Svenska fängelser och säkerhetsklasser

Granskad: Maj 2026

När domen har fallit och det är dags att sitta inne, tror många att alla automatiskt hamnar i en mörk cell med galler och höga stenmurar. Men verkligheten inom svensk kriminalvård är betydligt mer nyanserad än så.

Sverige använder sig av ett system med tre säkerhetsklasser. Syftet är en balansgång: ingen ska behöva sitta inlåst under strängare former än vad som är absolut nödvändigt, samtidigt som samhället effektivt måste skyddas mot rymningar. Oavsett om man kallar det för anstalt, fängelse eller ”kåken”, så är det säkerhetsklassen som avgör hur vardagen faktiskt ser ut för den intagne.

Här reder vi ut skillnaden mellan klass 1, 2 och 3, och hur Kriminalvården bestämmer vem som hamnar var.

Klass 1: Den högsta säkerheten (Kumla, Hall m.fl.)

Detta är vad de flesta tänker på när de hör ordet fängelse. Klass 1-anstalter (ofta kallade ”ettor”) är extremt slutna anstalter som är utrustade för att hantera landets mest riskfyllda intagna. Här placeras personer som har dömts för mycket grova brott, eller där det finns en påtaglig risk för rymning eller väpnad fritagning.

• Säkerhet: Mycket hög. Anstalterna har ett omfattande perimeterskydd (höga murar och dubbla staket), avancerad kamerabevakning och tunga larmbågar.
• Specialavdelningar: Vissa klass 1-anstalter, som Kumla, Hall och Saltvik, har så kallade säkerhetsavdelningar (som tidigare kallades Fenix). Här placeras de allra farligaste intagna och hålls isolerade från övriga fångar.
• Kontroll: De intagna är ständigt övervakade av personal och har mycket begränsad rörelsefrihet inom anstaltsområdet.

Klass 2: Sluten anstalt med fokus på återanpassning

Detta är den vanligaste typen av fängelse i Sverige. En anstalt i klass 2 är fortfarande helt sluten (du kan inte lämna området), men de fysiska säkerhetsarrangemangen är inte fullt lika extrema som på en klass 1-anstalt.

• Säkerhet: Här finns fortfarande murar, staket och låsta dörrar, men kontrollen är anpassad efter en lägre och mer normal risknivå.
• Verksamhet: Fokus ligger stenhårt på rehabilitering. De intagna deltar i behandling (exempelvis för missbruk), studier eller arbete i anstaltens verkstäder. Hit kommer många som har dömts till medellånga straff.
• Atmosfär: Även om man är frihetsberövad, finns det ofta mer utrymme för gemensamma aktiviteter och interaktion med andra intagna jämfört med säkerhetsklass 1.

Klass 3: Öppen anstalt (Frihet under ansvar)

Klass 3-anstalter (även kallade öppna anstalter) saknar ofta direkta rymningshinder som höga murar eller taggtrådsstängsel. Här bygger säkerheten istället på strikta rutiner, personalens ständiga närvaro och tekniska hjälpmedel som fotboja med GPS.

• Säkerhet: Låg. Det finns i regel inga fysiska hinder som stoppar någon från att promenera därifrån. Men att lämna området olovligen (att ”vika”) räknas som rymning och leder omedelbart till att man flyttas till en sluten och hårdare anstalt.
• Målgrupp: Här placeras personer som dömts till kortare straff för mindre allvarliga brott (exempelvis grovt rattfylleri eller ekobrott). Hit kommer också intagna som har avtjänat en lång tid på slutna anstalter och nu ska fasas ut i samhället igen.
• Eget ansvar: De intagna sköter ofta sin egen matlagning och tvätt, och de arbetar hela dagarna i anstaltens jordbruk, skogsbruk eller verkstad.

Klass	Typ	Säkerhet	Exempel på anstalt
Klass 1	Sluten	Mycket hög. Klarar fritagningsförsök.	Kumla, Hall, Saltvik
Klass 2	Sluten	Hög/Normal. Murar och staket finns.	Österåker, Beateberg
Klass 3	Öppen	Låg. Inga murar. Bygger på eget ansvar.	Svartsjö, Asptuna

Hur bestäms placeringen? (Riksmottagningen)

Vem är det då som bestämmer om du hamnar bakom Kumlas murar eller på en öppen bondgård? Det görs genom en extremt noggrann riskanalys.

För personer som dömts till fängelse i fyra år eller mer, startar verkställigheten oftast på Riksmottagningen (som ligger inne på anstalten Kumla). Där får den intagne stanna i några veckor för en grundlig utredning. Kriminalvården bedömer då:

1. Risken för rymning eller fritagning.
2. Risken för att personen återfaller i brott eller fortsätter begå brott inifrån anstalten.
3. Behovet av skydd (exempelvis om personen är en gängavhoppare eller har begått brott som ger låg status i fängelset).

Utifrån denna utredning placeras personen på ”rätt” anstalt. Den grundläggande juridiska principen är att ingen ska sitta säkrare inlåst än vad som faktiskt krävs.

Kan man byta säkerhetsklass?

Ja, det sker hela tiden. Hela tanken med svensk kriminalvård bygger på en princip om progression. Det innebär att man genom att sköta sig ska kunna arbeta sig ”neråt” i säkerhetssystemet.

En person som dömts till livstids fängelse kanske börjar sina första år på en klass 1-anstalt. Efter många år av skötsamhet, behandling och permissioner utan anmärkning, kan hen flyttas till en klass 2, och slutligen till en klass 3 inför en eventuell villkorlig frigivning.

Men det fungerar också åt andra hållet: Om du missköter dig, vägrar lämna urinprov eller slåss på en öppen anstalt, flyttas du med vändande post upp till en stängd klass 2 eller 1.

👉 Var hamnar jag? – Så fungerar placering på anstalt

👉 Skillnaden mellan öppen och sluten anstalt

👉 Återgång till samhället – Så fungerar utslussning efter fängelse