Kan man dömas utan rättegång?

Kan man dömas utan rättegång?

En vanlig fråga många ställer sig är: kan man bli dömd för ett brott utan att ha varit med på en rättegång? Svaret är både ja och nej, beroende på vad som menas. I Sverige gäller som huvudregel att ingen ska dömas utan en rättvis prövning, men det finns undantag där domstolen kan avgöra ett mål utan att hålla en vanlig rättegång. Här går vi igenom när det kan ske och hur det fungerar.

Grundprincipen: Alla har rätt till en rättegång

I Sverige och enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en rättvis rättegång. Det innebär bland annat att:

• Man ska få veta vad man är anklagad för.
• Man ska få möjlighet att försvara sig.
• Man ska få sin sak prövad av en oberoende domstol.

Huvudregeln är alltså att ingen ska dömas utan att ha fått möjlighet att delta i en rättegång och framföra sin syn på saken.

Undantag: När kan man dömas utan att vara med?

Det finns situationer där en person kan dömas utan att själv vara närvarande vid rättegången, eller där domstolen avgör ett mål utan en traditionell huvudförhandling (det vill säga en muntlig rättegång).

1. Tredskodom i tvistemål

Vid tvister mellan privatpersoner eller företag, till exempel om pengar eller avtal, kan en så kallad tredskodom meddelas om en part inte dyker upp till rättegången eller inte svarar på en stämning. Då kan domstolen döma till motpartens fördel utan att hålla en fullständig rättegång.

En tredskodom kan dock oftast överklagas genom att man ansöker om återvinning, vilket innebär att målet tas upp på nytt och båda parter får säga sin mening.

2. Strafföreläggande vid mindre brott

Vid mindre allvarliga brott, som snatteri eller trafikförseelser, kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande. Det är ett förslag på straff som den misstänkte kan godkänna utan att det blir någon rättegång. Om personen skriver under föreläggandet, ses det som en dom och registreras i belastningsregistret.

Om man inte accepterar strafföreläggandet, går ärendet vidare till vanlig rättegång i domstol.

3. Dom i den tilltalades utevaro

I brottmål kan en rättegång ibland hållas även om den tilltalade (den som är åtalad) inte kommer till förhandlingen. Detta kallas att hålla rättegång i utevaro. Det får bara ske under vissa förutsättningar, till exempel om:

• Brottet inte är alltför allvarligt.
• Domstolen anser att det går att avgöra målet rättvist ändå.
• Personen har blivit korrekt kallad till rättegången men ändå inte dyker upp.

Om domstolen dömer i någons frånvaro kan personen senare överklaga domen och begära en ny prövning.

4. Avgörande på handlingarna (utan huvudförhandling)

För vissa mindre allvarliga brott, där straffet förväntas bli böter eller villkorlig dom, kan tingsrätten sedan en lagändring 2022 avgöra målet utan att hålla en traditionell rättegång (huvudförhandling). Detta kallas att avgöra målet ”på handlingarna”. Det innebär att domstolen fattar sitt beslut baserat på den skriftliga utredningen (förundersökningsprotokollet, den tilltalades eventuella inställning m.m.).

Detta kan ske även om den tilltalade inte har erkänt brottet, förutsatt att personens närvaro inte anses nödvändig för utredningen och att straffet inte blir strängare än nämnt. Det är alltså domstolen som meddelar en dom, vilket skiljer sig från ett strafföreläggande som utfärdas av åklagaren och kräver godkännande. Om den tilltalade döms på detta sätt, kan domen överklagas precis som en vanlig dom.

Vad gäller vid allvarliga brott?

Vid allvarliga brott, som mord eller grova rån, är det mycket ovanligt att någon döms utan att ha varit med på rättegången. Domstolen vill i dessa fall nästan alltid höra den åtalades version innan en dom meddelas. Om den åtalade inte kommer till rättegången kan polisen få i uppdrag att hämta personen med tvång.

Hur skyddas rättssäkerheten?

För att ingen ska dömas på felaktiga grunder finns flera skyddsmekanismer i det svenska rättssystemet:

• Man har rätt att få veta anklagelserna mot sig i god tid.
• Man har rätt till en försvarsadvokat vid allvarligare brott.
• Man kan överklaga en dom till högre instans.
• Domstolen måste alltid vara objektiv och saklig.

Även om en dom meddelas utan att personen varit närvarande, har man alltså ofta möjlighet att få en ny prövning.

Sammanfattning

Kan man dömas utan rättegång? I Sverige är grundregeln att alla har rätt till en rättvis rättegång. Men vid mindre allvarliga fall, som tvister eller enklare brott, kan domstolen eller åklagaren ibland avgöra ärendet utan en traditionell rättegång. Det kan ske genom tredskodom, strafföreläggande eller dom i utevaro. Vid allvarliga brott är det dock mycket ovanligt att någon döms utan att ha varit med och försvarat sig i domstol.

Har du fått en dom utan att vara med? Då kan det finnas möjlighet att begära en ny prövning. Kontakta en jurist för att få hjälp med hur du går vidare.

Vanliga frågor om att dömas utan rättegång

Kan jag få en dom utan att veta om det?

Det är ovanligt, men det kan hända om du till exempel har bytt adress utan att meddela myndigheterna och därför inte fått kallelsen till rättegången. Du kan då ha rätt att få målet omprövat.

Vad är ett strafföreläggande?

Ett strafföreläggande är ett erbjudande om att acceptera ett straff utan rättegång. Det gäller bara vid mindre brott och kräver att du själv skriver under och accepterar det.

Vad händer om jag inte kommer till rättegången?

Om du är åtalad och uteblir från rättegången kan domstolen i vissa fall hålla rättegången ändå, eller besluta att polisen ska hämta dig till nästa förhandling.

Vill du läsa mer om hur en rättegång går till? Klicka här för att läsa vår guide om rättsprocessen i Sverige.