Vem bestämmer lagar och straff? – Maktkampen mellan Riksdag och Domstol
Granskad: Maj 2026
När en person döms för ett allvarligt brott till ett straff som allmänheten anser är alldeles för lågt, riktas ilskan och frustrationen nästan alltid direkt mot domaren i rättssalen. Men är det verkligen domaren som har bestämt straffet?
Svaret är både ja och nej. I Sverige råder en strikt, grundlagsstadgad arbetsfördelning. Enkelt uttryckt: Politikerna bestämmer spelreglerna, och domstolarna spelar spelet. Här reder vi ut vem som egentligen har makten över lagboken, straffen och din frihet.
1. Riksdagen: Arkitekten som ritar kartan
Det är Sveriges Riksdag (våra 349 folkvalda politiker) som har den exklusiva makten att stifta lagar. Det är alltså politikerna, och ingen annan, som bestämmer vad som ska vara olagligt i Sverige och hur hårt det ska straffas.
När Riksdagen beslutar om en ny lag sätter de upp en så kallad straffskala. Det är den fasta ramen som domstolen sedan måste hålla sig inom.
- Exempel: Grov misshandel Lagen säger att straffet för grov misshandel är ”fängelse i lägst ett och högst sex år”.
- Minimistraff: 1 år.
- Maximistraff: 6 år.
Domstolen får aldrig någonsin döma till 10 månader, och de får aldrig döma till 7 år. De är helt bakbundna av de ramar som politikerna har satt upp. Om folket vill ha hårdare straff, är det alltså Riksdagen som måste ändra lagen och höja straffskalan (vilket också har skett mycket ofta under de senaste åren).
2. Domstolen: Hantverkaren som mäter
Domstolens (Tingsrätten, Hovrätten och Högsta domstolens) uppgift är att tolka politikernas lag i det enskilda fallet. De tittar på straffskalan och försöker placera in just detta specifika brott på rätt nivå i skalan. Denna process kallas för straffmätning.
Domaren ställer sig frågor som:
- Var detta en ”vanlig” grov misshandel, eller var den exceptionellt brutal?
- Hade offret svårt att försvara sig? (Detta är en försvårande omständighet som ger ett högre straff).
- Blev gärningsmannen kraftigt provocerad innan? (Detta kan vara en förmildrande omständighet som ger ett lägre straff).
Varför dömer domstolen så sällan till maxstraff? Ett mycket vanligt missförstånd är att maximistraffet är ”normalstraffet” för ett brott. Så fungerar det inte. I svensk rättspraxis används den allra översta delen av straffskalan extremt sällan. Maxstraffet är reserverat för de absolut värsta och mest extrema tänkbara fallen av just det brottet. En ”normal” grov misshandel hamnar därför ofta i den nedre delen av skalan.
3. Högsta domstolen (HD): Kartläsaren
Ibland är politikernas lagtext luddig eller otydlig. Vad menas egentligen rent praktiskt med uttrycket ”synnerlig råhet” i en lagtext?
När lagen är svårtolkad är det Högsta domstolen (HD) som får avgöra saken. Genom sina domar skapar HD vägledande regler, så kallade prejudikat. Om Högsta domstolen i en dom slår fast att ”att oprovocerat slå någon i huvudet med ett basebollträ ska normalt ge 2 års fängelse”, då måste alla tingsrätter och hovrätter i hela Sverige följa den linjen framöver. HD ”skapar” alltså inga egna lagar, men de bestämmer exakt hur politikernas lagar ska tolkas i praktiken.
4. Regeringen: Initiativtagaren
Sveriges Regering (statsministern och ministrarna) kan inte stifta lagar på egen hand. Däremot är det nästan alltid Regeringen som tar fram förslagen (som kallas propositioner) som Riksdagen sedan röstar ja eller nej till.
Om Regeringen exempelvis vill ha strängare straff för gängkriminalitet, tillsätter de först en statlig utredning, skriver ihop ett färdigt lagförslag och hoppas därefter att en majoritet i Riksdagen godkänner det.
Sammanfattning: Vem ska jag egentligen vara arg på?
Lagar och straff är ett konstant samspel. Politikerna bygger ramen, och juristerna målar tavlan inuti den. Om du är frustrerad över hur systemet fungerar, kan denna lathund hjälpa dig att rikta kritiken rätt:
- Om du tycker att något borde vara olagligt (som inte är det i dag): Skyll på Riksdagen. Det är de som bestämmer vad som är ett brott.
- Om du tycker att straffen generellt är alldeles för låga: Skyll på Riksdagen. Det är de som sätter straffskalorna.
- Om du tycker att en domare har dömt fel i ett specifikt fall: Då kan det faktiskt vara tingsrätten som har gjort en tokig bedömning av bevisen eller straffvärdet (vilket oftast rättas till om fallet överklagas till Hovrätten).
