Sveriges medverkan i internationella rättegångar (ICC)

Granskad: April 2026

När diktatorer begår folkmord, eller när generaler beordrar massakrer på civila, räcker sällan det lokala rättsväsendet till. Ofta är det ju staten själv som står för terrorn. För att världens värsta förövare inte ska kunna gömma sig bakom nationsgränser eller politisk makt, skapades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag.

Sverige har länge haft en stark profil som försvarare av mänskliga rättigheter och internationell rätt. Men hur ser Sveriges faktiska inblandning ut när krigsförbrytare ska jagas och dömas? Svaret är att Sveriges engagemang sträcker sig från diplomatins korridorer i Haag hela vägen till tingsrättssalarna i Stockholm. Här förklarar vi hur ICC fungerar och hur Sverige arbetar för att ställa världens farligaste krigsförbrytare till svars.

1. Vad är ICC och vad dömer de för?

Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) är en permanent, oberoende domstol baserad i Haag, Nederländerna. Den etablerades genom Romstadgan (som trädde i kraft 2002) och backas upp av över 120 länder, däribland Sverige.

ICC dömer inte i vanliga mord- eller narkotikamål, utan hanterar uteslutande individer som anklagas för de allra grövsta internationella brotten:

Folkmord: Avsikten att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp.
Brott mot mänskligheten: Storskaliga och systematiska attacker mot civilbefolkningen (t.ex. tortyr, slaveri, systematiska våldtäkter).
Krigsförbrytelser: Allvarliga brott mot krigets lagar (Genèvekonventionerna), som att medvetet bomba sjukhus eller avrätta krigsfångar.
Aggressionsbrott: När en politisk eller militär ledare planerar och utför ett anfallskrig mot en annan suverän stat.

Viktigt att veta: ICC är en domstol i sista hand. Den kliver bara in om det aktuella landet antingen saknar förmåga, eller rent av vägrar, att själva åtala förövarna.

2. Sveriges direkta stöd till Haag

Sverige var ett av de drivande länderna bakom skapandet av ICC och är idag en av domstolens viktigaste finansiärer och samarbetspartners.

Arresteringsordrar: ICC har ingen egen poliskår. De är helt beroende av medlemsländernas polisstyrkor. Om ICC utfärdar en internationell arresteringsorder (som man exempelvis gjort mot Rysslands president Vladimir Putin), är Sverige rent juridiskt skyldigt att omedelbart gripa personen om denne sätter sin fot på svensk mark, och därefter utlämna personen till Haag.
Personal och expertis: Sverige lånar ofta ut högt uppsatta jurister, åklagare och forensiska experter till domstolen. Svensk polis och NFC (Nationellt forensiskt centrum) bistår ibland med att analysera bevis eller säkra digitala spår från krigszoner.
Fängelseplatser: Sverige har ett avtal med ICC som innebär att personer som döms till långa fängelsestraff i Haag i vissa fall kan skickas till Sverige för att avtjäna sitt straff i en svensk högsäkerhetsanstalt.

3. Universell jurisdiktion – När Haag flyttar till Stockholm

Det mest konkreta sättet Sverige hjälper den internationella rättvisan på, är faktiskt genom att döma krigsförbrytare på hemmaplan. Detta görs genom principen om universell jurisdiktion.

Principen innebär att brott som folkmord och krigsförbrytelser anses vara så exceptionellt allvarliga att de är ett brott mot hela mänskligheten. Därför har svenska domstolar rätt att pröva dessa mål, även om brottet begicks i ett annat land, av en utländsk medborgare, mot utländska offer.

Om en person som deltagit i massakrer i Syrien, Iran eller Rwanda flyr till Sverige och söker asyl, kan de hamna i den svenska rättvisans nät:

Gruppen för krigsbrott: Inom den svenska Polismyndigheten finns en specialiserad enhet kallad Krigsbrottskommissionen. Tillsammans med specialåklagare spårar de upp förövare som gömmer sig i Sverige.
Tingsrätten: Istället för att skicka alla till ICC i Haag (som bara har resurser att döma de allra högsta ledarna), åtalar Sverige gärningsmännen i Stockholms tingsrätt. De senaste åren har Sverige delat ut flera livstidsdomar för krigsbrott och folkrättsbrott begångna i andra länder.

4. Utmaningarna i utredningarna

Att utreda ett brott som begicks för tio år sedan, i en sönderbombad by på andra sidan jorden, är oerhört komplext för svensk polis.

Bevissäkring: Det går sällan att skicka svenska kriminaltekniker till aktiva krigszoner. Bevisningen bygger istället tungt på flyktingars vittnesmål, uppsnappade videoklipp, läckta militära dokument och digitala spår på sociala medier.
Vittnesskydd: Många vittnen i Sverige vågar inte prata med polisen av rädsla för att regimens agenter ska hämnas på deras släktingar som är kvar i hemlandet.

Sammanfattning

ICC är världens viktigaste domstol för att ställa diktatorer och krigsherrar till svars för de absolut mörkaste brotten mänskligheten känner till. Sveriges medverkan är tvådelad: dels stöttar vi domstolen i Haag finansiellt, politiskt och med skyldighet att gripa efterlysta. Dels agerar vi som en förlängd arm av den internationella rättvisan genom att aktivt leta upp, åtala och döma krigsförbrytare som försöker gömma sig i det svenska samhället, med hjälp av svensk polis och svensk lagstiftning.

👉 Europol och Interpol – Sveriges samarbete

👉 Hatbrott – Hur hanteras det i Sverige?

👉 Polisens arbete och roller – En översikt över uppgifter och funktioner