Häktning – Vad gäller och hur går det till?
Häktning är en tillfällig frihetsberövande åtgärd som används när en person misstänks för ett brott och det finns särskilda skäl att hålla personen frihetsberövad under brottsutredningen. Häktning beslutas av en domstol, och syftet är att möjliggöra en effektiv utredning samt säkerställa att personen inte kan fly, förstöra bevis eller begå nya brott. Här går vi igenom processen, kriterierna för häktning, vad som gäller under häktningstiden och varför Sverige fått kritik för sina långa häktestider.
Vad är häktning och varför används det?
Häktning innebär att en person som misstänks för brott hålls frihetsberövad i väntan på att brottsutredningen ska bli klar eller tills en rättegång kan hållas. Beslut om häktning fattas av en domstol efter en häktningsförhandling, och häktning används endast vid allvarligare brott eller när det finns särskilda skäl.
Kriterier för häktning
För att en person ska kunna häktas måste vissa juridiska kriterier vara uppfyllda. Dessa inkluderar:
- Misstankegrad:
- Personen måste vara minst skäligen misstänkt (den lägre graden av misstanke), men oftast krävs sannolika skäl (den högre graden av misstanke).
- Flyktfara:
- Det finns risk att personen flyr och undviker rättsliga åtgärder.
- Kollusionsfara:
- Risken att personen förstör bevis, påverkar vittnen eller på annat sätt försvårar utredningen.
- Recidivfara:
- Det finns risk att personen begår nya brott om han eller hon inte hålls frihetsberövad.
Vid mindre allvarliga brott, där det maximala straffet inte överstiger ett års fängelse, får häktning inte användas.
Häktningsförhandlingen – Så går det till
Efter att en person gripits måste en häktningsförhandling hållas inom 96 timmar. Under förhandlingen presenterar åklagaren bevis för varför häktning är nödvändig, medan den misstänktes advokat argumenterar för att personen ska släppas fri. Domstolen fattar därefter beslut om häktning, och om häktning beviljas placeras personen i ett häkte.
Restriktioner under häktning
En person som är häktad kan antingen vara fri från restriktioner, ha delvisa restriktioner eller vara under fullständiga restriktioner.
- Inga restriktioner:
- Personen kan ha kontakt med omvärlden, ta emot besök, ringa telefonsamtal och delta i gemensamma aktiviteter i häktet.
- Delvisa restriktioner:
- Personen får viss kontakt med omvärlden men med begränsningar. Exempelvis kan vissa telefonsamtal eller besök övervakas.
- Fullständiga restriktioner:
- Personen är helt isolerad från andra för att undvika att påverka utredningen. Detta innebär att personen inte får ta emot besök (förutom av advokat), använda telefon eller delta i gemensamma aktiviteter.
Restriktioner beslutas av åklagaren och används ofta vid allvarliga brott.
Livet i häktet
I häktet är man oftast inlåst i en cell större delen av dygnet, med undantag för kortare aktiviteter som exempelvis promenader i en liten rastgård eller träning. Under restriktioner är isoleringen total, och den häktade kan bara ha kontakt med sin advokat. För många kan detta vara psykiskt påfrestande.
Häktestider i Sverige
Sverige har under många år fått kritik från EU och människorättsorganisationer för sina långa häktestider. Det finns ingen lagstadgad gräns för hur länge en person kan vara häktad, vilket innebär att man kan sitta frihetsberövad så länge utredningen pågår. Ju mer komplex ett fall är, desto längre kan häktningstiden bli.
När brottsutredningen är klar kan personen antingen:
- Släppas fri om det inte finns tillräckliga bevis.
- Ställas inför rätta, vilket innebär att en rättegång inleds i tingsrätten.
Häktning och rättegång
Vid en rättegång transporteras den häktade oftast direkt från häktet till tingsrätten. Om personen döms till fängelse placeras denne vanligtvis tillbaka i häktet i väntan på en plats på en anstalt (fängelse). Det är inte ovanligt att personer släpps direkt från häktet efter en dom om de redan avtjänat sin strafftid i häktet.
Tiden i häktet räknas av från straffet
Den tid en person suttit i häktet dras av från det totala straffet om personen döms. Till exempel, om en person döms till ett års fängelse och redan suttit häktad i sex månader, återstår bara sex månader att avtjäna i fängelse.
Sammanfattning och kritik
Häktning är ett viktigt verktyg för att möjliggöra brottsutredningar, men de långa häktestiderna i Sverige har fått mycket kritik. För den häktade kan isoleringen vara både psykiskt och fysiskt påfrestande, särskilt under restriktioner. Samtidigt är häktning avgörande för att säkerställa rättssäkerheten och skydda utredningarna från att påverkas.
