Vad är ett prejudikat? – Domen som styr alla andra

I svensk lagbok står det vad som är olagligt. Men lagen kan omöjligt beskriva varenda tänkbar situation som kan uppstå i verkligheten. Vad räknas egentligen som ”grov” stöld? Exakt var går gränsen för nödvärn? Och hur ska man döma när ny teknik, som AI eller kryptovalutor, används vid brott?

Det är här prejudikat kommer in. Det är domar som fungerar som ett facit för framtiden. Här reder vi ut hur systemet fungerar och varför vissa domar väger tyngre än andra.

Vad betyder ordet prejudikat?

Ordet kommer från latinet (prae = före, judicare = döma) och betyder ungefär ”föregående avgörande”. En prejudicerande dom är ett avgörande från högsta instans (Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen) som ska vägleda tingsrätter och hovrätter i hur de ska döma i liknande fall.

Man kan säga att prejudikatet fyller ut luckorna i lagen.

Måste andra domstolar följa dem?

Här skiljer sig Sverige från länder som USA och Storbritannien.

• Formellt: Nej. I Sverige finns ingen lag som säger att en tingsrätt måste döma exakt som Högsta domstolen.
• I praktiken: Ja. Om en tingsrätt dömer tvärtemot ett prejudikat kommer domen med största sannolikhet att överklagas och ändras av hovrätten. Därför följer domstolarna slaviskt prejudikaten för att upprätthålla rättssäkerheten.

Detta system kallas för att prejudikaten är en rättskälla.

Så skapas ett prejudikat (Nålsögat)

Det är inte vilken dom som helst som blir ett prejudikat. För att Högsta domstolen (HD) ska ta upp ett fall krävs prövningstillstånd. Många tror att HD tar upp fall för att ”skipa rättvisa” i det enskilda fallet, men så är det inte. HD:s huvuduppgift är att skapa prejudikat.

HD tar i princip bara upp ett mål om:

1. Lagen är otydlig och det behövs vägledning (prejudikatsintresse).
2. Hovrätterna har dömt olika i liknande fall och man behöver ”sätta ner foten”.

Om HD säger nej till att pröva ditt fall (vilket de gör i ca 97% av fallen) betyder det att hovrättens dom står fast, men hovrättens dom blir inget prejudikat.

Vilka domstolar skapar prejudikat?

Det beror på vilken typ av mål det gäller:

• Högsta domstolen (HD): Prejudikat inom civilrätt (tvister) och straffrätt (brott).
• Högsta förvaltningsdomstolen (HFD): Prejudikat inom mål mot myndigheter (skatt, sjukpenning, körkort).
• Arbetsdomstolen (AD): Prejudikat inom arbetsrätt.
• Migationsöverdomstolen: Prejudikat i asyl- och utvisningsärenden.

Ett exempel: ”Stöld eller snatteri?”

Lagen säger att stöld är brottsligt. Men var går gränsen mellan ”ringa stöld” (snatteri) och ”stöld av normalgraden”? Det står ingen exakt summa i lagboken. Därför har Högsta domstolen i en serie prejudicerande domar fastställt en beloppsgräns.

• Tidigare gick gränsen vid 800 kr.
• Genom nya prejudikat (i takt med inflationen) höjdes den till 1000 kr, och senare 1250 kr. Alla butikskontrollanter, poliser och domare följer nu HD:s gräns på 1250 kr. Utan prejudikatet hade en domstol i Malmö kanske satt gränsen vid 500 kr och en i Kiruna vid 2000 kr – vilket hade varit orättvist.

Kan ett prejudikat ändras?

Ja, samhället förändras. Det som ansågs vara rätt praxis på 1980-talet kanske inte fungerar idag. Högsta domstolen kan ändra ett gammalt prejudikat genom att döma på ett nytt sätt i ett nytt fall. Ofta samlas då alla HD:s 16 domare (detta kallas att döma i plenum) för att markera att ”nu ändrar vi praxis”.

Sammanfattning

Ett prejudikat är en vägledande dom från högsta instans som säkerställer att lagen tolkas lika för alla i hela Sverige. Det är genom dessa domar som lagen hålls levande och anpassas till verkligheten utan att riksdagen behöver skriva om lagboken varje vecka.