Ökad övervakning och utökade befogenheter
Under de senaste åren har flera nya lagar införts i Sverige för att stärka polisens verktyg i kampen mot organiserad brottslighet. Dessa lagar ger ökade befogenheter till polis och rättsväsende, men påverkar även vanliga medborgares fri- och rättigheter.
Nedan följer en genomgång av några av de mest centrala lagändringarna, deras syfte och hur de kan påverka samhället.
Preventiva vistelseförbud
Den 1 februari 2024 trädde lagen om preventiva vistelseförbud i kraft. Den innebär att en person kan förbjudas att vistas inom ett visst område, utan att vara dömd eller ens misstänkt för brott.
Vistelseförbud kan införas om en person bedöms främja brottslighet som påverkar tryggheten i samhället. Det kan gälla områden som:
- Stadsdelar och torg
- Skolgårdar, förskolor och fritidshem
- Kollektivtrafik och andra offentliga platser
Vistelseförbudet kan påverka personers möjlighet att röra sig fritt, även om de inte själva har begått något brott. Den som omfattas av ett vistelseförbud kan dock begära en överprövning i domstol.
Läs mer: Vad innebär vistelseförbud?
Säkerhetszoner och kroppsvisitation utan brottsmisstanke
Den 25 april 2024 infördes möjligheten att inrätta säkerhetszoner, där polisen får genomföra kroppsvisitationer på personer inom zonen utan konkret brottsmisstanke.
Så fungerar säkerhetszoner:
- Polisen kan visitera alla inom zonen, oavsett om de är misstänkta för brott eller inte.
- Området avgränsas under en begränsad period, men kan förlängas vid behov.
- Polisen måste informera allmänheten om var zonerna finns, vilket görs via polisens webbplats.
Detta innebär att även vanliga medborgare kan bli föremål för kroppsvisitationer, en åtgärd som normalt kräver en konkret brottsmisstanke.
Läs mer: [Vad är säkerhetszoner?]
Hemliga tvångsmedel i preventivt syfte
Den 1 september 2024 fick polisen ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, även utan att en brottsmisstanke föreligger.
Dessa tvångsmedel omfattar:
- Hemlig avlyssning – Polisen kan avlyssna telefonsamtal och digital kommunikation.
- Hemlig kameraövervakning – Kameraövervakning kan installeras utan att den övervakade får veta om det.
Detta kan användas även om personen inte är misstänkt för brott, men om polisen tror att hen har kopplingar till någon som kan vara misstänkt.
Syftet med lagen är att förhindra grov kriminalitet, men den innebär också ökad övervakning av privatpersoner.
Läs mer: [Vad är hemliga tvångsmedel?]
Självständigt förverkande – Förlust av egendom utan brottsmisstanke
Från den 8 november 2024 kan polisen beslagta egendom genom självständigt förverkande, utan att personen behöver vara dömd eller ens misstänkt för brott.
För att egendom ska kunna förverkas behöver åklagaren visa att ägandet inte står i proportion till personens inkomst eller ekonomiska situation.
Konsekvenser av lagen:
- Polisen behöver inte längre bevisa att egendomen är kopplad till brott.
- Värdefulla föremål kan beslagtas om de anses ekonomiskt oförklarliga.
- Personer som lagligt äger dyra föremål kan behöva bevisa hur de har förvärvat dem.
Syftet är att komma åt kriminellas tillgångar, men lagen kan även innebära rättsosäkerhet för privatpersoner.
Läs mer: [Vad är självständigt förverkande?]
Anonyma vittnen – förändrad vittneshantering i domstol
Vid årsskiftet 2025 trädde en ny lag i kraft som gör det möjligt för vittnen att vittna utan att deras identitet avslöjas.
Så fungerar lagen:
- Det är åklagaren som ansöker om anonymitet för vittnet.
- Domstolen beslutar om vittnet får vittna anonymt eller inte.
- Anonyma vittnesmål får endast användas i mål där minimistraffet är två år eller mer.
Lagen är ett försök att skydda vittnen i mål med koppling till organiserad brottslighet, men det finns även kritik. Anonyma vittnesmål kan ha lägre bevisvärde, vilket kan påverka rättegångens utgång.
Läs mer: [Vad innebär anonyma vittnen?]
Hur påverkar dessa lagar samhället?
De nya lagarna syftar till att bekämpa grov kriminalitet och stärka rättsväsendets möjligheter att ingripa tidigt. Samtidigt innebär de utökade befogenheter för polis och myndigheter, vilket påverkar även personer som inte är misstänkta för brott.
Dessa förändringar markerar en av de största utökningarna av polisens befogenheter på lång tid. Frågan är hur väl lagarna balanserar mellan att bekämpa brottslighet och att upprätthålla rättssäkerhet och individens friheter.
