Skillnaden på Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen

Uppdaterad: 1 Januari 2026.

När du läser om uppmärksammade brottsmål i tidningen hör du ofta fraser som ”domen överklagas till hovrätten” eller ”Högsta domstolen beviljar inte prövningstillstånd”. Men vad betyder det egentligen?

Sverige har ett domstolssystem i tre nivåer (instanser). Systemet är byggt som en pyramid: Tingsrätten i botten tar hand om massan av alla mål, medan toppen – Högsta domstolen – bara släpper igenom en bråkdel. Här förklarar vi exakt vad varje domstol gör, hur de skiljer sig åt och varför det är så svårt att nå hela vägen till toppen.

1. Tingsrätten – Där allt börjar

Tingsrätten är den första instansen. Det är ”golvet” i rättssystemet. I princip alla rättsfall – oavsett om det handlar om ett mord, en skilsmässa eller en konkurs – startar här.

Det finns 48 tingsrätter utspridda över hela Sverige.

Vad händer här?

Här läggs grunden. Det är i tingsrätten som bevisningen läggs fram för första gången. Vittnen hörs, experter uttalar sig och parterna argumenterar.

Brottmål: Rätten består oftast av en juristdomare (ordförande) och tre nämndemän (lekmän). Tillsammans avgör de om den åtalade är skyldig.
Tvistemål: Vid komplicerade tvister sitter ofta tre juristdomare. Vid enklare mål räcker det med en.

Visste du att: Tingsrätten är den enda domstolen där du som privatperson med säkerhet får din sak prövad. I högre instanser finns inga garantier.

2. Hovrätten – Den andra chansen (med filter)

Om du (eller åklagaren/motparten) är missnöjd med tingsrättens dom, kan ni överklaga till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige.

Vad är skillnaden mot tingsrätten?

Många tror att hovrätten gör om hela utredningen. Så är det sällan.

Inga nya förhör: Oftast spelar man upp videoinspelningarna av förhören från tingsrätten på en tv-skärm. Vittnen behöver sällan komma dit igen.
Fler jurister: I hovrätten sitter fler utbildade jurister (ofta tre stycken) och färre nämndemän (två stycken i brottmål). Det gör att hovrätten ibland gör en striktare juridisk bedömning än tingsrätten.

Spärren: Prövningstillstånd

Du får inte automatiskt en rättegång i hovrätten. I tvistemål och mindre allvarliga brottmål krävs prövningstillstånd. Det ges bara om:

Hovrätten tror att tingsrätten dömt fel (Ändringsdispens).
Det är osäkert om tingsrätten dömt rätt (Granskningsdispens).
Det behövs en vägledande dom (Prejudikatdispens).

3. Högsta domstolen (HD) – Det nålsögat

Högsta domstolen (i Stockholm) är den sista och högsta instansen. Men HD fungerar inte som de andra.

HD:s uppgift är INTE att skipa rättvisa i ditt fall.

Det låter hårt, men HD:s huvuduppgift är att skapa prejudikat. Det betyder att de ska vägleda andra domstolar i hur lagen ska tolkas.

HD tar bara upp fall där lagen är otydlig och där det behövs ett ”facit” för framtiden.

Extremt svårt att komma in: Varje år överklagas tusentals domar till HD. Bara ca 1–2 % får prövningstillstånd.
Inga nämndemän: Här sitter bara ”Justitieråd” – landets absolut skickligaste jurister.

Sammanfattning: Domstolspyramiden

Instans	Antal i Sverige	Huvuduppgift	Chans till prövning
Tingsrätten	48 st	Utreda bevis, höra vittnen, döma i första läget.	100% (om åtal väcks/stämning godkänns)
Hovrätten	6 st	Granska tingsrättens dom, rätta till fel.	Begränsad (Kräver ofta prövningstillstånd)
Högsta domstolen	1 st	Skapa prejudikat (tolka lagen) för framtiden.	Minimal (Endast unika fall)

Vanliga frågor

Kan jag gå direkt till Högsta domstolen?

Nej, du måste alltid börja i tingsrätten och klättra uppåt.

Vad händer om HD säger nej?

Då gäller domen från hovrätten. Den vinner ”laga kraft” och kan inte överklagas mer (förutom i extremt sällsynta fall av resning).

Är det dyrare i hovrätten?

Ja, risken ökar. I tvistemål gäller att förloraren betalar. Om du överklagar till hovrätten och förlorar där också, får du betala rättegångskostnader för både tingsrätten och hovrätten.