DNA Släktforskning vid brott – ny lag 2025
Uppdaterad: 10 December 2025.
Från och med den 1 juli 2025 får svensk polis ett nytt, kraftfullt verktyg: DNA-baserad släktforskning.
Denna metod har länge varit kontroversiell, men den har potential att lösa de allra svåraste och äldsta brottsfallen. Tekniken innebär att polisen kan söka efter släktingar till en okänd gärningsperson genom att jämföra DNA-spår från brottsplatsen med kommersiella släktforskningsdatabaser (till exempel de du själv kan använda).
Här går vi igenom vad den nya lagen innebär, hur metoden fungerar och varför den är så viktig.
Vad är DNA-släktforskning?
DNA-släktforskning i brottsutredningar, även kallad IGG (Investigative Genetic Genealogy), handlar om att hitta en genetisk koppling till en brottsplats.
När ett DNA-spår från brottsplatsen inte matchar någon i polisens officiella register, kan utredningen fastna. Med den nya metoden kan polisen istället leta i stora, privata DNA-databaser (där användare har samtyckt till forskning) för att hitta:
- En släkting (t.ex. en kusin eller en tremänning) till den okända gärningspersonen.
- Ju närmare släktskap, desto starkare matchning.
När en matchning hittas, sköts resten av utredningen manuellt av polisen och specialiserade släktforskare. De kartlägger släktträdet för att ringa in en eller ett fåtal misstänkta som kan stämma överens med övrig bevisning i fallet.
Den nya lagen och dess begränsningar
Den nya lagstiftningen som träder i kraft den 1 juli 2025 är mycket strikt för att skydda din integritet. Metoden får bara användas som en sista utväg i mycket allvarliga fall.
| Krav för att använda DNA-släktforskning |
| Endast grova brott: Metoden får endast användas vid utredningar av särskilt allvarliga brott, som mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. |
| Sista utvägen: Andra utredningsåtgärder måste vara uttömda. Polisen får inte använda metoden om traditionellt polisarbete räcker. |
| Dubbelt tillstånd: Användningen kräver godkännande från både en åklagare och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). |
| Samtycke krävs: Polisen får endast söka i kommersiella databaser där användarna aktivt har samtyckt till att deras DNA får användas i brottsutredningar (till exempel databaser som GEDmatch och FamilyTreeDNA). |
Ett fall i Sverige som löstes med metoden
DNA-släktforskning är inte bara teori – det har redan visat sig vara avgörande i Sverige.
Ett av de mest uppmärksammade fallen var det olösta dubbelmordet på 8-årige Mohammed och 56-årige läraren Anna-Lena år 2004. Trots över 7 000 förhör och 5 000 DNA-provtagningar stod utredningen stilla i 16 år.
År 2020 använde polisen DNA-släktforskning för första gången. Med hjälp av släktforskaren Peter Sjölund kunde man ringa in gärningsmannen Daniel Nyqvist, som senare dömdes. Tack vare att en släkting till mördaren fanns i en kommersiell databas kunde polisen börja kartlägga familjeträdet och lösa det brutala fallet.
Huvudsyftet med lagen är just detta: att ge offren för de allvarligaste brotten rättvisa när alla andra vägar är stängda.
👉 [Läs mer om hur DNA-analys fungerar i brottsutredningar]
Integritetsaspekter och utmaningar
Metoden är juridisk känslig eftersom den involverar oskyldiga personers genetiska information (deras släktingar). Därför är lagkraven kring tillstånd och begränsning så viktiga.
- Skyddet: Endast brottsplatsens DNA-profil skickas in, och den matchas mot en databas där individer har gett sitt uttryckliga samtycke. Polisen får alltså inte söka i databaser som inte har gett detta samtycke.
- Målet: Målet är inte att registrera släktingarna, utan att använda dem som en ledtråd för att identifiera den okända gärningspersonen.
Sammanfattning
Den nya lagen om DNA-släktforskning vid brottsutredningar markerar ett skifte i svensk brottsbekämpning. Genom att tillåta sökning i kommersiella genetiska databaser får polisen ett kraftfullt verktyg för att lösa ”kalla fall” (cold cases) av grova brott.
Det handlar om att balansera den personliga integriteten med samhällets behov av att lagföra de allvarligaste brottslingarna.
Vanliga frågor om DNA-släktforskning
Påverkas jag som gjort ett DNA-test för släktforskning?
Bara om du har gjort testet hos en leverantör och aktivt gått med på (samtyckt till) att ditt DNA får användas för brottsutredningar i databaser som t.ex. GEDmatch eller FamilyTreeDNA.
Hur nära måste släktskapet vara?
Ofta räcker det med en matchning till en tremänning eller en syssling för att en erfaren släktforskare ska kunna börja kartlägga familjeträdet och ringa in den misstänkte.
Får polisen söka i vilket register som helst?
Nej. Polisen får endast använda databaser där leverantören och användarna har gett sitt uttryckliga samtycke för ändamålet.
