Polisens befogenheter

Polisens befogenheter – vad får polisen egentligen göra?

Polisen har en viktig roll i samhället – att upprätthålla lag och ordning, förebygga brott och skydda allmänheten. För att kunna utföra sitt uppdrag har polisen särskilda befogenheter, det vill säga rättigheter att göra sådant som vanliga medborgare inte får göra. Men vad innebär det i praktiken? Här går vi igenom vad polisen får göra, när de får göra det och vilka regler som styr deras arbete.

Vad menas med polisens befogenheter?

Polisens befogenheter innebär de lagliga möjligheter som polisen har att ingripa i olika situationer. Dessa befogenheter styrs främst av polislagen, rättegångsbalken och andra speciallagar. För att polisen ska få använda sina befogenheter krävs det oftast att vissa villkor är uppfyllda, till exempel att ett brott har begåtts eller att det finns en akut fara.

Exempel på polisens vanligaste befogenheter

Här är några av de vanligaste åtgärder som polisen får vidta och vad som krävs för att de ska vara tillåtna:

1. Kroppsvisitation

Polisen får kroppsvisitera en person om det finns anledning att tro att personen bär på vapen, narkotika eller andra farliga föremål. Det kan också göras för att kontrollera identitet eller för att säkra bevis vid ett brott.

• Exempel: Vid en misstänkt narkotikabrottslighet kan polisen visitera en person för att leta efter droger.

2. Husrannsakan

En husrannsakan innebär att polisen går in i någons bostad eller lokal för att leta efter bevis eller personer. Det krävs i regel beslut från åklagare eller domstol, men i akuta fall kan polisen fatta beslutet själv.

• Exempel: Om polisen misstänker att stulen egendom finns i ett hem kan de genomföra en husrannsakan där.

3. Frihetsberövande – när får polisen gripa någon?

Polisen får gripa en person som är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse. Det måste finnas skäl att tro att personen annars skulle försvinna, förstöra bevis eller fortsätta begå brott.

• Gripande: Polisen får gripa en misstänkt utan domstolsbeslut, men åklagare måste kontaktas inom kort tid.
• Omhändertagande: Polisen får också omhänderta personer som är berusade, stör ordningen eller riskerar att skada sig själva eller andra.

4. Användning av våld

Polisen får använda våld i sitt arbete, men bara om det är nödvändigt och proportionerligt. Det innebär att våld bara får användas om det inte finns något annat sätt att lösa situationen, och att det måste stå i rimlig proportion till syftet.

• Exempel: Om en person vägrar följa med frivilligt till polisstationen kan polisen använda ett visst mått av fysiskt våld för att genomföra gripandet.

5. Kontroll av identitet

Polisen har rätt att kontrollera en persons identitet i vissa fall, till exempel om personen är misstänkt för brott eller om det krävs för att förebygga brott eller upprätthålla ordningen.

• Exempel: Vid en demonstration kan polisen kontrollera deltagarnas identitet för att förebygga ordningsstörningar.

Vad är proportionalitetsprincipen?

En viktig grundregel för polisens arbete är proportionalitetsprincipen. Det betyder att polisen bara får använda åtgärder som står i rimlig proportion till syftet. Om det finns flera sätt att lösa en situation, ska det minst ingripande väljas.

• Polisen får till exempel inte använda pepparsprej om det skulle räcka med att tala lugnt med en person.

Vad händer om polisen går över sina befogenheter?

Om en polis går utanför sina lagliga befogenheter kan det leda till allvarliga konsekvenser. Det kan handla om tjänstefel, vilket är ett brott. Den som blivit felaktigt behandlad av polisen kan anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO) eller Polismyndighetens internutredning.

Skillnaden mellan polis och ordningsvakt

Det är viktigt att skilja på vad polisen får göra och vad till exempel en ordningsvakt får göra. En ordningsvakt har begränsade befogenheter och arbetar ofta på uppdrag av polisen, till exempel i tunnelbanan eller på evenemang. Polisen har dock det yttersta ansvaret och betydligt större befogenheter.

Vanliga frågor om polisens befogenheter

Får polisen ta min mobiltelefon?

Ja, om du är misstänkt för brott och mobilen kan innehålla bevis får polisen ta den i beslag. Ibland krävs beslut av åklagare eller domstol.

Får polisen gå in i mitt hem utan tillstånd?

Som huvudregel krävs ett beslut från domstol, men vid så kallat fara i dröjsmål – alltså om det är bråttom – får polisen själva fatta beslut om husrannsakan.

Får jag filma polisen?

Ja, det är tillåtet att filma poliser i tjänst så länge du inte stör deras arbete eller bryter mot andra lagar, som till exempel ofredande eller brott mot lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

Sammanfattning

Polisen har särskilda befogenheter för att kunna skydda samhället och bekämpa brott, men dessa befogenheter är inte obegränsade. De styrs av lagar och måste alltid användas med respekt för individens rättigheter. Genom att känna till vad polisen får och inte får göra kan du bättre förstå dina egna rättigheter – och skyldigheter – i kontakt med polisen.

Läs mer om dina rättigheter som misstänkt här.
Läs mer om hur en husrannsakan går till här.