ringa 112.
Förfalskade och okända tabletter
En extra risk är okända tabletter.
Tabletter som säljs illegalt som Xanor, Xanax, Stesolid eller andra bensodiazepiner kan innehålla fel mängd, annan bensodiazepin, nya oreglerade substanser eller helt andra farliga ämnen.
Internetmedicin beskriver att nya bensodiazepiner förekommer i Europa och att olagliga bensodiazepiner har hittats med farliga substanser, inklusive potenta opioider.
Det gör att en person kan tro att den tar “en benzo”, men i praktiken få i sig något starkare, längre verkande eller farligare.
När bör man söka akut hjälp?
Ring 112 direkt om personen verkar allvarligt påverkad eller om du misstänker överdosering, blandning av substanser eller akut psykisk kris.
Sök akut hjälp om personen:
- är medvetslös eller mycket svår att väcka
- andas långsamt, ytligt eller onormalt
- verkar okontaktbar
- är kraftigt förvirrad
- har tagit okänd mängd tabletter
- har blandat bensodiazepiner med alkohol
- har blandat bensodiazepiner med opioider
- har tagit okända tabletter från illegal marknad
- har fallit och slagit i huvudet
- kräks och samtidigt är mycket slö
- har kramper
- uttrycker självmordstankar
- försämras snabbt
- inte går att hålla vaken
Vid bensodiazepiner är blandning med alkohol, opioider, sömnmedel eller andra dämpande substanser särskilt viktigt att ta på allvar.
Vänta inte på att personen ska “sova av sig” om andning, medvetande eller kontaktbarhet är påverkad.
Vanliga frågor om bensodiazepiner
Är bensodiazepiner narkotikaklassade?
Ja, vanliga bensodiazepiner i Sverige är receptbelagda och narkotikaklassade läkemedel. De ska bara användas av den person som fått dem utskrivna av läkare. Läkemedelsverket hänvisar till Läkemedelsfakta för information om narkotiska läkemedel och substanser.
Är bensodiazepiner uppiggande eller lugnande?
Bensodiazepiner är lugnande och dämpande. Personen kan bli trött, seg, sluddrig, avtrubbad, ostadig eller få sämre minne.
De är inte centralstimulerande droger.
Hur märker man om någon är påverkad av bensodiazepiner?
Vanliga tecken kan vara sluddrigt tal, trötthet, långsamma reaktioner, sämre balans, fumlighet, förvirring, minnesluckor och att personen verkar berusad utan alkohollukt.
Vid stark påverkan kan personen bli svår att väcka.
Är Xanor och Xanax samma sak?
Xanor är ett läkemedelsnamn som används i Sverige för alprazolam. Xanax är ett internationellt välkänt läkemedelsnamn för alprazolam.
I vardagligt tal används namnen ibland blandat, särskilt i drogrelaterade sammanhang.
Är Sobril en bensodiazepin?
Ja. Sobril innehåller oxazepam, som är en bensodiazepin.
Är Stesolid en bensodiazepin?
Ja. Stesolid innehåller diazepam, som är en bensodiazepin.
Kan man bli beroende av bensodiazepiner?
Ja. Bensodiazepiner kan ge beroende, särskilt vid regelbunden användning, längre tids användning eller felanvändning. 1177 listar bensodiazepiner som exempel på läkemedel som kan ge beroende.
Är det farligt att blanda bensodiazepiner med alkohol?
Ja. Kombinationen kan vara farlig. Alkohol och bensodiazepiner förstärker varandras dämpande effekter. Det kan leda till kraftig berusning, minnesluckor, olyckor, dåligt omdöme och i allvarliga fall medvetandepåverkan.
Är bensodiazepiner farliga tillsammans med opioider?
Ja. Det är en särskilt riskfylld kombination. Opioider kan påverka andningen och bensodiazepiner kan förstärka dåsighet och medvetandepåverkan. Om personen är svår att väcka eller andas onormalt ska man ringa 112.
Hur länge syns bensodiazepiner i drogtest?
Det beror på vilken bensodiazepin det gäller, mängd, användningsfrekvens, kroppens omsättning och testtyp. Vissa preparat kan finnas kvar längre än andra.
Vid medicinska, arbetsrättsliga eller rättsliga frågor bör man utgå från professionell provtagning och analys. Den här texten ger inte råd om hur man undviker upptäckt.
Hit kan du vända dig för stöd och rådgivning
Om du är orolig för dig själv, ett barn, en ungdom, en elev eller någon annan i din närhet finns det hjälp att få.
Vid akut fara eller misstänkt allvarlig påverkan ska du ringa 112.
Du kan också kontakta:
- Giftinformationscentralen: 010-456 67 00
- Droghjälpen: droghjalpen.se / 020-91 91 91
- 1177 Vårdguiden: 1177.se eller telefonnummer 1177
- Polisen vid misstanke om narkotikabrott: 114 14
- Vid pågående akut situation: 112
Om personen är svår att väcka, andas onormalt, verkar okontaktbar eller kan ha blandat bensodiazepiner med alkohol, opioider, sömnmedel eller andra droger ska du alltid ringa 112.
Om informationen på denna sida
Innehållet på denna webbplats är avsett som allmän vägledning och information i upplysande syfte. Texten ersätter inte professionell medicinsk bedömning, individuell juridisk rådgivning eller akut vård.
Vid misstanke om akut fara, förgiftning eller överdosering – kontakta alltid akutsjukvården omedelbart via nödnumret 112.
Externa länkar för vidare läsning
Giftinformationscentralen – Bensodiazepiner
Läkemedelsverket – Narkotika och narkotikaklassade läkemedel
Läkemedelsverket – Sök läkemedelsfakta
Läkemedelsboken – Lugnande medel
Internetmedicin – Intoxikation och substansbruk: Bensodiazepiner