Lär dig juridikens språk: En ordlista med viktiga begrepp

Rättsväsendet och juridiken kan kännas som en djungel av krångliga termer och begrepp. Men oroa dig inte! Den här ordlistan hjälper dig att navigera i den juridiska världen och förstå de vanligaste termerna som används inom rättsväsendet.

Här hittar du förklaringar på ett enkelt och tydligt språk, oavsett om du är nyfiken på vad ”häktning” innebär, vill veta skillnaden mellan ”tingsrätt” och ”hovrätt”, eller undrar över vad ett ”prejudikat” är.

Ta en titt i listan och utöka dina kunskaper om juridikens språk!

A

Advokat: En jurist som hjälper klienter med juridiska frågor och företräder dem i domstol.
Anstalt: Ett fängelse där dömda personer avtjänar sina straff. Kan vara öppen eller sluten beroende på säkerhetsklass.
Ansvarsfrihet: När en person inte kan hållas ansvarig för ett brott, till exempel på grund av ålder, psykisk störning eller nödvärn.
Arrest: Ett tillfälligt förvaringsutrymme där gripna personer hålls under kortare tid innan vidare beslut fattas, som häktning.
Arrestera: När polisen frihetsberövar en person som misstänks ha begått ett brott.
Åklagare: En jurist som leder förundersökningen och beslutar om åtal ska väckas.
Åtal: När åklagaren beslutar att en misstänkt ska ställas inför rätta för ett brott.
Åtalad: Den person som åklagaren anser har begått ett brott och som ställs inför rätta.

B

Bevis: Föremål, vittnesmål eller annan information som används för att styrka en persons skuld eller oskuld.
Bevisbörda: Vem som har ansvaret för att presentera tillräckliga bevis i en rättegång (oftast åklagaren i brottmål).
Bortom rimligt tvivel: Den bevisnivå som krävs för att döma någon i ett brottmål. Det innebär att det inte får finnas någon rimlig tvekan om att den åtalade är skyldig.
Brott: En handling som är förbjuden enligt lag och kan leda till straff, t.ex. stöld eller misshandel.
Brottsoffer: Personen som blivit utsatt för ett brott.
Brottsmål: Ett mål där någon är åtalad för ett brott.

D

Delgivning: När en person officiellt informeras om ett beslut eller en handling i en rättsprocess, till exempel en stämning eller en dom.
Dom: Domstolens beslut om skuld eller oskuld och påföljd (straff).
Domare: Den som leder rättegången och beslutar om skuld och påföljd tillsammans med nämndemän.
Domvilla: Ett allvarligt formellt fel i domstolsprocessen som kan leda till att domen ogiltigförklaras.

F

Frihetsberövande: Ett samlingsbegrepp för olika former av att beröva någon friheten, till exempel gripande, anhållande och häktning.
Fängelse: Att få fängelse: En påföljd (straff) där en person frihetsberövas och placeras på en anstalt. Fängelse: Samma sak som anstalt, där man sitter frihetsberövad efter att ha fått en dom som ger fängelsestraff.
Förhör: När polisen eller åklagaren ställer frågor till en misstänkt, vittne eller målsägande för att samla information.
Förlikning innebär att parterna i en tvist kommer överens om en lösning utan att en domstol dömer i målet. Detta kan ske både innan ett mål har nått domstol (utanför domstol) och under en pågående domstolsprocess (inom domstol).
Förundersökning: Utredning som görs av polisen och åklagaren för att ta reda på om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal.

H

Häktning: När en person frihetsberövas av domstolen under pågående förundersökning, t.ex. för att förhindra att personen förstör bevis eller fortsätter begå brott.
Häktningsförhandling: En domstolsförhandling där det beslutas om en misstänkt ska häktas.
Hovrätt: Den andra instansen i domstolssystemet. Hit kan man överklaga domar från tingsrätten.
HVB (Hem för vård eller boende): En institution för barn och unga som behöver särskild vård, ofta efter beslut från socialtjänsten eller domstol.

J

Jäv: När en person som deltar i en rättsprocess inte är opartisk, t.ex. om en domare har en personlig koppling till någon i målet.

K

Kriminalvården: Myndigheten som ansvarar för fängelser, frivård och häkten i Sverige.
Kroppsvisitation: När polisen genomsöker en persons kläder och kropp för att leta efter bevis eller farliga föremål.

L

Lag: En regel som beslutas av riksdagen och som alla i Sverige måste följa.
LVU (Lagen om vård av unga): En lag som reglerar tvångsvård för barn och ungdomar under 18 år som riskerar fara illa.

M

Medling: En metod för att lösa konflikter utanför domstol, där en neutral medlare hjälper parterna att nå en överenskommelse.
Målsägande: Personen som blivit utsatt för ett brott.
Misstänkt: En person som polisen eller åklagaren anser kan ha begått ett brott.
- Skäligen misstänkt: Den lägsta graden av misstanke, där det finns viss bevisning men inte tillräckligt för åtal.
- På sannolika skäl misstänkt: En högre grad av misstanke där det finns starkare bevisning, ofta grunden för häktning.

O

Offentlig försvarare: En advokat som utses av domstolen att försvara en person som är misstänkt för ett brott.

P

Påföljd: Ett annat ord för straff, t.ex. fängelse, böter eller samhällstjänst.
Prejudikat: Ett vägledande domslut från Högsta domstolen som används i framtida rättsfall.

R

Resning: En möjlighet att få ett rättsfall prövat på nytt om det finns nya bevis eller om det har begåtts fel i den tidigare processen.
Rättegång: En domstolsförhandling där det beslutas om en person är skyldig till ett brott.
Rättshjälp: Ekonomiskt stöd från staten för att betala juridisk hjälp.

S

Samhällstjänst: En påföljd där den dömde arbetar utan betalning i samhällets tjänst istället för att sitta i fängelse.
Skyddstillsyn: En påföljd där den dömde står under övervakning och måste följa vissa regler.
Strafföreläggande: Ett förenklat förfarande där åklagaren kan besluta om böter eller andra påföljder utan att det blir en rättegång.

T

Tingsrätt: Den första instansen i domstolssystemet där brottsmål och tvistemål prövas.
Tvistemål: Ett mål i domstol där två eller flera parter tvistar om en civilrättslig fråga, till exempel ett arv eller ett avtal.
Tystnadsrätt: Rätten för en misstänkt att inte säga något under förhör eller rättegång.

U

Utmätning: När Kronofogden tar egendom från en person för att betala skulder.

V

Villkorlig dom: En påföljd där fängelsestraffet ersätts av en prövotid under vilken personen inte får begå nya brott.
Villkorlig frigivning: När en person släpps ur fängelset efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Den återstående tredjedelen avtjänas ”villkorligt”. Om personen begår ett nytt brott under prövotiden kan den villkorliga delen av straffet läggas till det nya straffet.

Å

Åklagare: Den som leder förundersökningen och beslutar om åtal ska väckas.
Åtal: Beslutet att ställa en misstänkt inför rätta.

Ö

Överklagande: När en dom överklagas till en högre instans, t.ex. hovrätten eller Högsta domstolen.
Överprövning: När en myndighets beslut granskas av en högre instans, till exempel en förvaltningsdomstol.