Nämndeman – Vanligt folk med makt att döma
|

Nämndeman – Vanligt folk med makt att döma

Granskad: Juni 2026

I amerikanska rättegångsfilmer ser vi ofta en jury på tolv personer som sitter tysta vid sidan av och enbart beslutar om skuldfrågan. I Sverige har vi ett helt annat system. Här sitter representanter från ”vanligt folk” framme på podiet, axel mot axel med den utbildade domaren.

Dessa personer kallas för nämndemän. En nämndeman är en så kallad lekmannadomare – det betyder att de är med och fattar beslut i domstolen trots att de inte har någon juridisk utbildning. Tanken bakom systemet är att domstolen inte bara ska utgöras av stela paragrafer och dammiga lagböcker, utan också präglas av livserfarenhet, folklig förankring och ”sunt förnuft”.

Men hur mycket makt har de egentligen? Får de verkligen köra över domaren? Här reder vi ut hur systemet fungerar och hur du själv skulle kunna bli en av dem.

En person = En röst (Maktbalansen)

Detta är det viktigaste att förstå kring det svenska systemet: En nämndeman har exakt samma röstvärde som den juridiskt utbildade domaren (rättens ordförande) när det gäller att avgöra både skuld och straff.

  • I tingsrätten vid vanliga brottmål sitter det 1 juristdomare och 3 nämndemän.
  • Om de tre nämndemännen anser att den åtalade ska frikännas, men juristdomaren anser att personen ska fällas, då vinner majoriteten – personen frias. Det är alltså fullt möjligt för nämndemännen att helt köra över en yrkesdomare.

Undantaget: I rent ekonomiska tvistemål mellan företag, eller vissa typer av miljömål, sitter det i regel bara utbildade jurister och inga nämndemän.

Hur utses de? (Det politiska systemet)

Nämndemännen utses för en mandatperiod på fyra år i taget. Systemet är tätt kopplat till politiken:

  • Nämndemän väljs av kommunfullmäktige (för tingsrätten) och av regionfullmäktige (för hovrätten).
  • De nomineras av de politiska partierna. Det innebär att en överväldigande majoritet av Sveriges nämndemän är medlemmar i ett politiskt parti (S, M, SD, C, etc.).

Men är de politiska inne i rättssalen?

Nej, absolut inte. När en nämndeman kliver över tröskeln till domstolen ska partipolitiken lämnas utanför dörren. Alla nämndemän svär en domared för att lova att de ska döma opartiskt och uteslutande efter lag och framlagd bevisning. Om det bevisas att en nämndeman låter ideologiska åsikter styra domslutet, kan denne omedelbart skiljas från sitt uppdrag.

Jurist vs Nämndeman – Vad är skillnaden?

Även om rösterna väger lika tungt i slutändan, har ordföranden och nämndemännen helt olika roller under själva rättegången.

RollJuristdomaren (Ordföranden)Nämndemannen
Utbildning5 års juristprogram + flera års domarutbildning.Ingen juridisk utbildning krävs (livserfarenhet är meriten).
I rättssalenLeder rättegången, fördelar ordet och avbryter vid brott mot reglerna.Lyssnar aktivt och får (vid behov) ställa kompletterande frågor.
I överläggningenFörklarar exakt vad lagen och praxis säger och leder diskussionen.Bedömer bevisvärdet (till exempel: kändes vittnet trovärdigt?) och diskuterar straffet.
Makt1 röst (vid jämnt antal röster har dock ordföranden ofta utslagsröst).1 röst per nämndeman.

Stor FAQ – Vanliga frågor om nämndemän

Krävs det att jag kan hela lagboken?

Nej. Det är juristdomarens uppgift att förklara lagen för nämndemännen under överläggningen (till exempel: ”För att döma för grov misshandel kräver lagen att våldet ska ha varit livsfarligt eller visat synnerlig hänsynslöshet”). Nämndemännens jobb är sedan att värdera bevisen och svara på om åklagaren verkligen har bevisat att de kraven är uppfyllda.

Kan nämndemännen döma fel för att de inte kan juridik?

Det är detta som är den största källan till kritik mot systemet. Kritiker pekar ibland på domar (så kallade ”nämndemannadomar”) där nämndemän har röstat ner domaren och friat någon på grunder som anses ologiska. I de fallen skriver juristdomaren ofta in sig som skiljaktig i domen (vilket underlättar ett överklagande för åklagaren).

Får man betalt?

Att vara nämndeman är inte en anställning, det är ett förtroendeuppdrag.

  • Du får ett dagarvode (ca 500–1000 kr per tjänstgöringsdag).
  • Du får full ersättning för förlorad arbetsinkomst (den lön du missar från ditt vanliga jobb den dagen).
  • En normal nämndeman tjänstgör ungefär 10 till 20 dagar per år.

Vem kan bli nämndeman?

Vill du vara med och döma? Kraven för att bli vald är grundläggande:

  • Vara svensk medborgare.
  • Vara över 18 år.
  • Vara folkbokförd i den aktuella kommunen.
  • Du får inte vara försatt i konkurs.
  • Förbud: För att undvika misstankar om jäv får du inte vara anställd inom rättsväsendet (du får alltså inte arbeta som polis, åklagare, advokat eller vara anställd på en domstol).
  • Slutligen genomförs alltid en registerkontroll för att säkerställa att du är laglydig.

Är det ett farligt uppdrag?

Hot mot nämndemän förekommer tyvärr, men är mycket ovanligt. Sveriges domstolar är rigida arbetsplatser med hög säkerhet (larmbågar och vakter). Som nämndeman i känsliga mål, eller mål som rör organiserad brottslighet, sekretessbeläggs dessutom dina kontaktuppgifter.

Sammanfattning

Nämndemannasystemet är en gammal tradition och Sveriges sätt att garantera folklig insyn och demokratisk makt i rättssalen. Det är ett viktigt uppdrag som kräver förmåga att lyssna objektivt, samarbeta med andra och lägga sina egna fördomar åt sidan. Tycker du att det låter intressant? Kontakta de lokala politiska partierna i din kommun – de söker ständigt efter kloka kandidater.

👉 Vad är jäv? – När domaren inte får döma
👉 Vad gör en domare och hur blir man det? – Från jurist till rättssalens ordförande
👉 Hur går en rättegång till? – Steg för steg i tingsrätten

Liknande Artiklar