Får polisen tvinga dig att låsa upp din telefon?
Sedan den 1 juni 2022 har polisen i Sverige fått rätten att tvinga en misstänkt person att låsa upp sin telefon om den är skyddad med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning. Det innebär att polisen, med fysiskt tvång, kan hantera en misstänkts ansikte eller fingrar för att låsa upp enheten. Däremot är det inte tillåtet att med hot eller våld tvinga en person att uppge sin PIN-kod.
Vad innebär tvånget?
Om en misstänkt person vägrar att låsa upp sin telefon kan polisen använda fysiskt tvång för att genomföra upplåsningen. Det kan exempelvis innebära att polisen:
- Håller fast personen och riktar dennes ansikte mot telefonens kamera för att aktivera ansiktsigenkänning.
- Tar personens hand med våld och trycker fingret mot telefonens sensor för att låsa upp den.
- På annat sätt forcerar fram upplåsningen genom fysisk hantering av personens kropp.
Den misstänkte har ingen rätt att vägra att medverka om telefonen har en biometrisk låsmetod.
Vad säger lagen?
Lagen ger polisen rätten att använda biometrisk autentisering med tvång för att få tillgång till en telefon. Det innebär att en misstänkt person inte har rätt att neka att använda sitt fingeravtryck eller ansikte för att låsa upp telefonen.
Däremot är det inte tillåtet för polisen att tvinga någon att uppge sin PIN-kod. Detta beror på att en PIN-kod betraktas som en kunskapsbaserad uppgift, och enligt rättsprincipen om rätten att inte behöva medverka i utredningen mot sig själv får staten inte tvinga någon att avslöja sådan information under hot om våld eller repressalier.
- Tillåtet enligt lagen: Polisen får tvinga någon att använda sitt fingeravtryck eller ansikte för att låsa upp sin telefon.
- Inte tillåtet enligt lagen: Polisen får inte använda hot eller våld för att tvinga någon att lämna sin PIN-kod.
Ett exempel på hur tvånget kan användas
Ett aktuellt rättsfall i Sverige har belyst hur polisen i praktiken kan genomföra sådana tvångsåtgärder. I det aktuella fallet gick fyra maskerade poliser in i en misstänkts cell, där en av dem bar förstärkningshandskar. Kort därefter kom de ut ur cellen med mannens PIN-kod, trots att han tidigare hade vägrat att lämna den.
Mannen anmälde att han utsatts för våld, men polisen förnekade detta i sin tjänsterapport. Det gick inte att styrka vad som faktiskt hade hänt i cellen, och därför valde Särskilda åklagarkammaren att inte inleda någon förundersökning.
Fallet väcker frågan om rättssäkerheten vid tvångsåtgärder, eftersom det saknades dokumentation om exakt vad som hände i cellen.
Hur påverkar detta dig som privatperson?
Denna lag innebär att om du är misstänkt för brott och din telefon är låst med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning, så kan du fysiskt tvingas att låsa upp den. Polisen kan använda våld för att forcera ditt ansikte eller dina fingrar mot telefonens sensor, vilket innebär att du inte har någon möjlighet att neka.
Om du däremot använder en PIN-kod eller ett lösenord har polisen inte rätt att tvinga dig att lämna ut den. Detta kan vara en viktig aspekt att tänka på om du värnar om din digitala integritet och rättssäkerhet.
Borde sådana ingripanden dokumenteras?
Många experter har föreslagit att alla tvångsåtgärder av denna typ bör dokumenteras med både ljud och bild. Detta skulle innebära att:
- Det finns bevis på hur polisen genomför tvångsåtgärder.
- Misstänkta personer kan skyddas mot eventuella övergrepp.
- Polisen kan visa att de agerar inom lagens ramar.
Om polisen genomför en tvångsåtgärd utan att den finns inspelad kan det vara svårt att i efterhand bevisa om övervåld har använts eller inte.
Sammanfattning
- Polisen får använda fysiskt tvång för att tvinga en misstänkt att låsa upp sin telefon med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
- Det är inte tillåtet att tvinga någon att uppge sin PIN-kod.
- Tvång innebär att polisen kan hantera en persons ansikte eller fingrar för att låsa upp telefonen.
- Ett aktuellt fall visar att polisen kan ha använt otillåtna metoder för att få tillgång till en PIN-kod.
- Många förespråkar att alla sådana ingripanden bör dokumenteras för att säkerställa rättssäkerheten.
Läs mer om relaterade ämnen:
